Låt framtiden visa vilka principer som uppfyller kraven för en tillfredsställande redovisning av intressebolag?

I BALANS nr 10/1979 publicerades ett utkast av redovisningskommittén till rekommendation om redovisning (eller kanske snarare, icke-redovisning) av andel i intresseföretag. Utkastet är utformat i nära överensstämmelse med de riktlinjer som i somras publicerades i bolagskommitténs betänkande ”Koncernbegreppet m m” (SOU 1979:46).

Med denna artikel vill jag lämna några kritiska synpunkter, först på vissa punkter i betänkandet och sedan på redovisningskommitténs utkast till rekommendation.

MODERBOLAG – KONCERN

Enligt min mening har bolagskommittén inte gjort klart för sig skillnaden mellan tillämpningen av ”equity method” (kapitalandelsmetoden) i det ägande enskilda bolaget resp i koncernredovisningen. I kapitel 7 i SOU 1979:46 behandlas problemen främst ur det ägande bolagets synvinkel. På sid 101 finns en hänvisning där man talar om International Accounting Standard (IAS) Nr 3, som avser koncerner. I avsnitt 7.4 redogöres utförligt för den enda djupanalysen på svenska av redovisningspraxis i detta avseende och denna handlar enbart om behandlingen på koncernnivå. I återstående avsnitt återgår bolagskommittén till oklarheten att inte skilja på nivåerna enskilt bolag – koncern.

Man skulle av betänkandet kunna förledas tro att det inte finns någon skillnad mellan moderbolagets respektive koncernens bokslut. Den motivering som lämnas i utkastet är att en tillämpning av ”equity method” ej skulle vara i överensstämmelse med gällande bokföringslag eftersom metoden förutsätter att det bokförda värdet av aktier och andelar skall kunna höjas på ett sätt som strider mot bokföringslagens förbud mot uppskrivning av anläggningstillgångar. Men vid upprättandet av koncernbokslut, ersätts anskaffningsvärdena för aktier i dotterbolag med koncernens andel i dotterbolagets egna kapital (efter vissa justeringar) vilket, vad beträffar vinstgivande dotterbolag, de facto innebär en uppskrivning. Den enda egentliga skillnaden mellan ”full consolidation” och ”the equity method” är att man istället för att redovisa ett dotterföretag under respektive rubrik i balans respektive resultaträkning, inkluderar koncernens andel i resultatet respektive koncernens andel i företagets egna kapital på en enda rad.

Lagbestämmelsen om att koncernredovisningen skall utgöra en sammanläggning av de enskilda bolagens bokslut kan i detta sammanhang tolkas på två sätt:

  • Det formella sättet som omfattas av bolagskommittén är att anse att ingenting får göras i koncernredovisningen som inte görs i ett enskilt bolags redovisning. Eftersom ett aktiebolag inte får skriva upp aktier i ett bolag över resultaträkningen kan inte ”the equity method” användas.

  • Det förefaller betydligt mera konstruktivt att se ”the equity method” som en utvidgning av koncernredovisningsbegreppet. Med denna metod visas hur koncernens tillgångar förvaltas och utvecklas. Metoden ger läsaren betydligt mera information än att redovisa investeringar till anskaffningskostnad.

Dessutom förekommer, som alla vet, i praktiken redan många skillnader mellan det egna kapital som redovisas i koncernbolaget och det egna kapitalet i koncernen. Ändringar görs på grund av avstämningsdifferenser, eliminering av internvinster, oacceptabla redovisningsprinciper i utländska dotterbolag, etc. Att kräva att inga uppskrivningar utöver i bolagen redovisat eget kapital görs är alltså en fiktion.

INTERNATIONELL PRAXIS

Det sätt som den internationella praxisen beskrivs på i betänkandet samt Per V A Hanners kommentarer till utkastet ger intrycket av att det finns en stor internationell oenighet om ”equity accounting”. Hanner påstår att internationell enighet om ”the equity method” saknas, vilket skulle framgå av bl a EG’s fjärde direktiv. I artikel 39 medges de länder som så önskar att tillåta ”the equity method” vilket, skriver han, tyder på att icke alla länder önskar införa den.

Jag skulle vilja säga att det är tvärtom. ”Equity accounting” utvecklades och tillämpas i Storbritannien och Irland och med stöd av artikel 39 kan det även införas i Frankrike, Tyskland och övriga EG-länder på det europeiska fastlandet.

Vad betänkandet inte nämner är dock att fjärde direktivet hänför sig till moderbolagets bokslut, och man kan här återigen se att det råder förvirring mellan tillämpningen av ”equity accounting” i moderbolagets respektive koncernens bokslut. EG’s sjunde direktiv som behandlar koncernredovisning, överensstämmer helt med de normer som finns i IASC’s regler liksom i de amerikanska och engelska normsystemen. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR är genom sitt medlemskap i the International Accounting Standards Committee förpliktigat bl a att stödja IASC’s rekommendationer vilka syftar till att ge en mer enhetlig redovisning på internationell basis.

OREALISERADE VINSTER

Enligt betänkandet leder ”the equity method” till ett medtagande i ägarföretagets redovisning av intäktsbelopp som icke kan anses realiserade för företaget. Jag tycker att det är beklagligt att man för fram de gamla farhågorna om icke-realiserade vinster utan att egentligen definiera vad som menas med detta uttryck. Jag tror att tiden är mogen för att få bort det gamla tankesättet. De som i praktiken upprättar bokslut vet att det finns många fall när det är diskutabelt om en vinst kan anses som realiserad, inte minst i ett koncernbokslut. Av vikt är att bolagen ej delar ut icke disponibla vinstmedel. Att redovisa icke utdelade resultatandelar under bundet eget kapital förkastades i betänkandet med motiveringen att en sådan tillämpning är komplicerad och bidrar till tillkomsten av en helt ny form av bunden fond vilket knappast är önskvärt. Såsom framgår av utkastet är det relativt enkelt att beräkna storleken på icke utdelade resultatandelar. Det förefaller svårt att se att en uppdelning på bundet och fritt eget kapital på detta sätt är mera komplicerad än den metod att redovisa resultatandelar (parentesmetoden) som kommittén föreslår. Jag skulle vilja framhålla att utvecklingen av redovisningsprinciperna bör fortsätta för att tillmötesgå nya behov p g a ändrade eller nya omständigheter, och inte bromsas p g a föreställningar om komplikationer även om detta innebär en eventuell lagändring.

Jag skulle även vilja framföra några synpunkter på redovisningskommitténs utkast till rekommendation.

AKTIEBOLAG – HANDELSBOLAG

Utkastet till rekommendation kan i första hand tillämpas då ägarföretaget och intresseföretaget är aktiebolag eller ekonomisk förening. Inget sägs, emellertid, om handelsbolag eller joint ventures som blir mer och mer vanliga, särskilt i vissa branscher och i internationella sammanhang. Man kan tänka sig att genom att ett handelsbolags resultat redovisas hos moderbolag (eftersom moderbolaget är skatteskyldigt för detta), har en form av ”equity accounting” tillämpats. Detta är dock inte tillåtet om ett aktiebolag eller ekonomisk förening är intresseföretag.

Ett annat sätt att se på ”equity accounting” är att betrakta ökningen i investeringens värde som en återinvestering av vinstmedel i intresseföretaget. Om intresseföretaget delade ut alla sina vinstmedel till moderbolaget och därefter nyemitterade aktier, skulle effekten för moderbolagets redovisning bli densamma som för handelsbolag. Med ”the equity method” uppnår man samma effekt förutom att vinstmedlen redovisas som bundna i stället för fria.

Genom att inte tillämpa ”the equity method” tillåter man företag att skapa dolda reserver genom att investeringarna i vinstgivande intressebolag upptas till för låga värden. Förluster i intressebolaget kommer endast att innebära att de dolda reserverna upplöses och först vid den tidpunkt då hela reserven tagits i anspråk får intressebolagets förluster effekter på koncernens redovisning.

ICKE UTDELAD RESULTATANDEL

Enligt utkastet förstås med icke utdelad resultatandel ägarföretagets andel i intresseföretagets vinst eller förlust på viss angiven nivå i resultaträkningen för året, minskad med under året hos ägarföretaget redovisad utdelningsintäkt från intresseföretaget. Inget sägs om behandlingen av eventuell goodwill, internvinster eller dylikt. Enligt IAS 3 skall intresseföretagets resultat justeras för sådana poster och redovisas på en enda rad.

Kommitténs utkast innebär att man troligen har flera rubriker för rapportering av ägarföretagets andel i intresseföretagets vinst, dvs utdelningar, ev nedskrivning av aktier (goodwill) och (inom parentes) icke utdelade resultatandelar eventuellt före och efter extraordinära poster. Detta kommer knappast att leda till en enkel redovisning och medför komplikationer vilket även påpekas av Hanner i hans kommentarer till utkastet.

ICKE UTDELAT EGET KAPITAL

Enligt avsnitt 4 av utkastet till rekommendation sägs att till jämförelse med det samlade bokförda värdet av aktier och andelar i intresseföretaget uppgift skall lämnas om ägarföretagets andel i intresseföretagets egna kapital och i dess obeskattade reserver. Effekten blir alltså att det inte kommer att finnas någon koppling mellan det som redovisats i resultaträkningen om intressebolag och motsvarande uppgifter i balansräkningen.

Ingenting sägs om behandlingen av skatter (särskilt latent skatteskuld på obeskattade reserver), behandlingen av eventuell goodwill och internvinster, trots att man vid bedömning av riktigheten av det bokförda värdet på aktier skall ta hänsyn till dylika.

SAMMANFATTNING

Dessa kommentarer är byggda på en preliminär genomgång av utkastet och bakomliggande material. En mer ingående studie av materialet skulle förmodligen leda till ytterligare kommentarer.

Det intryck som jag har fått från en genomgång av materialet är att både SOU 1979:46 och kommitténs utkast och kommentarer präglas av en negativ inställning till ”the equity method”. Jag skulle vilja säga att den metod som föreslås av redovisningskommittén verkar mer komplicerad än ”full application” av ”the equity method”.

Det finns en klar trend mot konsortier, joint ventures och intressebolag både i Sverige och utomlands. Vi som har redovisning som yrke, måste vara beredda att utveckla principer som uppfyller kraven för en tillfredsställande redovisning av intressebolag i ägarföretagets bokslut. I sitt cirkulär nummer 9 förklarade Bokföringsnämnden att de f n inte ville göra något eget ställningstagande i frågan, utan vill avvakta utvecklingen av praxis. Jag tycker att det vore klokt om redovisningskommittén gjorde detsamma innan en definitiv rekommendation presenteras.

David Jones, auktoriserad revisor, Price Waterhouse & Co