Vinsten, dess definition och funktion i näringsliv och samhälle, hade valts som ämne när Civilekonomföreningen arrangerade sin första ekonomdag. Civilekonom Bodil Sjöö-Mårtenson, FAR, lämnar här ett referat över vad som behandlades under dagen.
Den 23 april arrangerade Civilekonomföreningen sin första ekonomdag. Dagen ägnades åt vinst, ett ämne som på förmiddagen belystes i fyra seminarier
Vinst och lönsamhet – beräkningsmetoder för olika parter och syften. Seminarieledare: professor Paulsson Frenckner
Vinst och inflation. Seminarieledare: professor Sven-Erik Johansson
Företagsbedömning på grundval av redovisningsanalys. Seminarieledare: direktör Lennart Låftman
Vinstbegrepp inom marknadsföring. Seminarieledare: direktör Rolf Walles
Eftermiddagen ägnades åt en paneldebatt med representanter från näringsliv och samhälle. Deltagare i debatten var:
Gunnar Dahlsten, VD i Svenska Tändsticks AB
Albert Danielsson, professor vid Tekniska Högskolan, Stockholm
Bertil Edlund, auktor revisor vid Öhrlings Revisionsbyrå AB och ordförande i Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
Hans Hagnell, landshövding i Gävleborgs län
Karl-Axel Linderoth, VD i SPP och styrelseordförande i Statsföretag AB
Utfrågare och debattledare:
Göran Albinsson, fil lic och chef för näringslivs- och debattavdelningarna, Svenska Dagbladet
Bengt Rydén, ekon dr och VD i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)
Under förmiddagen deltog jag i den seminariegrupp som så stimulerande leddes av Paulsson Frenckner.
Kräkmedel – ja så kan vinsten användas om man ser den historiskt. Men då måste man gå långt bakåt i tiden. Närmare bestämt till 100 år före vår tideräknings början. Då var vinstbenämningen på ett kaliumvätetartrat som användes som kräkmedel.
Om vi nu återgår till modern tid så är definitionen på vinst, intäkter minus kostnader. I kostnaderna skall då inräknas kostnader för bibehållen kapacitet. Det är just i detta sista som problemet ligger. För vad är bibehållen kapacitet? Det är ett mått som erhålls efter vissa justeringsposter där hänsyn tas till bl a inflationen, men vad mer? Skall varje årsredovisning uppta kostnader för att under kommande år bibehålla marknadsandelen och därmed bl a kunna garantera trygghet i anställning måste vissa minimikrav ställas på vinsten. Men vilka krav är det och vad representerar de? Den årsredovisning som då presenteras blir ej godtagbar från skattesynpunkt. Den blir också av stort intresse för konkurrenterna. Det sista löser vi genom att ej göra den offentlig, men hur skall vi då kunna förklara för gemene man vad som är mini-vinst och vad vi menar med det.
Vinst för bibehållen kapacitet kan, om vi undantar skattelagarna, inräknas i avskrivningarna. Vilken vinst måste vi ha för att bibehålla miljön i och kring företaget? Vilka vinstkrav måste ställas för att trygghet i anställningen skall kunna säkras? Vilken är den samhälleligt önskvärda vinsten? Det är bara att konstatera att vi måste bli mer vakna för vidden i de möjliga vinstbenämningarna.
Vinsten beskrivs ofta i formerna räntabilitet och lönsamhet. Räntabiliteten är vinsten i förhållande till kapitalet medan lönsamheten mer diffust beskrivs som ”något överskott” i förhållande till ”någon annan storhet”. Vilka krav finns då på dessa mått som beskriver företagets olika ekonomiska förhållanden? Följande krav ställs som regel:
relevans = måttet skall upplevas som väsentligt
validitet = det skall ge uttryck för det som avses
relaibilitet = det skall vara hållbart för upprepade mätningar
motivering = det skall inge förtroende, överensstämma med måluppfyllelsen
begriplighet = det skall representera en enkel skala som är förståelig
kommunicerbarhet = det skall kunna jämföras med annat
tålighet = det skall tåla mindre mätfel m m
känslighet = det skall reagera för förändringar av betydelse
OLIKA VINSTUTTRYCK
Anställda, konsumenter, miljöbeskyddare, samhälle, ägargrupper, alla har de olika önskemål om vinsten. Vi vill behålla tryggheten i anställningen, köpkraften, kapitalförräntningen.
Trygghetskraven kan förutses i en för varje företag upprättad trygghetsbudget, som med utgångspunkt från väntad händelseutveckling och krav på bibehållen trygghet upptar ett minimi-handlingsprogram med förväntade finansiella följder. Härvid uppstår tre problem
vad är bibehållen trygghet för olika parter?
hur härleds ett lämpligt minimiprogram?
hur bestäms erforderlig finansiering, möjliga källor och nödvändig vinst?
Trygghetsbudgeteringens syften är att förstå kapitalets och vinstens roll och att se mångsidigheten i trygghetskraven.
Vilken är den samhälleligt önskvärda minimivinsten som vi måste planera för för att kunna utvecklas, satsa på framtiden och trygga sysselsättningen?
Dessa frågor och många andra diskuterades under förmiddagen. De ger anledning till många intressanta diskussioner de kommande åren.
ÅRETS MARKNADSFÖRARE
Eftermiddagen inleddes med att Jan Henrik Eliæson, avgående ordförande i Civilekonomföreningen, överlämnade årets marknadspris till Jan Carlzon, VD i Linjeflyg. Jan Carlzon tyckte man oftare borde tänka på att marknadsföring behövs. Inga produkter är så bra att de säljer sig själva. Ingen vet hur lång kön hade varit om marknadsföringsåtgärder hade satts in. Våga satsa!
Det bildspel om vinst som inledde eftermiddagens paneldebatt var en fängslande kaskad i färg och ton av olika sorters vinst.
PANELDEBATTEN
Varje paneldeltagare fick sedan ge sin syn på vinstbegreppet.
Gunnar Dahlsten konstaterade att vinsten är förräntningen på det kapital som binds i verksamheten. Vinsten är ej något fixt, den påverkas av människorna i företaget. Vinsten är inte heller något entydigt begrepp men ändå behövs en definition av vinstbegreppet som gör att de anställda och företagsledningen effektivt kan kommunicera med varandra. Vinsten skall ej maximeras, den skall optimeras, då åstadkoms arbetstillfredsställelse och därmed bättre vinstutveckling.
Albert Danielsson såg vinsten som ersättning för det i företaget arbetande kapitalet, en ej kontraktsbunden förräntning som utgår i efterhand och är ett mått på företagsledningens skicklighet. Vinstens funktion är att kontrollera verksamhetens effektivitet.
Bertil Edlund betonade vikten av det redovisningsmässiga vinstbegreppet. Därvid skulle hänsyn tas till
redovisningsstandarden skall ligga på en hög nivå
ökat krav på information från företagen
intressekonflikter
intressenternas behov
inflationsredovisning
Hans Hagnell framhöll att årsredovisningarna måste utformas på ett mer begripligt sätt. Varför inte ange kostnaderna per anställd så att sammanhanget mellan siffrorna klargörs. Verksamhetsberättelserna borde också innehålla uppgift om hur långt tekniskt framme företaget ligger, hur man planerat för framtiden och hur stora de kalkylerade avskrivningarna är. Förklara att det svenska samhället till 31 % består av produktion och till 69 % av tjänster! Förklara vem som skall betala för tjänsterna!
Karl-Axel Linderoth tyckte om vinst, lönsamhet, god soliditet och effektivitet. Resultatanspråken är lika i alla företag. Sjung lönsamhetens lov, och glöm inte bort att de sociala insatserna i samhället måste betalas.
Debatten böljade sedan igång under Bengt Rydéns och Göran Albinssons inkvisitoriska och eleganta ledning. Följande axplock från diskussionen dröjer kvar i minnet.
Visst har det funnits litet övervinster. I pressen kommer de alltid att finnas. Men man bör vara precisare vad gäller vinstbegreppet så att hänsyn tas till forskning, utveckling och marknadsinvesteringar....
Det är lättare att sköta fabriker i Sverige än i utlandet. Sverige är helt beroende av utlandsetablering men svenska företag är förbjudna att flytta kapital till utlandet för att ta hem det när det behövs....
Vid vinstoptimering undviks de skadliga inslag som uppkommer vid maximering....
Kostnaderna för marknadsinvesteringar kan i allmänhet beräknas uppgå till samma summa som avskrivning på anläggningar....
Utdelningen till aktieägarna skall täcka förräntningen på insatt kapital och riskersättning för att man satsar pengar....
Företagen måste planera för en viss mängd misslyckanden....
De anställda representerar företaget mer än någon annan grupp och måste delta aktivare för att vi skall kunna behålla ett pluralistiskt samhälle. De anställda måste få del i vinsten....
Informationen från företagsledningarna måste öka. Siffror måste kompletteras med annan information....
Till sist kan konstateras att den första ekonomdagen med säkerhet ej blir den sista om lika intressanta ämnen behandlas även kommande år.
Bodil Sjöö-Mårtenson