Finansiell analys – i budgettider

Hasso Strandberg, intendent i Sandviks koncernstab finans, startade i BALANS nr 1/1978 diskussionen om finansieringsanalysens utformning. Hasso Strandberg presenterar här ”fikonlövet” som på en sida lämnar koncentrerad finansiell information.

1 SYNPUNKTER PÅ DEBATTINLÄGGEN OM FINANSIERINGSANALYSER

Det var kanske främst John Hellmans inlägg i debatten, som kom mig att här sticka ut huvudet en gång till. Hans uppmaning att inte glömma bort balansräkningen har jag tagit fasta på. Balansräkningen har stor betydelse. Det tycker också t ex de amerikanska ”rating”-agenturerna och finansanalytiker i Sverige och annorstädes. I exemplet ”fikonlövet” spelar balansräkningen en central roll.

Även Boris Carlssons idéer beträffande nyckeltalens användning är intressanta och tillämpas på ett speciellt sätt i det följande.

Jill Elmgren-Warbergs önskemål om att använda liknande uppställningar för budgetering och analys av historisk utveckling är bra. Dock kan det i en budget (se exemplet) vara lämpligt att tala om en finansieringsbehovsberäkning och ange just det behovet om uppställningens saldo medan det i en historisk analys – kalla den gärna likviditetsförändringsanalys – kanske ser snyggare ut att låta låne- och aktiekapitalfinansiering och likviditetsförändring byta plats. Historiskt sett måste ju alltid likviditeten så att säga räcka till.

Mats Åkerbloms åsikt att en finansieringsanalys bör visa alla väsentliga finansströmmar delar jag, men jag har i exemplet av utrymmesskäl ej utgått från faktureringssumman.

2 ”FIKONLÖVET” (FIKON = FINANSIELL KONTROLLRAPPORT)

Ett överraskande ord i detta sammanhang? Ja visst – men rapporten ”döljer inte mycket”, som någon sade vid introduktionen. Därav smeknamnet. Den verkar kanske lite grötig vid första påseende men sedan man väl lärt sig dess ”fikonspråk”, så gör den nog skäl för namnet. Vad du inte kan säga på en sida .... Det rör sig här om en intern arbetsrapport med nyckeltal, balansräkningar, medelsredovisning samt en likviditetsförändringsanalys (typ cash flow) men kanske skulle någon liknande analytisk uppställning kunna försvara sin plats i en modern årsredovisning. Det är ju ändå så mycket annat i dessa publikationer, som en vanlig läsare ej begriper, men som gläder en analytiker eller en duktig PR-man. En analytiker klarar sig förstås ändå, men analysen skulle kanske gå snabbare och minska risken för feltolkningar.

Exemplet är förenklat och kanske ej så väl genomtänkt. Fler nyckeltal – eller färre – kan användas, balansräkningen redigeras annorlunda etc. Huvudbudskapet är dock: koncentrerad finansiell information. Underlag för budgetrevision, simulering etc eller för historisk analys. Givetvis kan ett fikonlöv ej tävla med de allt vanligare datoriserade modellerna för finansiell simulering o d.

3 ”FIKONSPRÅKET”

Textkolumnen redovisar i den övre delen balansposter, i för svenska förhållanden mindre vanlig ordning, då det bedömts mer ändamålsenligt för rapportens ändamål.

Nyckeltalen skall förstås på följande sätt: I kolumn b angivna siffror hänvisar till radnumren enligt textkolumnen a. I målsättningskolumnen c angiven siffra antyder, att bolaget har uppsatt ett mål i just detta avseende, t ex att kundfordringarna skall vara ca 16 % av den aktuella 12-månadersfaktureringen enligt rad 55. I kolumnerna d och e slutligen anges relationstalen enligt den ingående resp utgående balansen och motsvarande volymtal.

I kolumnerna f och g talar balansposterna sitt eget tydliga språk. Uppgifter om volymer och poster i finansieringsbehovsuppställningen avser perioden (i allmänhet 12 månader) före resp balansdatum.

Kolumnerna h och i slutligen visar helt enkelt förändringarna i balansposterna. Genom att poster av samma finansiella innebörd samlats i samma kolumn måste kolumnernas summor bli lika stora. Genom att vissa balansförändringar så att säga redovisas brutto – avskrivningar/investeringar, nya lån/amortering, nyemission/utdelning – blir uppställningen mer informativ.

Under rubriken ”rapportanvändning” antecknas datum och signatur varje gång rapporten kommer till användning. Bra att ha för utvärdering av rapportnyttan!

4 BRUKSANVISNING

Börja nerifrån. Om jag som läsare av fikonlövet är finansiell beslutsfattare beträffande det aktuella bolagets budget är det troligen det budgeterade finansieringsbehovet, som intresserar mig mest. Därefter följer iakttagelser och reflexioner omkring rimligheten i den budgeterade summan samt om hur finansieringen skall kunna ordnas.

Man kan säga, att den övre delen av fikonlövet betjänar den nedre delen, dvs den kontantflödesuppställning, som i detta exempel slutar med finansieringsbehovet, 1 650 på rad 91 i kolumn g. Bedömningen av om summan är rimlig göres med hjälp av bl a nyckeltalen. Om t ex rörelsens medelsbehov 2 150 enligt rad 62 g – specificerat på raderna 1–6 i kolumnerna h och i – i relation till faktureringen skulle bli lika stort, som året före budgetåret, dvs 35 % och inte 31 % skulle detta medföra 1 200 högre finansieringsbehov (4 % på faktureringen 30.000 enligt rad 55), som då enligt rad 92 g blir 2 850.

Genom att jag har balansräkningarna och medelsredovisningen till hands vid bedömningen av finansieringsbehovet enligt kontantflödesuppställningen känner jag mig säkrare på att allt stämmer så att säga.

Dessutom får jag andra intressanta upplysningar om t ex soliditet, finansieringsstruktur etc.

Finansieringsbehovsberäkningen har avsiktligt redigerats så, att rörelsens likviditelseffekt påvisas.

I exemplet framstår budgetåret som finansiellt sett dåligt, eftersom rörelsen syns producera likvida medel som endast till 32 % täcker finansiella utbetalningar, skatter o d. Detta beror ej på att rörelsen producerat mindre medel utan på att den krävt mer medel i form av ökade lager, fordringar etc.

Rad 10 exemplifierar önskemålet att rensa rörelsens medelsbehov från skulder eller fordringar som avser s k finansbetalningar och investeringar enligt raderna 71–81 i exemplet. Om denna princip tillämpas i de historiska analyserna får man ett säkrare underlag för den viktiga budgeteringen av rörelsens volymberoende medelsbindning. I exemplet antas att finansbetalningarna motsvarar kostnaderna enligt resultaträkningen och att utdelningen ej skuldföres.

Några slutsatser beträffande budgetrevidering dras ej här, då ju exemplet endast avser att redovisa tekniken och meningen med fikonlövet – som ”inte döljer mycket men framhäver väsentligheterna”.

Hasso Strandberg, intendent i Sandviks koncernstab