Snabbkurs i inflationsredovisning enligt kafferastmodellen

Inflationsredovisningens syfte är att mäta de konsekvenser för resultat och ställning som beror på inflationen och därigenom också klargöra vilket resultat som skulle ha uppkommit utan inflation. Direktör Henry Nilsson, Förenade Well AB, presenterar här en modell för inflationsredovisning som endast kräver fyra kompletterande beräkningar.

VAD GÖR BÖRSFÖRETAGEN FÖR FEL?

I BALANS nr 10/1978 presenteras en undersökning om ”Börsföretagens redovisning av prisförändringars inverkan på resultat och ställning 1977”. Författare är Lars-Erik Forsgårdh och Erik Eklund, EFI. Undersökningen visar att metoderna varierar mycket. Inget av de undersökta företagen använder den metod jag själv brukar tillämpa internt. Den fråga jag självfallet ställer mig är: Vad gör de andra för fel? Min slutsats är följande.

De som beaktar både prisförändringar i lager och kalkylmässiga avskrivningar får rörelseresultatet rätt men totalresultatet fel.

Rörelseresultatet blir rätt såtillvida att konsekvenser av penningvärdeförändringar utom företagets kontroll blir eliminerade. Förändringar i penningvärdet medför emellertid också förmögenhetsförändringar, vilka åtminstone ur ägarens synvinkel är exakt lika betydelsefulla som rörelseresultatet. Inflationens inverkan på förmögenheten (inflationsresultatet) beaktas dessvärre inte i resultaträkningen. Därför blir totalresultatet fel i såväl nominella som reala termer.

De som även beaktar köpkraftsvinst på monetär nettoskuld kommer sanningen närmare men gör minst två förbiseenden, varav ett är mycket allvarligt.

Det mindre allvarliga felet har att göra med definitionen. Det är rätt att vi tjänar på skulderna, men förtjänsten beror inte på den allmänna inflationen utan på värdeförändringar i de realtillgångar vi har. Skillnaden är ofta liten men stundom betydande.

Det mycket allvarliga felet består däri att man inte beaktar de i Sverige gällande skattereglerna. Skatten beräknas på det nominella resultatet, ej på det reala. Skatten på mellanskillnaden innebär konfiskation. Detta viktiga faktum förefaller ha förbisetts i debatten.

KAFFERASTMODELLEN

Skriverierna om inflationsredovisning har under senare år varit omfattande och ger intryck av att inflationsredovisning skulle vara något mycket komplicerat.

Den lösning jag vill förorda är enkel att förstå och tillämpa. Skillnaden mellan konventionell redovisning och inflationskorrigerad redovisning kan åstadkommas på en kafferast. Därför tycker jag det passar bra att använda benämningen Kafferastmodellen på mitt förslag.

SYFTE

Syftet med inflationsredovisningen bör självfallet vara att mäta de konsekvenser för resultat och ställning som beror på inflation. Härigenom kan vi också mäta det resultat som förmodligen skulle ha uppkommit utan inflation. Summan av dessa båda resultatbegrepp är lika med det totala reala resultatet, dvs realvärdeförändringen i eget kapital före skatt, uttryckt i penningvärdet vid årets slut. Skillnaden mellan realt och nominellt resultat är den nominella förändring (före skatt) av eget kapital som krävs för att dess realvärde vid periodens slut skall vara detsamma som vid periodens början.

De resultatfaktorer som är betydelsefulla bör således kunna redovisas i dessa termer

En uppenbar fördel med denna uppställning är att inflationseffekterna kan redovisas i den ordinarie resultaträkningen. Vi behöver således inte arbeta med dubbla redovisningsversioner och resultaträkningen behöver inte tyngas med värdelös information.

Det finns heller ingen anledning att göra omräkningar i balansräkningen förutsatt att obeskattade reserver i varulager och anläggningar redovisas öppet. Detta innebär att varulager på tillgångssidan redovisas brutto och anläggningar till restvärde enligt plan.

Den som finner anledning lämna upplysning om återanskaffningsvärden och därmed sammanhängande orealiserade värdeökningar kan göra detta i noter, som den intresserade läsaren kan använda efter behag.

Följande avsnitt innehåller en snabbkurs om Kafferastmodellen.

FYRA KOMPLETTERANDE BERÄKNINGAR

Om Du har gjort upp Din resultaträkning på konventionellt sätt, dvs baserat på anskaffningskostnader, måste Du räkna ut fyra tal som den konventionella resultaträkningen skall justeras med. Vanligtvis blir talen nr 3) och 4) samma belopp.

1. Periodens prisförändringar i det varulager som fanns vid periodens början.

2. Skillnaden mellan kalkylmässig och planenlig avskrivning.

3. Realvärdeförändringen i vid periodens början redovisat eget kapital.

4. Den konfiskatoriska skatt som krävs för att det egna kapitalets realvärde skall bibehållas även efter skatt. Denna skatt blir inte aktuell vid konstant penningvärde.

De två första justeringarna är välkända i facklitteraturen och kommenteras därför inte här. Beräkningarna nr 3) och 4) är utmärkande för Kafferastmodellen. Beräkning nr 4) är veterligen en nyhet i debatten.

RÖRELSERESULTAT

Genom de två ovan angivna justeringarna nr 1) och 2) erhålles ett inflationsrensat rörelseresultat. De resultatfaktorer som eliminerats skulle inte ha uppkommit vid konstant penningvärde. Det återstående rörelseresultatet beror på företagets egna prestationer. Det är det rörelseresultat som med vissa reservationer skulle ha uppkommit om penningvärdet varit oförändrat.

Reservationerna består främst däri att onormalt stora eller små lagerkvantiteter vid prisförändringstidpunkterna kan ha medfört vinster eller förluster, som inte hade blivit aktuella vid konstanta priser. De ingår dock i resultatet endast till den del de blivit realiserade.

INFLATIONSRESULTAT

Även om vi hela året skulle sitta så att säga med armarna i kors, utan att vare sig köpa eller sälja något, skulle vanligtvis vår förmögenhet i såväl nominella som reala termer komma att förändras till följd av att penningvärdet förändras. Förmögenhetsförändringen i reala termer kan kallas inflationsresultat.

En självklar utgångspunkt är att resultatet är lika med förändringen i eget kapital mellan periodens början och slut. Vid resultatberäkning i reala termer måste det nominella egna kapitalet vid periodens början omräknas till penningvärdet vid periodens slut. Detta medför också skattekonsekvenser.

De reala tillgångarna består främst av varulager och anläggningar. Inflationsresultatet påverkas av realtillgångarnas ändrade värde uttryckt i pengar. Ett betydelsefullt konstaterande är att denna värdeförändring blir exakt densamma oavsett hur finansieringen skett.

Om företaget finansierats enbart med skulder skulle inflationsresultatet före skatt bli lika med hela värdeförändringen. Om finansieringen helt eller delvis skett med eget kapital fordras ytterligare två justeringar innan inflationsresultatet kan beräknas.

Det tredje och fjärde steget i inflationsredovisningen går ut på att dels mäta periodens realvärdeförändring i vid periodens början redovisat eget kapital, dels därmed sammanhängande skattekonsekvenser. En av Kafferastmodellens poänger jämfört med andra förslag till inflationsredovisning ligger i verklighetsanknytningen på denna punkt.

REALVÄRDEFÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Från den ingående balansräkningen hämtas redovisat beskattat eget kapital (E) och obeskattade reserver (R). För att dessa belopp skall kunna jämföras måste obeskattade reserver först omräknas med tillämplig skattesats (S) enligt formeln R ./. (I-S). Om man schablonmässigt räknar med 50 % skatt blir detta värde R ./. 2. Justerat eget kapital efter skatt blir således E + R ./. 2.

Vid ändrat penningvärde ändras realvärdet av dessa belopp, vanligtvis i negativ riktning. Realvärdeförändringen kan förslagsvis mätas med hjälp av konsumentprisindex. Periodens procentuella inflationstakt (i) återfinns lätt i massmedia.

Realvärdeförändringar i justerat eget kapital blir med dessa förutsättningar vår tredje justering i resultaträkningen.

3) (E + R ./. 2) x i.

KONFISKATORISK SKATT

Då ovanstående förändringsbelopp skall användas i ett sammanhang där övriga poster är obeskattade måste hänsyn också tas till den schablonskatt som krävs för att det egna kapitalets realvärde skall bibehållas även efter skatt. Om skattesatsen är 50 % blir skatteförändringen samma belopp som realvärdeförändringen i justerat eget kapital enligt beräkning nr 3).

Denna skatt blir inte aktuell vid konstant penningvärde. Den utgår – förr eller senare, med obetydliga undantag – oavsett om det reala resultatet är positivt eller negativt, förutsatt att det nominella resultatet räcker till. Innebörden är således konfiskation. Detta betydelsefulla faktum har så vitt jag vet inte tidigare beaktats i debatten.

En lämplig benämning på denna skatt är enligt min mening konfiskatorisk skatt, justering nr 4).

4) (E + R ./. 2) x i.

INFLATIONSRESULTATET I RESULTATRÄKNINGEN

Enligt ovanstående resonemang blir inflationsresultatet en funktion av å ena sidan realtillgångarnas penningvärdeförändring, å andra sidan det nominella egna kapitalets realvärdeförändring samt därmed sammanhängande skattepåföljd.

Frågan är nu hur realtillgångarnas penningvärdeförändring skall mätas. Enligt flertalet förslag skulle tillvägagångssättet kunna vara att man beräknar förändringen i realtillgångarnas bruksvärden mellan bokslutstidpunkterna. Denna tanke måste dock förkastas av varje ekonom med fötterna på jorden. Den skulle innebära redovisning av orealiserade värdeökningar.

Det som är sunt och riktigt i konventionell redovisning bör naturligtvis gälla även i inflationsredovisning. En grundläggande princip är att vinster redovisas först när de realiserats.

Med denna utgångspunkt visar sig Kafferastmodellen ha ytterligare en poäng. Realtillgångarnas realiserade penningvärdeförändringar är nämligen lika med resultatet av beräkningarna 1) och 2). Dessa belopp och inga andra hör hemma i inflationsresultatsberäkningen. Denna kan tas in i resultaträkningen på följande sätt, förslagsvis mellan rörelseresultat och finansiella poster.

Penningvärdeomräkningar

Inflationsresultatet är genom den använda beräkningsmetoden reducerat med den konfiskatoriska skatt som krävs för att det egna kapitalets realvärde skall kunna bibehållas även efter skatt. Det redovisade inflationsresultatet är i övrigt beräknat före normal skatt och således jämförbart med resultaträkningens övriga poster.

FINANSIELLA OCH EXTRAORDINÄRA POSTER

Det kan med fog antas att räntenivån skulle vara lägre vid konstant penningvärde än vid inflation. Räntekostnaden har således samband med både rörelseresultatet och inflationsresultatet. Den som är intresserad kan spekulera över detta. Problemets praktiska betydelse kan jämföras med frågan om hur ekonomiavdelningens kostnader skall beaktas i produktkalkylerna om man säljer mer än en produkt.

Sak samma gäller vinster eller förluster vid avyttring av anläggningstillgångar. Dessa bör beräknas med utgångspunkt från planenligt restvärde, ej från bokfört nettovärde. De kan antingen bero på penningvärdeförändringar eller avvikelser från avskrivningsplanens förutsättningar om ekonomisk livslängd.

I fråga om finansiella och extraordinära poster behövs således ingen ändring jämfört med konventionell redovisning.

REALT RESULTAT

Vi har nu gjort de justeringar som krävs för att vi skall kunna beräkna årets resultat i reala termer. Annorlunda uttryckt är detta lika med skillnaden före skatt mellan det utgående och det ingående egna kapitalet, omräknat till penningvärdet vid periodens slut.

NOMINELLT RESULTAT

Genom att till det reala resultatet lägga den nominella förändringen av det ingående egna kapitalets realvärde inklusive konfiskatorisk skatt får Du fram periodens nominella resultat, dvs samma nettoresultat före bokslutsdispositioner som enligt den konventionella resultaträkningen.

OREALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR

Från såväl praktisk som teoretisk synpunkt är det mest ändamålsenligt att beräkna inflationsresultatet som skillnaden mellan realtillgångarnas realiserade penningvärdeförändring och det synligt redovisade egna kapitalets realvärdeförändring före skatt. Orealiserade övervärden i anläggningar och däremot svarande dolda reserver i eget kapital behöver däremot i allmänhet inte beaktas vid resultatberäkningen. Detta främst av tre skäl:

• allmänt vedertagna resultatberäkningsprinciper

• övervärdenas vanligtvis begränsade betydelse för periodens realresultat

• önskvärdheten av enkla, säkra och reviderbara beräkningsmetoder.

BALANSRÄKNINGEN

Praktiska skäl talar för att balansräkningen bibehålles i historiska värden, som enkelt och säkert kan beräknas och siffergranskas. Mer eller mindre ungefärliga uppgifter om nuvärden kan redovisas i noter, som den intresserade läsaren kan använda efter behag.

SAMMANFATTNING

Kafferastmodellen går ut på att beräkna periodens reala resultat som summan av inflationsrensat rörelseresultat och realiserat inflationsresultat. Det reala resultatet skall i sin tur kunna avstämmas mot det nominella resultatet.

Detta syfte kan uppnås på en kafferast med hjälp av fyra kompletterande beräkningar.

ASSC, Sandiland, Morpeth, Hyde m fl har i åratal försökt föreslå redovisningsmetoder, som enligt min mening inte duger i praktiken. Det gör däremot Kafferastmodellen.

Du kan lugnt överge tanken att omräkna resultaträkningens samtliga poster. Det leder bara till rappakalja – uttryckt i kufiska mynt.

Du behöver heller inte räkna om balansräkningen. Orealiserade värdeökningar är i och för sig inget annat än framtida kostnader, såvida Du inte avser sälja företaget.

Du behöver inte grubbla över vad som menas med köpkraftsvinst på monetär nettoskuld. Det är visserligen sant att de lånade pengarna blir värda mindre varor, men det blir enklare om vi säger att varorna blir värda mer pengar. Vi säger ju att solen går upp, inte att jordrotationen medför att solen blir synlig vid horisonten.

En sak som Du däremot har goda skäl att grubbla över är den konfiskatoriska skatten. Innebär den att näringslivets socialisering kommer att ske automatiskt, blott inflationen fortsätter? Personligen finner jag det anmärkningsvärt att inte revisorer och andra fört ett herrans liv för att få bort beskattningen av luft. Måste vi koppla in Astrid Lindgren på fallet?

BILAGA

Resultaträkning, jämförelse mellan konventionell redovisning och Kafferastmodellen.

Bilaga nr 1

Resultaträkning år 19X1

Jämförelse mellan konventionell redovisning och Kafferastmodellen

Direktör Henry Nilsson, Förenade Well AB