FARs redovisningskommitté har gjort följande uttalande om hur bankcertifikat skall placeras i balansräkningen samt hur bokföring och värdering skall ske.
Bankerna har i år introducerat en ny form av inlåning genom utgivande av bankcertifikat. I anledning härav har bankerna till FAR framställt en förfrågan om dessa certifikats redovisning i innehavarens balansräkning.
FARs redovisningskommitté gör följande uttalande. Problemen har icke ansetts vara av den art, att de motiverar utgivandet av en särskild redovisningsrekommendation.
FÖRUTSÄTTNINGARNA
1 Bankcertifikaten är innehavarskuldebrev, som utges av banken och har en maximal löptid av ett år. Normalt utfärdas de på ett helt antal miljoner kronor.
2 Ett certifikat har ett nominellt belopp som anger vad banken betalar på dess förfallodag. Certifikatet löper icke med ränta, utan räntan erhålles genom att certifikatet säljes av banken till ett diskonterat värde som beror på marknadsränta och återstående löptid. Det diskonterade värdet beräknas enligt formeln:
P = N/1 +(r/100 x d/+360)
vari
P = det diskonterade värdet (priset)
N = det nominella värdet
r = räntesats i procent
d = återstående löptid i antal dagar (räntedagar)
Samma formel användes vid beräkning av värdet i handeln med redan utfärdade certifikat. (Det bör observeras, att formeln gör räntesatsen direkt jämförbar med andra räntesatser på inlåningsräkningar i banker, däremot icke med diskontot vid växeldiskontering.)
3 Bankerna upprätthåller en marknad för bankcertifikat genom att på börsen notera till vilka räntesatser de är beredda att köpa och sälja egna certifikat. Bankerna är alltid beredda att köpa egna certifikat även med återstående löptider som ej överensstämmer med just de löptider, för vilka noteringar sker. Vid banks återköp av eget certifikat, vars löptid icke utgått, tillämpas en ränta som vanligen med 0,20 – 0,25 % överstiger vad banken noterar för försäljning av certifikat med samma löptid.
4 Skillnaden mellan å ena sidan ett bankcertifikats inlösen- eller försäljningsvärde och å andra sidan dess inköpspris skall skattemässigt betraktas som ränta. Givetvis skall avkastningen på bankcertifikat också redovisas som ränteintäkt, varvid kursförlust är minskning av ränteintäkt.
REDOVISNINGSFRÅGOR
A Placering i balansräkningen
FAR har i första hand fått frågan om bankcertifikaten kan/skall redovisas som banktillgodohavanden i balansrubriken ”Kassa och banktillgodohavanden” enligt BFL. Redovisningskommittén anser att förutsättningarna för ett belopps upptagande som banktillgodohavande är dels att beloppet representerar en fordran mot bank, dels att det är på mycket kort sikt disponibelt, i den mån ej uppgift uttryckligen lämnas om att det är spärrat eller pantsatt. Båda förutsättningarna uppfylles av bankcertifikaten. Ett bankcertifikats marknadsvärde kan visserligen tillfälligt och i allmänhet kortvarigt falla under dess inköpspris, såsom vid ränteförändringar som inträder då en större del av löptiden återstår. Detta synes emellertid inte behöva tillmätas större betydelse än att vissa belopp på inlåningsräkningar i bank ej kan lyftas omedelbart utan provisionsavdrag, ett förhållande från vilket man normalt bortser vid deras klassificering och värdering. Enligt kommitténs uppfattning kan sålunda bankcertifikat redovisas som banktillgodohavanden utan att någon särskild tilläggsupplysning lämnas.
B Bokföring och värdering
Bankcertifikat bokförs vid anskaffningen till sitt inköpspris, lämpligen på särskilt huvudbokskonto.
Bankcertifikat är att jämställa med annan bankinlåning. Erhållen ränta utgörs av skillnaden mellan certifikatets inlösen eller försäljningsvärde och dess inköpspris. Om ett certifikat innehas över flera redovisningsperioder, skall ränteintäkten periodiseras. Man kan därvid i normalfallet utgå från presumtionen att certifikatet behålles till inlösentidpunkten. Om t ex certifikatets inköpspris och nominella belopp är 9,4 resp 10 mkr, löptiden 6 månader samt 2 månader förflutit på balansdagen kan upplupen ränta beräknas till 2/6(10 – 9,4) = 0,2 mkr. Undantag från denna presumtionsregel kan behöva göras i vissa fall, såsom då det är uppenbart att ett certifikat icke inköpts för att behållas till inlösningsdagen (t ex för en räntespekulation). Därvid bör certifikat + upplupen ränta ej värderas högre än till det pris, vartill det på balansdagen kan återsäljas till banken enligt ovan angivna formel, om detta ger ett lägre värde än enligt huvudregeln.
Upplupen ränta upptas under rubriken ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Om bankcertifikat + upplupen ränta värderas till marknadsvärde enligt vad som sagts i föregående stycke, bör dock även räntan kunna redovisas som ”Kassa och banktillgodohavanden”.
Vad här sagts gäller ej bankernas redovisning av utgivna och inköpta bankcertifikat, för vilken redovisning Bankinspektionen utfärdat särskilda anvisningar.