Intresseföretagsredovisningen – equity utan eller med parenteser?

Enskilt bolag och koncern

Vid diskussionen av olika metoder för en förbättrad intresseföretagsredovisning var det för bolagskommittén en självklar utgångspunkt att den valda metoden måste ställa samma krav på ett företag utan dotterbolag som på ett sådant med dotterföretag (och därmed koncernredovisning), i den mån båda hade andelar i intresseföretag. Att endast rikta kravet mot koncerner och lämna företag i motsvarande situation men utan dotterbolag utanför, det kunde av självklara skäl inte komma ifråga. Skulle ”the equity method” införas, måste man således se till att den kunde användas även av ett enstaka företag och, för likhets skull, i redovisningen för moderföretag i koncern.

David Jones har i sitt inlägg kritiserat bolagskommittén för att den inte beaktat vad han anser vara skillnader ”mellan moderbolagets och koncernens bokslut”. Men detta är ett för begränsat synsätt, ty man får inte glömma de företag som inte är moderbolag, ty ”where is the equity in accounting” då?

Underligt nog synes den sistnämnda kategorin av företag ha blivit i den internationella diskussionen antingen helt borttappad – då rekommendationer bara behandlat koncernredovisning – eller också behandlad annorlunda än koncerner – såsom då inom EG skillnader finns mellan fjärde direktivet (om det enskilda bolagets årsredovisning) och utkastet till sjunde direktivet (om koncernbokslut). Kan det finnas anledning att i Sverige mer än i andra länder kräva likartad redovisning i det enskilda bolaget, vare sig detta är ett moderbolag eller icke, och i koncern? Svaret torde bli ja, eftersom den i svensk lagstiftning förekommande regeln att både det enskilda företagets redovisning och koncernredovisningen har betydelse för bestämmande av utdelningsbar vinst knappast har någon motsvarighet utomlands med undantag för våra nordiska grannländer. Denna dubbla begränsningsregel skulle vara orimlig om icke i princip koncernredovisningen förutsättes bygga på samma värderingsmetoder som är tillåtna för det enskilda bolaget. FAR har ju också tidigare ifråga om koncernredovisningen hållit hårt på att man i denna skall iakttaga samma redovisningsprinciper som gäller för enskilda bolags redovisning.

Med det sagda faller enligt min mening även David Jones’ kritik mot bolagskommittén för att den utan åtskillnad omnämnt olika källor, varav vissa handlat om årsredovisning, andra om koncernredovisning. Låt mig emellertid här passa på att förklara, att det förhållandet att utkastet till EG:s sjunde direktiv ej nämns i betänkandet helt enkelt beror på att denna del av betänkandet utformades på hösten 1978, alltså innan direktivutkastet nått den mera definitiva form det fick i december 1978.

Intresseföretagsandelar och dotterbolagsaktier

Bolagskommittén konstaterade, att ”anledning ej finnes att i Sverige företaga den förändringen, att även värderingen av aktier och andelar i dotterföretag omlägges till ”the equity method”, eftersom informationsbehovet härvidlag blir tillfredsställt genom koncernredovisningen. I motsats till många andra länder, där även dotterbolagsaktier helt eller delvis redovisas enligt ”the equity method”, skulle man här i landet bli tvungen att införa komplicerade lagändringar enbart för att lösa det relativt begränsade problemet med intresseföretagsredovisning, om denna skulle ske enligt ”the equity method”. Kommittén kunde naturligtvis valt att resonera så att ett införande av denna metod för intresseföretagsinnehav också borde medföra att dotterbolagsaktier redovisades enligt samma metod, men jag tror att en så radikal och onödig förändring, hur logisk den än må te sig på moderbolagsnivå, skulle rönt ett mycket klart motstånd från de flesta håll.

Behovet av lagändring

Behövs då en lagändring för att ”the equity method” skall kunna tillämpas? Rolf Rundfelt anser det tveksamt och menar att BFN eller FAR helt enkelt skulle kunna säga ifrån att ”equity method” är god redovisningssed. Varken bolagskommittén eller FAR har dock sett det så enkelt. Det torde vara en bergfast praxis alltsedan 1944 års aktiebolags ikraftträdande att uppskrivningsförbudet för anläggningstillgångar i denna lag, numera i bokföringslagen, skall tillämpas på aktier oberoende av eventuell tillväxt i bakomliggande kapitalvärde, och denna lagtolkning kan ej brytas utan lagändring. Bolagskommittén hade därför att väga de eventuella fördelarna med ”the equity method” inte bara mot dess nackdelar utan även mot att dess införande krävde lagändringar, och detta f ö icke bara i bokföringslagen utan även – enligt kommitténs bedömning – i kommunalskattelagen.

Bolagskommittén hade från sina utgångspunkter – bl a att krav på intresseföretagsredovisning även måste ställas på andra än koncerner – ingen anledning att närmare gå in på frågan om ”the equity method” utan lagändring skulle kunna användas enbart i koncernredovisningar. I förbigående gjorde den dock ett uttalande (s 102 i betänkandet) som visar att den på där angivna skäl ansåg att metoden även i koncernredovisningen strider mot gällande lag. Det skulle också vara underligt, om en värderingsmetod som är förbjuden av bokföringslagen skulle anses förenlig med kravet på god redovisningssed, som ju också gäller koncernredovisningar.

Speciella tekniska svårigheter i Sverige

En särskild svårighet med införandet av ”the equity method” i Sverige nämndes av bolagskommittén men kanske alltför mycket i förbigående, och den har inte alls berörts i inläggen av herrar Jones och Rundfelt. Det är helt enkelt frågan hur man skall tillämpa metoden i ett land där man i redovisningen rör sig med begreppen bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Sådant är ju okänt i de länder som framför allt infört metoden. Problemen på detta område går naturligtvis att lösa i princip, liksom vi efter hand lyckats göra med motsvarande problem inom koncernredovisningen, men den svårigheten kvarstår att man inte alltid kan räkna med att ägarföretaget har sådan insyn i intresseföretaget som ett moderföretag har i ett dotterföretag.

Detta och andra anförda nackdelar och tveksamheter – frågorna om icke utdelad vinstandel kunde anses realiserad och om inte den internationella inställningen ännu var alltför splittrad – ledde bolagskommittén till att ”icke, åtminstone i nuvarande läge”, föreslå åtgärder för att möjliggöra införandet av ”the equity method” för intresseföretagsandelar.

Remissvaret

I FARs remissuttalande över bolagskommitténs betänkande uttalade föreningen att den delade kommitténs bedömning att den av kommittén föreslagna lösningen (upplysningar i noter och ”parenteser”) f n var en lämplig lösning. Om equity method sedermera vinner allmän tillämpning internationellt, fick dock ändring av bokföringslagen aktualiseras, tillade FAR.

Utkastet till redovisningsrekommendation

Detta utkast bygger uttryckligen på antagandet att ingen lagändring kommer till stånd. Av de 12 remissvar, som behandlade detta kapitel i bolagskommitténs betänkande, tillstyrkte 11 kommitténs förslag. Endast ett svar – Industriförbundet/SAF – gick ut på att man även borde tillåta the equity method, såvitt avser koncernredovisning.

FAR skall, som David Jones påpekat, verka för att IASC:s rekommendationer om möjligt tillämpas även i Sverige. Ofta uppstår emellertid hinder för ett direkt omsättande av dessa rekommendationer till svensk praxis. I de flesta fall beror detta på den svenska hopkopplingen av redovisning och beskattning och därav följande speciella förfaranden i svensk redovisningspraxis. Ibland måste man tyvärr finna att en IASC-rekommendation är oförenlig icke bara med någon enstaka lagregel, som kanske skulle kunna ändras utan mot grundläggande element i lagstiftningen. Så har bedömts vara fallet i fråga om ”equity method”, införd enbart i koncernredovisningar, av här ovan anförda skäl. Och FARs styrelse kan i sitt remissvar anses ha tagit den ställningen att ett införande av metoden i både koncern- och enskilda företags redovisning tills vidare borde kunna anstå när nu ett relativt likartat alternativt redovisningssätt kunde ersätta detta större ingrepp.

Utkastet och den blivande rekommendationen har alltså tillkommit för att föra ut den lösning, som f n av de flesta instanser befunnits lämplig, i praktisk tillämpning och behandla en del detaljfrågor, som inte upptagits av bolagskommittén.

Det finns säkert möjligheter att förbättra utkastets text. David Jones har i detta avseende gjort ett mycket viktigt påpekande. I ”equity accounting” ligger att – liksom i koncernredovisningen – resultatandel i intresseföretag korrigeras för goodwillavskrivning och annan avskrivning på ”övervärden” samt internvinster. Ingenting hindrar att rekommendationen upptar regler för motsvarande korrigeringar, så att ”parentesmetoden” blir mera jämförbar med ”equity method”, åtminstone på resultatredovisningens område. Detta alternativ diskuterades inom redovisningskommittén, men vi avfärdade det nog litet för hastigt och får ta upp det till förnyat övervägande.

Visst kan man beklaga, att man nu inte direkt anslutit sig till en redovisningsform, som rekommenderats av IASC och införts i några inom redovisningen och finansväsendet viktiga länder. Men trots allt är ju intressebolagsredovisningen en ganska liten fråga jämfört med de verkligt stora avvikelserna mellan svensk och internationell redovisningspraxis (obeskattade reserver, bokslutsdispositioner, skatternas redovisning och annat). De större svenska företag, som behöver visa sin redovisning enligt t ex amerikanska principer (”GAAP”) är ju inte betjänta enbart med att få tillämpa ”the equity method” på eventuella intresseföretag. De måste göra upp väsentligt omarbetade redovisningshandlingar. Därvid kan i varje fall det underlag, som tas fram för den föreslagna redovisningen ”i noter och parenteser” direkt utnyttjas, särskilt om de i förra stycket nämnda ändringarna i förhållande till rekommendationsutkastet skulle genomföras.

– – –

Jag begagnar tillfället till ett påpekande om en liten inadvertens, som insmugit sig i en av FARs publikationer. I boken ”Årsredovisningspraxis 1979” berörs redovisningen av intressebolag på s 58. I allra sista stund före pressläggningen kom utkastet till rekommendation om redovisning för andel i intresseföretag fram, och ett kort omnämnande av dess innehåll kunde intagas. Några rader nedanför kom det emellertid att kvarstå, att intressebolag ”kan behandlas” enligt ”equity accounting”, vilket alltså blir en motsägelse. Läs i stället för ”kan behandlas” orden ”har i praxis behandlats”, vilket är vad som egentligen också från början torde ha avsetts.

Per V A Hanner, auktoriserad revisor vid Nils Olsson & Engqvist Rev byrå AB och ledamot i FARs redovisningskommitté.