Vilka konsekvenser får beslut om avveckling resp höjning av aktiekapitalet i bolag före 1982-01-01?
Efter årsskiftet 1981/82 måste alla aktiebolag utan undantag ha ett aktiekapital på minst 50.000 kronor. Enligt underhandsuppgift från Patentverket skulle ca 67.000 bolag nu stå inför valet att antingen höja sitt aktiekapital eller att upphöra. Det stora antalet berörda bolag gör att problem kan förutses inte blott för bolagen själva utan även för myndigheterna. I sistnämnda fall är det fråga om arbetsmässiga problem som riskerar att inverka på Patentverkets behandlingstider, vilket bör beaktas vid bolagens planering av åtgärder. Det är därför angeläget att resp berört bolag överväger problematiken utifrån sin egen situation och härvidlag har även bolagets revisor skäl att engagera sig.
LAGBESTÄMMELSER
Enligt 1975 års aktiebolagslag (ABL), som ju trädde i kraft 1977-01-01, skall ett aktiebolags aktiekapital uppgå till minst 50.000 kronor. Denna regel var i själva verket enligt lagen (1973:303) om ändring i 1944 års ABL gällande för alla bolag som bildats redan fr o m 1973-06-06. Från samma tidpunkt förbjöds också aktiebolag med aktiekapital uppgående till minst 50.000 kronor att genom ändring av bolagsordningen sänka aktiekapitalet eller minimikapitalet till belopp understigande denna stipulerade minimigräns.
De före 1973-06-06 bildade aktiebolagen med ett aktiekapital understigande 50.000 kronor lämnades enligt övergångsbestämmelserna till 1973 års lag en tidsfrist till 1978-12-31 för att kunna anskaffa erforderliga medel för höjning av aktiekapitalet, en frist som sedermera i samband med vissa ändringar i nämnda övergångsbestämmelser (1977:320) utsträckts till 1981-12-31. Bolag vars registrerade aktiekapital per sistnämnda datum inte uppgår till 50.000 kronor skall, om det inte trätt i likvidation eller försatts i konkurs, avföras ur aktiebolagsregistret och är därmed upplöst. Detta kungöres inte i Post- och Inrikes Tidningar. Efter denna avregistrering är aktieägarna och styrelseledamöterna samt verkställande direktören solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget ingått med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan författning varit skyldigt att vidta åtgärder eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av (den senast fungerande) styrelsen.
Bolag vars registrerade aktiekapital understiger 50.000 kronor och som inte trätt i likvidation eller försatts i konkurs, kan också upplösas genom att avföras ur aktiebolagsregistret om samtliga aktieägare och styrelseledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1981. Uppgift om att sådan begäran framställts skall ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Däremot skall uppgift att bolaget sedermera avförts ur registret ej kungöras. Rättsverkningarna för aktieägare, styrelseledamöter och VD blir efter bolagets avregistrering desamma som de eljest blivit genom den automatiska upplösningen vid 1981 års utgång.
Om man skulle vilja undvika det personliga betalningsansvaret kan bolagsstämman genom majoritetsbeslut enligt de allmänna reglerna i 13 kap i ABL begära att bolaget skall träda i likvidation. Därutöver har styrelseledamot, VD, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende därav möjlighet att under tiden 1980-10-01–1981-03-31 hos rätten ansöka om likvidation av bolag, vars aktiekapital ej uppgår till 50.000 kronor vid utgången av september 1980. Sker ansökan, skall rätten genast kalla bolaget att inställa sig inför rätten på utsatt dag, minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. Det åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen. Om det inte innan ärendet avgöres visas att aktiekapitalet uppgår till 50.000 kronor förklarar rätten att bolaget skall träda i likvidation, varvid 13 kap i ABL blir tillämpligt såväl för aktieägarnas, styrelsens och VDs skyldigheter som också revisorns.
KOMMENTAR
Enligt de ovan angivna övergångsbestämmelserna är ju ett bolag att anse som upplöst först då det avförts ur Patentverkets aktiebolagsregister. Den praktiska frågan är hur detta skall tolkas och vilka konsekvenser som kan uppkomma vad beträffar t ex årsredovisningshandlingar och revision.
Vare sig bolaget är vilande eller bedriver någon form av rörelse, som skall avvecklas eller överföras till handelsbolag eller enskild firma, torde bolagsstämmans beslut om tidpunkt för en frivillig avveckling eller upplösning i princip vara normerande för formalia beträffande insändande av årsredovisningshandlingar till Patentverket. Den tid, som förflyter mellan den av aktieägarna valda avvecklingstidpunkten och datum för Patentverkets avregistrering – och som dessutom riskerar att bli påfallande lång på grund av den under senare år konstaterade ökningen av verkets behandlingstider – bör rimligen inte omfattas av några redovisningshandlingar till Patentverket. Dock bör erinras om att en överföring av ett aktiebolags tillgångar även vid en förenklad bolagsavveckling får rättslig giltighet först genom Patentverkets avregistrering och därmed övergår också ansvaret för aktiebolagets skulder och andra förpliktelser på den enskilda firman och handelsbolaget (med solidariskt ansvar för f d ägare, styrelse och VD i aktiebolaget).
Vad gäller beskattningen torde myndigheterna enligt erhållen information underhand låta den enskilda firman eller handelsbolaget taxera för de inkomster som uppkommer redan från den dag per vilken bolagsstämman beslutat övergå från aktiebolagsformen.
REVISORNS ÅLIGGANDEN
Vid en bolagsavveckling enligt den förenklade modellen synes för varje förflutet helt räkenskapsår de normala reglerna i ABL böra gälla vad beträffar årsredovisning, revision och bolagsstämma. För det fall att del av räkenskapsår börjat löpa innan bolagsavvecklingen enligt stämmobeslut genomförts är förhållandena oklara. Revisorns plikter torde i princip gälla intill dess bolaget avregistrerats hos Patentverket. Enligt underhandsupplysningar från Patentverket, vilka bestyrkts av praktiska erfarenheter, torde verket emellertid acceptera att slutredovisning endast omfattar tiden t o m senast förflutna räkenskapsår, även om efterföljande kortare räkenskapsperiod strängt taget borde ge anledning till en redovisning i analogi med likvidation enligt ABL 13 kap. Patentverkets ståndpunkt är uppenbarligen föranledd av praktiska överväganden för att undslippa onödigt administrativt arbete, eftersom verkets dataregistrering gällande avvecklat bolag ändå upphör. Vad bör då revisorn iakttaga i detta fall av bolagsavveckling?
Revisorns plikter torde härvidlag vara analoga med vad som i samband med ordinarie revision gäller under det nya räkenskapsåret intill dess att revisionsberättelse lämnats och bolagsstämma hållits avseende det närmast förflutna räkenskapsåret. Någon revisionsberättelse eller annan formaliserad rapport är emellertid ej föreskriven och formellt finns ej heller vare sig bolagsstämma eller styrelse även om övergångsbestämmelserna anger att eventuella lag- eller författningsenliga skyldigheter för bolaget skall fullgöras av styrelsen. (Även här synes i praktiken problem kunna uppkomma. I vissa fall kanske skyldigheterna behöver fullgöras vid en framtida tidpunkt då bolaget redan avvecklats och någon styrelse överhuvudtaget inte finns, t ex ingivande av inkomstskattedeklaration samt kontrolluppgifter till ledning för anställdas taxering.) Det är åtminstone inte alldeles otänkbart att revisorn i praktiken kan upptäcka olaglig eller eljest klandervärd åtgärd eller försummelse från styrelsens eller VDs sida under ifrågavarande period, vilken skulle ha givit anledning till anmärkning i en revisionsberättelse i vanliga fall men som här saknar kommunikationsväg och mottagandeinstans. En utväg vore att revisorn vid varje förenklad bolagsavveckling i förväg redovisar denna i de flesta fall endast teoretiska fråga eller eventualitet för bolagsledning och aktieägare och därefter söker hålla en informationskanal öppen för ändamålet även om stöd eller krav från lagstiftaren saknas i sammanhanget.
På det praktiska planet bör revisorn informera bolagsledningen/aktieägarna om följande förhållanden och biträda med de rekommendationer som i det enskilda fallet är motiverade.
1 Innan beslut fattas om att genomföra en avveckling enligt de förenklade reglerna bör konsekvenserna i olika avseenden utredas framförallt av det uppkommande personliga betalningsansvaret. I vissa fall kan en normal likvidation enligt aktiebolagslagens regler vara att föredraga.
2 Om bolaget har rättigheter enligt avtal med utländsk part gällande t ex patent e dyl bör utredas att en avsedd överföring av dessa rättigheter accepteras av avtalsparten ifråga, eftersom förevarande svenska lag ej med säkerhet kan åberopas i sammanhanget.
3 När man fattat beslut om bolagets avveckling enligt den förenklade proceduren bör anmälan till Patentverket insändas utan dröjsmål. Samtidigt härmed bör anmälan göras till Lokala Skattemyndigheten, Riksförsäkringsverket, bolagets affärsförbindelser, de anställdas organisationer etc att bolaget upphör vid den planerade tidpunkten. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa att kommande skattedeklaration och kontrolluppgifter ej blir bortglömda.
4 Om bolaget bedrivit rörelse och denna skall fortsättas som enskild firma eller handelsbolag krävs en planering av vissa administrativa åtgärder för upprättande av bokslut, inventeringsinstruktioner etc. Denna sista balansräkning för aktiebolaget blir ingående balansräkning i den nya rörelsen.
5 Om ett avvecklande bolag äger fastighet måste övertagande part visserligen erlägga lagfartsstämpel men denna kan återbetalas på ansökan hos Kammarkollegiet med stöd av 56 § i stämpelskattelagen.
Enligt Kammarkollegiets PM 1977-07-20 kan denna ansökan tyvärr göras tidigast när skattemyndigheternas prövning av rörelsens övergång till annan företagsform vunnit laga kraft, dvs först efter utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Om bolaget i sin tur förvärvat fastigheten ifråga inom 10 år före bolagsavvecklingen torde bolaget/övertagande part efter ansökan hos Tingsrätten dessutom kunna återfå hälften av den vid bolagets förvärv erlagda lagfartsstämpeln. Förvärvstidpunkter och stämpelskatter bör därför utredas i förekommande fall.
Det bör också erinras om att ett bolags eventuella företagsinteckningar, som gäller i den överförda egendomen, enligt 11a § i lagen om företagsinteckning 1966-07-29, kan vidmakthållas utan stämpelskatt om anmälan till inskrivningsmyndigheten sker inom ett år efter bolagets avregistrering. Även egendomens ägare torde ha ett intresse av att så sker oavsett om inteckningarna pantsatts eller ej.
6 De skattemässiga konsekvenserna, som framgår av SFS 1974:90 (proposition 1974:188) bör naturligtvis redovisas för företrädare för bolaget men skall här inte närmare behandlas. Det bör emellertid framhållas att en ej genomförd aktiekapitalhöjning i vissa fall (t ex om bolaget äger fastighet) kan få ej oväsentliga, negativa skattepåföljder som hade undvikits om verksamheten fortsatt i aktiebolagsform. (Härutöver hade besvär och kostnader för nybildning av aktiebolag genom apport undsluppits.)
De bolag, som ännu inte har ett aktiekapital av angiven miniminivå men som avser genomföra erforderlig kapitalökning före 1982-01-01 bör särskilt erinras om att registrering av kapitalökningen hos Patentverket måste ske före 1981 års utgång. Med hänsyn till handläggningstiden för ett registreringsärende hos Patentverket, vilken enligt uppgift f n är ca 6 månader och mänskligt att döma riskerar ytterligare förlängning, bör avsedd ansökan om registrering av aktiekapitalsökning göras så snart omständigheterna tillåter. Företrädare för Patentverket har underhand avgivit en rekommendation av denna innebörd.
Sigvard Lövgren, auktoriserad revisor, B Olssons Revisionsbyrå AB och Håkan Thörnholm, auktoriserad revisor, Thörnholms Revisionsbyrå AB