Den åttonde UEC-kongressen genomfördes i september i Dublin. Auktor revisor Oscar Setterblad lämnar här en redogörelse för vad som framkom under kongressen som hade som tema ”Preparing for the Europe of 1998”.
Revisorer från hela Västeuropa och några länder till har under en septembervecka varit samlade i Dublin. UEC – den samlande föreningen för de europeiska nationella revisorsföreningarna och därför också för FAR – har hållit sin åttonde kongress.
Temat för kongressen låg enligt illvilliga tungor egentligen utanför en revisors kompetensområde, ty det avsåg planering för framtiden.
”Preparing for the Europe of 1998”.
Alla var emellertid nog överens om att det gäller att inte sitta med armarna i kors och vänta på en utveckling, som andra leder. Edmund Burke sade 1795 att ”the only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing”.
KONGRESSENS TEMA: FRAMTIDEN
Revisorn arbetar i samhället och är en del av det. För att kunna planera sin egen insats måste revisorn därför bilda sig en uppfattning om sin omvärld, dess behov och dess krav, nu och i morgon. Europa 1998, hur ser det ut?
Vice premiärministern i den tjeckiska Dubcekregeringen 1968, numera prof vid universitetet i St Gallen i Schweiz, Ota Sik, tecknade i ett synnerligen intressant inledningsanförande en visionär bild av Europa 1998. Han förde till torgs följande grundtankar om den ekonomiska, finansiella och sociala miljö, som revisorn kommer att arbeta i.
Folket kommer att i politiska val ta ställning till och välja en makroekonomisk långtidsplan. Planen reglerar bl a tillväxttakt, utveckling av investering och konsumtion och fördelning av reallöneförbättringen. Planen genomförs av regeringen, som därvid är bunden av den i valet uttryckta folkviljan.
Inom ramen för makroplanen skall företagen agera fritt i konkurrens på marknaderna.
Stora företag skall inte ägas av privatpersoner utan det egna kapitalet skall ”neutraliseras”. Neutraliserat kapital skapas genom löntagarandelar i företagsvinster.
Med stöd av det neutraliserade kapitalet förstärks löntagarinflytandet över företagets ledning. Därför leder den fria konkurrensen inte till kortsiktig effektivitet utan till långsiktigt optimal effektivitet med hänsyn till mänsklig lycka och välfärd.
Många konferensdeltagare ansåg Siks vision vara helt orealistisk och otrolig. Men vi svenskar känner igen delar av detta otroliga såsom en del av vår verklighet redan idag.
REDOVISNING 1998
Till denna framtid gäller det nu att anpassa principer, metoder och system för redovisning och annan information. Särskilt om man tror på Siks vision av ett samhälle med central planering, delvis kanske på världsdelsnivå, av huvuddragen i samhällets struktur är det helt klart att behovet av information kommer att öka.
Den ökande informationen måste lätt kunna sammanställas och förstås. Enhetliga grundläggande principer och normer behövs därför, tillämpliga inom både offentlig och privat sektor. En viss irritation kunde skönjas hos en del revisorer över att redovisningsprinciper idag publiceras på så många olika håll och med olika innehåll. Det ansågs alltmer nödvändigt att åtminstone Europa enas om en General Theory of Accounting. Den skulle sedan utgöra bas för detaljföreskrifter av mera teknisk natur.
Det uttrycktes också starka önskemål om större kunskapsutbyte mellan offentlig och privat sektor. Deltaga i varandras kurser, tidvis arbeta inom den andra sektorn, låna ut personal till varandra var några recept mot enögdhet. Det verkade som om det i många länder inom den privata sektorn finns en stark, nedlåtande misstro mot statstjänstemännens kompetens. Jag tror att vi i Sverige har betydligt större förståelse för och uppskattning av varandra.
REVISION 1998
Vad händer med revisorn? Kongressen diskuterade en rad olika punkter, där de ändrade förutsättningarna kräver anpassning av revisorer eller där revisorn kan påverka utvecklingen.
Några huvudpunkter:
revisorn måste lära sig tala förtroendefullt med offentliga sektorns tjänstemän och med fackföreningsfolk för att kunna få deras förtroende. De kanske är hans uppdragsgivare.
revisorn kanske måste uttala sig om en rad andra förhållanden än bara de finansiella. Han skall kanske bedöma förvaltningen (som vi svenskar redan i viss grad gör), uppgifter om arbetsförhållanden för personalen, data om miljöfrågor, uppgifter rörande framtidsplanering etc.
revisorn måste därför förvärva nya kunskaper i många nya ämnen. Till en del måste dessa kunskaper förvärvas genom att till revisionsbyrån/- laget knyta specialister.
revisionsbyråerna blir därför större och spänner över ett större kompetensområde.
revisionsberättelsen och andra revisionsrapporter måste vara läsbara och läsvärda för konsumenten. 1998 års konsument är riksdagspolitiker, offentlig tjänsteman, arbetstagarrepresentant eller kanske företagsägare. En engelsk politiker förklarade en gång att han brukade föra ett grovt språk vid matbordet, för då kunde alla följa med och ingen behövde känna sig utestängd.
Oscar Setterblad, auktor revisor