Ändrade regler vid beskattning av koncerner

1 KAPITALPLACERINGSAKTIER

Denna term infördes genom 1960 års lagstiftning (den s k Annellagen). Huvudregel: Utdelning beskattas. Ränta på lån är avdragsgill.

Från huvudregeln gäller följande undantag.

Förvaltningsbolag beskattas om man ej vidareutdelar erhållen utdelning till 100 %. För sådant förvaltningsbolag som betecknas som investmentbolag gäller dock, att man inte behöver vidareutdela mer än 80 % av erhållen utdelning. Således kan 20 % fonderas. Reglerna om kapitalplaceringsaktier innebär att banker, försäkringsbolag och andra företag som bedriver penningrörelse skattar för mottagen utdelning på sådana aktier.

2 RÖRELSEBETINGADE AKTIER

Om moderbolaget bedriver jordbruk eller annan rörelse än penningrörelse blir utdelningen skattefri medan räntan på lån, som använts för investering i dylika aktier icke är avdragsgill. Vid beräkning av hur stor del av företagets totala räntekostnader som belöper på innehavet av rörelsebetingade aktier bör fördelningen som regel ske i förhållande till tillgångarnas bokförda värde.

I detta sammanhang bör de s k svarta fåmansbolagens situation beröras. Beteckningen ”svarta fåmansbolag” kom till redan år 1951, då de första stegen på kedjebeskattningens område togs i vårt land. Bestämmelserna om skattefrihet för all utdelning som gällt dittills hade i stor utsträckning utnyttjats för att bereda en icke avsedd lindring i fysiska personers beskattning – s k Lundintransaktioner. För att åstadkomma rättelse härav bestämdes att utdelningen skulle vara skattepliktig om aktierna i det mottagande bolaget till huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades av juridisk person och denna person icke förmår visa, att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning till delägarna. Den omständigheten, att delägare i det mottagande bolaget i sin tur kan vara annan juridisk person hindrar icke att utdelningen till det första bolaget blir skattepliktig, dock skulle fortfarande gälla att utdelning till svarta familjebolag vore skattefri, om aktierna vore organisationsaktier. Genom Annellagens tillkomst år 1960 – då begreppet kapitalplaceringsaktier infördes – kvarstod särreglerna för svarta fåmansbolag i huvudsak endast ifråga om rörelsebetingade aktier, eftersom utdelning på kapitalplaceringsaktier beskattas hos alla bolag. Svarta fåmansbolag liksom förvaltningsbolag beskattas sålunda för utdelning på rörelsebetingade aktier.

3 ORGANISATIONSAKTIER

Utdelningen är skattefri, om moderbolag bedriver rörelse eller jordbruk eller förvaltning av sådana fastigheter, som i huvudsak användes i koncernens rörelse eller jordbruk. Räntan på lånade pengar, som investerats i organisationsaktier är avdragsgill i sin helhet. För att utdelningen skall vara skattefri gäller emellertid att aktierna är att betrakta som anläggningstillgångar. Är aktierna att anse som omsättningstillgångar är utdelningen skattepliktig – exempelvis byggnadsföretagens aktier i bolag, som äger mark och byggnader, vilka tillgångar skall exploateras i byggnadsrörelsen.

Är moderbolaget förvaltningsföretag är utdelningen skattefri med ett undantag. Om nämligen moderbolag i sådant fall äger aktier i dotterbolag, som i sin tur äger aktier, vilka i moderbolagets namn skulle vara kapitalplaceringsaktier, blir all utdelning från dotterbolaget alltid skattepliktig, oavsett storleken av aktieinnehavet och oavsett om vidareutdelning äger rum eller ej.

Detta gäller även om dotterbolagets innehav av sådana aktier är obetydligt. Även innehav av en enda aktie har medfört skattskyldighet för moderbolaget. Med förvaltningsföretag förstås sådana företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper o d däremot inte de fastighetsförvaltande företagen.

För försäkringsbolag, banker och andra företag, som bedriver penningrörelse gäller att utdelning från dotterbolag som är förvaltningsföretag – även fastighetsförvaltning – är skattepliktig medan utdelning på andra organisationsaktier är skattefri.

4 UTDELNING FRÅN UTLÄNDSKA BOLAG

Utdelningen är skattepliktig, men ingångna dubbelbeskattningsavtal kan mildra kedjebeskattningen.

5 DISPENSREGLER

RSV kan efter ansökan förklara

1. att företag som ej är förvaltningsbolag skall behandlas som sådant. Regeln har tillkommit för att mildra kedjebeskattningsreglerna i fall där rörelsedrivande bolag har betydande innehav av kapitalplaceringsaktier, för vilka den utdelningsbeskattning, som infördes år 1960 genom Annellagen, skulle kunna medföra, att moderbolagets egen utdelning måste sänkas. Minst 75 % av den egna utdelningen måste i så fall härröra från utdelning på kapitalplaceringsaktier. Denna dispensregel torde kunna ifrågakomma i ett fåtal fall

2. att förvaltningsföretag som är moderbolag i koncern icke skall anses som förvaltningsföretag. Moderbolaget skall i så fall ombesörja vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, såsom administration, redovisning m m.

6 SPECIALREGEL

Om svenskt aktiebolag förvärvar aktie eller andel i annat svenskt bolag och det är uppenbart att förvärvet ej tillför bolaget någon tillgång av särskilt värde för rörelsen eller kapitalförvaltningen, beskattas köparen för all utdelning från det köpta bolaget. Utdelning anses i första hand komma från vinstmedel och i sista hand från tillskjutet belopp. Regeln har till syfte att förhindra skatteflykt genom s k Lundintransaktioner. Se ovan.

7 ANNELLREGLERNA

För att stimulera kapitaltillskott från aktieägare har aktiebolagen alltsedan år 1960 erhållit avdrag för utdelning på nyemitterade aktier. Avdrag medges sålunda för närvarande med lämnad utdelning på dylika aktier dock med högst 10 %. Avdrag medges för högst 20 beskattningsår efter det år då aktierna betalades. Avdrag medges inte om aktierna ägs av svenskt eller utländskt bolag till mer än 50 %. Dock skall sådana aktier ej medräknas vilka innehas av förvaltningsföretag, om detta ensamt eller tillsammans med närstående företag äger mindre än 50 %. Från utländskt bolags aktieinnehav får man bortse, om kupongskatt utgår med reducerat belopp.

1 ORGANISATIONSAKTIER

Begreppet ”rörelsebetingade aktier” försvinner. Dessa blir organisationsaktier med utdelningen som tidigare skattefri och räntekostnaden avdragsgill. I övrigt har beträffande detta aktieslag endast en ändring vidtagits. Om således utdelningen lämnas av ett förvaltningsbolag, som äger sådana aktier vilka i mottagarens hand skulle ha utgjort kapitalplaceringsaktier, skall innehavet av en enda aktie ej längre hindra skattefrihet för utdelning från förvaltningsbolag. I fortsättningen sker beskattning om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka sådana aktier.

2 KAPITALPLACERINGSAKTIER

Till denna kategori hänföres alla aktier som ej är organisationsaktier. Nuvarande beskattningsregler gäller även i fortsättningen.

3 SVARTA FÅMANSBOLAG

Särreglerna för dessa bolag slopas helt.

4 UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG

Enligt de nya reglerna kan RSV medge dispens från beskattning av utdelning från sådant bolag. Dispens skall medges om utdelningen varit skattefri, om den i stället erhållits från ett svenskt bolag och det utländska bolagets inkomstbeskattning är jämförlig med den beskattning som skett om inkomsten förvärvats av svenskt företag. Budgetministern har ansett att en skatt på ungefär 30 % av den beskattningsbara inkomsten kan anses jämförlig. Dispens kan endast medges, då dubbelbeskattningsavtal, som lindrar kedjebeskattningen, saknas.

5 ÖVRIGA DISPENS- OCH SPECIALREGLER

Dessa blir oförändrade.

6 ANPASSNING AV ANNELLREGLERNA

Enligt de nya reglerna skall avdragsfrågan prövas på följande sätt

a om utdelningen går till svenskt förvaltningsbolag, som självt eller tillsammans med närstående företag behärskar mer än 50 % av röstetalet i det utdelande bolaget, skall avdrag vägras för denna utdelning.

b Går utdelningen till svenskt företag, som ej är förvaltningsbolag, och aktieinnehavet uppgår till minst 25 % av röstetalet skall avdrag vägras, om mottagaren ej är skattskyldig för utdelningen. Denna kategori skulle väl i stort sett motsvara de tidigare ägarna av s k ”rörelsebetingade aktier”.

c Skulle avdrag vägras enligt punkt a och b här ovan kan avdrag likväl medges för utdelning på övriga aktier om minst hälften av dessa ägs av en eller flera av följande ägarkategorier

1 annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag

2 svenskt förvaltningsföretag, som självt eller med närstående företag behärskar högst 50 % av röstetalet

3 svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som är skattskyldigt för utdelningen

4 utländskt bolag som betalar kupongskatt med reducerat belopp.

1 BIDRAG FRÅN MODERBOLAG TILL DOTTERBOLAG

a Givarens och mottagarens huvudsakliga verksamhet skall avse jordbruksfastighet eller rörelse.

b Öppen redovisning av bidraget skall ske i givarens och mottagarens deklarationer.

c Kvalificerat koncernförhållande skall råda. Minst 90 % av aktierna i dotterbolaget skall sålunda ha ägts av moderbolaget under hela beskattningsåret för båda bolagen eller alltsedan dotterbolaget började driva sin verksamhet.

2 BIDRAG FRÅN DOTTERBOLAG TILL MODERBOLAG

a Samma förutsättningar skall föreligga som för bidrag från moderbolag till dotterbolag.

b Dessutom måste moderbolaget vara frikallat från skatt på utdelning från dotterbolaget, oavsett i vilken omfattning moderbolaget utdelat vinstmedel till sina aktieägare.

3 BIDRAG FRÅN DOTTERBOLAG TILL SYSTERBOLAG

a Samma förutsättningar skall föreligga som vid bidrag från moderbolag till dotterbolag.

b Moderbolaget är antingen frikallat eller skattskyldigt för utdelning från båda dotterbolagen – eller frikallat från skattskyldighet från givarebolaget, oavsett moderbolagens utdelningspolitik – dvs aktierna i givarebolaget måste vara organisationsaktier.

4 BIDRAG MELLAN ÖVRIGA KONCERNBOLAG

a Samma förutsättningar gäller som vid bidrag från moderbolag till dotterbolag. Bestämmelsen om utdelning behövs ej eftersom utdelning från dotterdotterbolag till moderbolag ej kan ifrågakomma.

b Endast bidrag nedåt i kedjan kan lämnas.

c Dessutom erfordras, att man under hela beskattningsåret för båda bolagen – eller, sedan mottagaren börjat driva rörelse eller jordbruk – kunnat fusionera mottagaren med givaren enligt 174 §, 1 och 2 mom AB-Lagen.

5 BIDRAG FRÅN DOTTERDOTTERBOLAG TILL MODERBOLAG ELLER FRÅN MODERBOLAG TILL SYSTERDOTTERBOLAG

Sådana bidrag kan ej göras direkt. Därför måste etappvisa bidrag göras i sådana fall. I varje led måste förutsättningarna i punkt 1 – 4 vara uppfyllda.

6 BIDRAG TILL ELLER FRÅN FÖRVALTNINGSFÖRETAG

Avdrag medges ej.

7 DISPENSREGEL

RSV kan medge dispens från någon eller några av ovanstående regler, vilket hittills framför allt gällt dispens från det 90 %-ägandet t ex Asea-Atom.

8 ÅTERLÄGGNINGSREGEL VID DEN KOMMUNALA BESKATTNINGEN

När s k horisontal eller vertikal integration ej föreligger skall bidraget räknas som intäkt hos det mottagande bolaget i särskild förvärvskälla, lokaliserad till givarens kommun. Detta har inneburit att bidraget vid mottagarens kommunala beskattning icke kunnat kvittas mot underskott i mottagarens verksamhet. Återläggningsregeln har varit besvärlig framför allt vid etappvisa bidrag inom koncerner. I synnerhet har detta gällt för taxeringsmyndigheterna. Den har också försvårat utgivandet av koncernbidrag till förlustföretag på sysselsättningssvaga orter. En särskild dispensregel har därför införts. För dispens erfordras att det mottagande företagets verksamhet har väsentlig betydelse för sysselsättningen på orten.

9 BIDRAG TILL UTLÄNDSKT DOTTERBOLAG

Koncernbidrag har varit avdragsgilla endast under den förutsättningen att desamma utgjort kostnad i givarens rörelse.

h KOMMISSIONÄRSBOLAG

Företagen har ju genom att välja kommissionärsformen kunnat genomföra en fullständig vinstöverföring även i sådana fall då motsvarande överföring genom koncernbidrag icke varit möjlig. I samband med ovan nämnda ändringar beträffande koncernbidragen, har därför utförligare bestämmelser utformats angående när kommittentföretag har rätt att redovisa kommissionärsföretags inkomst som sin egen inkomst. Här gäller i fortsättningen följande förutsättningar:

1 Skriftligt avtal beträffande kommissionärsförhållandet.

2 Kommissionären får ej i nämnvärd utsträckning ha drivit annan verksamhet.

3 Rörelsen skall ha bedrivits på angivet sätt under hela året eller från den dag då kommissionären började bedriva verksamhet av något slag.

4 Beskattningsåret skall vara lika för båda företagen.

5 Koncernbidrag enligt de nya reglerna skulle ha kunnat gå mellan de båda företagen.

6 En kommissionär kan driva rörelse åt två eller flera kommittenter om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Dispens skall i så fall medges av RSV om de samverkande företagen kan visa att kommissionärsformen valts av organisatoriska, marknadstekniska eller andra synnerliga skäl.