Om tvångslikvidation enligt aktiebolagslagen

I 13 kap aktiebolagslagen återfinns reglerna om tvångslikvidation för aktiebolag. Auktor revisor Clas Blix, Bertil Olssons Revisionsbyrå AB, ger här en praktisk och översiktlig beskrivning av reglerna. Även de övergripande reglerna i brottsbalken berörs i korthet.

Reglerna om tvångslikvidation för aktiebolag till följd av förbrukande av medel/eget kapital finns i ABL 13 kap 2 §. Lagtexten är kort och icke i alla stycken klargörande. Utgivna lagkommentarer lämnar viss hjälp, men många frågor i det praktiska handhavandet kvarstår obesvarade. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig och praktiskt inriktad beskrivning av reglerna. För mer invecklade fall är det dock nödvändigt med ytterligare utredningar/undersökningar. Revisorns roll behandlas icke.

De övergripande reglerna i brottsbalken om konkurs, gäldenärsbrott och betalningsansvar bör särskilt observeras då de kan vara aktuella i likvidationssituationen. Dessa regler berörs i korthet avslutningsvis.

BAKGRUND

Lagen talar om styrelsens skyldighet att vid befarat likvidationsläge snarast till bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Därutöver anger lagtexten styrelsens skyldighet att, om ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår fastställs balansräkning som utvisar att halva aktiekapitalet är intakt, ansöka hos rätten om bolagets försättande i likvidation om bolagsstämman ej fattat likvidationsbeslut. Vad som övrigt sker på extra eller ordinarie stämma, vilka gränser som gäller etc anges icke explicit i lagen.

I 3:e st (av 2 § 13 kap ABL) anges dock hur värdering av tillgångar skall ske vid beräkning av egna kapitalets storlek, då det är fråga om likvidationsbalansräkning (LBR). Likvidationsbalansräkning (LBR) är en term som har utmönstrats ur lagtexten. Enligt lagen är det snarare en uppställning med justeringsposter till eget kapital enligt en gängse balansräkning. LBR är inte formbunden men torde vanligen uppställas som en vanlig balansräkning, men med nya värden enligt nedan och utan specificering av restposten eget kapital. Denna restpost jämförs sedan med det nominella aktiekapitalet.

Det specifika med LBR är att flertalet tillgångar skall upptas till nettoförsäljningsvärdet, dvs beräknat försäljningsvärde med avdrag för försäljningskostnaderna. Anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning (dvs maskiner, inventarier, bilar, byggnader, goodwill, utvecklingskostnader, patent, hyresrätter och liknande tillgångar) behöver dock lägst upptas till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar (lagtexten säger avskrivningar och nedskrivningar, varvid även det senare endast torde avse ”planmässiga”). Otillräcklig pensionsavsättning behöver ej beaktas. Going-concernförutsättningen torde kunna gälla, dvs särskilda kostnader som uppstår vid en eventuell avveckling behöver ej medtas såsom skuld. Kursförlust på långfristiga lån i främmande valuta torde kunna fördelas på kvarstående löptid enligt gällande regler.

I 4:e st behandlas ansvar för bolagets uppkommande förbindelser. Icke heller detta avsnitt är alldeles klargörande i väsentliga delar.

Följande schematiska skiss över ”normalfallet” kan upprättas.

Schematisk uppställning för illustration av ABL 13:2

(se kommentar)

Ansvar för bolagsorgan se särskild redogörelse

KOMMENTARER TILL SCHEMATISK UPPSTÄLLNING ANGÅENDE ABL 13:2

1 Styrelsen skall föranstalta om upprättande av LBR om den misstänker att likvidationsskyldighet inträtt. Någon egentlig undersökningsplikt tycks inte föreligga – det heter blott ”finner styrelsen”. Det kan vara i samband med upprättande av årsbokslut eller periodbokslut. Likvidationsskyldighet kan således inträffa när som helst under året, inte bara per ordinarie balansdag. Säsongsvariation inom t ex detaljhandel, där ackumulerade förluster under årets början kan komma att kompenseras av förbättring under årets slut, torde icke i sig ändra på skyldigheterna.

2 Styrelsen föranstaltar om upprättande av likvidationsbalansräkning (LBR) för vilken särskilda regler gäller (ABL 13:2:3), se ovan.

3 Styrelsen tar ställning till LBR I. Är restposten eget kapital enligt LBR I större än 1/3 av bolagets nominella aktiekapital?

4 Om gränsen till likvidationsplikt är nära, dvs stor del av aktiekapitalet förbrukat (men ej 2/3), torde påkallas ökad uppmärksamhet på resultatutvecklingen framgent.

5 Om mindre än 1/3 av aktiekapitalet enligt LBR är intakt ska styrelsen kalla till bolagsstämma. Sådan kallelse skall göras snarast möjligt. Kallelsen, som skall ange ärendet, avser extra stämma, om ej ordinarie är nära förestående, jfr 8 nedan.

6 Till stämman skall hänskjutas frågan om bolaget skall träda i likvidation. Lagen anger icke explicit att sådant beslut måste tas om viss andel av aktiekapitalet enligt LBR förbrukats, utan behandlar endast styrelsens skyldighet att agera om stämman icke fattar erforderliga beslut. Bl a Rodhe och Lind anger emellertid i sina lagkommentarer att aktiebolag är skyldigt att träda i likvidation när 2/3 av aktiekapitalet förbrukats, se dock betr respit nedan (8).

7 Beslut om likvidation på bolagsstämma får omedelbar verkan. Vid tvångslikvidation finns ingen möjlighet att föreskriva att bolaget skall träda i likvidation viss senare dag. Beslutet skall registreras hos PRV.

8 Även om likvidationsplikt av styrelse (3) och stämma (6) befunnits föreligga äger beslutet om trädande i likvidation uppskjutas till nästpåföljande räkenskapsårs ordinarie stämma för att under tiden bristen på kapital skall kunna täckas. För t ex ett bolag med kalenderår som räkenskapsår betyder det att en första stämma under 1979 i normalfallet ger respit intill 1980-06-30. Om första stämman hålles först i början på 1980 ges respit intill 1981-06-30. Det kan således ha stor betydelse när det gäller respittidens längd på vilken sida årsskiftet den första stämman hålles. Förändring av räkenskapsårets längd påverkar givetvis också respittidens längd.

9 Bokslut upprättas på vanligt sätt med gängse värderingsregler.

10 Styrelsen tar ställning till det upprättade bokslutet och förelägger det eventuellt för stämman.

11 LBR II upprättas för det fall aktiekapitalet enligt gängse värderingsregler visas till över hälften förbrukat.

12 Styrelsen tar ställning och förelägger stämman frågan. I det fall hälften av aktiekapitalet ej finns kvar skall beslut av bolagsstämman fattas om trädande i likvidation. Om sådant beslut i detta fall icke tas av stämman, ankommer det på styrelsen att ansöka hos rätten att bolaget försätts i likvidation. Om styrelsen i detta läge icke alls förelägger stämman frågan begränsas skyldigheten att ansöka hos rätten till styrelseledamöterna. Ansökan kan också göras av enskild styrelseledamot, av verkställande direktören eller av revisor eller av aktieägare. (Jämför nedan om personligt betalningsansvar som kan bli följden av underlåten ansökan.)

FAR har inför lagutskottet hävdat att bestämmelsen om revisorns möjlighet att ingripa bör utgå och avser att göra en framställning härom till regeringen. FARs tolkning av 13 kap 2 § är att revisorn inte kan åläggas någon skyldighet att i den angivna situationen ansöka hos rätten om tvångslikvidation.

13 Det finns en tilläggsmöjlighet för styrelsen om kvarvarande del av aktiekapitalet kan ha stigit till över hälften efter balansdagen. Då kan LBR III upprättas på basis av periodbokslut per tidpunkt efter räkenskapsårets utgång men så nära stämman som möjligt. Detta torde liksom övriga operationer 10–14 behöva ske inom pågående stämma men kan givetvis vara förberett. Eljest sker återgång till 12.

14 Styrelsen tar ställning och förelägger LBR III för stämman om den visar att halva kapitalet är intakt.

15 Ordinarie bolagsstämma skall ju enligt 9 kap 5 § fastställa en balansräkning (hur den nu ser ut, stämman beslutar) per balansdagen. Balansräkningen i årsredovisningen har granskats av revisorn som yttrat sig över tillstyrkan. Om i respitfallet balansräkningen i årsredovisningen inte uppfyller kapitalkravet måste ställning tas till LBR. Vad som gäller betr revisorns granskning härvidlag är oklart. I lagen anges särskilt dels att ett igångsatt likvidationsförfarande kan avbrytas dels att personligt ansvar för förpliktelser icke gäller för framtida förpliktelser om ”balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma”. Hur granskningen skall ske och avrapporteras framgår inte, inte heller hur revisorns eventuella yttrande skall beaktas vid stämmans beslut och godkännande.

Bolagsstämman torde kunna behandla en LBR per senare datum än räkenskapsårets slut som, om kapitalkravet där är uppfyllt, förtar likvidationsskyldigheten och andra personers/organs skyldighet att ansöka hos rätten om likvidation samt häver ett igångsatt likvidationsförfarande.

STYRELSELEDAMÖTERS, AKTIEÄGARES, VD:s OCH ANDRAS ANSVAR

Om styrelsen eller styrelseledamot

• underlåter att i rimlig tid inse att LBR bör upprättas (2). Någon egentlig undersökningsplikt tycks inte föreligga

• underlåter att, sedan i LBR konstaterats att 2/3 av aktiekapitalet är förbrukat, snarast möjligt hänskjuta frågan till stämma (5)

• deltar i beslut på stämma om att fortsätta verksamheten trots att 2/3 av aktiekapitalet är förbrukat (eventuellt vid 6, men säkerligen vid beslut att fortsätta verksamheten vid respittidens utgång, motsvarande 15, trots att kapitalkrav etc inte är uppfyllt)

• underlåter att, om ordinarie stämma under nästpåföljande räkenskapsår trots att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat (15) icke beslutar om likvidation, hos rätten ansöka om bolagets trädande i likvidation (ev sedan styrelsen underlåtit detta)

inträder solidariskt ansvar för styrelseledamöterna (och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar) för bolagets uppkommande förbindelser. Detta betyder att personligt betalningsansvar inträder för skulder som uppstår under tiden från underlåtandet, dvs från det åtgärden bort vidtagas.

Ovan nämnda ansvar inträder också för aktieägare som deltar i beslut att fortsätta verksamheten trots att balansräkning som utvisar att aktiekapitalet uppgår till minst hälften ej fastställts på ordinarie stämman (15). Om styrelsen överhuvud taget icke lägger fram likvidationsfrågan på stämman kan följaktligen ingen annan påföljd komma ifråga än personligt ansvar för styrelsens ledamöter. Om ärendet hänskjutes till stämma, men denna ej beslutar om likvidation eller ordnar kapitalfrågan, ankommer det som sagt på inblandade personer dvs styrelseledamöter, VD och aktieägare (vad gäller beslut på ordinarie stämma enligt 15), att avgöra om de vill ansöka hos rätten eller om de vill fortsätta verksamheten och därmed ta på sig personligt ansvar för därefter uppkommande förpliktelser.

Observera att ansvar för uppkommande förpliktelser avser icke bara en eventuell ökning utan även t ex ersättande leverantörskulder.

Hur kretsen ”annan som handlar på bolagets vägnar” skall definieras är inte helt klart. Hur långt ner i ett bolags hierarki sträcker sig ett eventuellt sådant ansvar genom ställningsfullmakter och delegeringar? För vissa berörda personer och/eller situationer är det inte klart lagt hur man skall agera om ansvar skall undvikas. Räcker det att protokollföra en motsatt uppfattning eller skall man avgå? Godtrosförutsättningen kan även vara avgörande.

Skulle rörelsen utvecklas så att skyldigheten att underställa bolagsstämman frågan om likvidation inte längre föreligger uppstår icke längre ansvar för uppkommande förbindelser, men ansvaret för tidigare förpliktelser kvarstår så länge de är oreglerade.

Ansvarigheten gäller icke förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning (se 7) eller balansräkning utvisande att egna kapitalet ånyo uppgår till hälften blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma (se 15). Däremot kvarstår ansvar för oreglerade förpliktelser för tiden dessförinnan. Likaså torde ansvar kvarstå om felaktig balansräkning, utvisande att hälften av aktiekapitalet är intakt, godkänts på stämma om bristen varit/bort vara känd och av betydelse i sak.

Det bör särskilt understrykas att därutöver skadeståndsanspråk kan ställas enligt 15 kap eller eljest t ex från borgenär för liden skada; ett mer vidsträckt ansvar i vissa lägen för uppkommande förpliktelser än lagens stipulerande ansvar enligt 13 kap. Vid sidan av de nu berörda reglerna om likvidationsplikt är de allmänna reglerna om konkurs, gäldenärsbrott samt skadestånd med anledning därav tillämpliga. Dessa gäller utöver ovan angivna regler enligt ABL och är tillämpliga bl a om någon på obestånd fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen. Man bör också vara observant på reglerna som avser att hindra att någon särskild gynnas i läge där insolvens kan befaras.

Auktor revisor Clas Blix, Bertil Olssons Revisionsbyrå AB