Med anledning av Hasso Strandbergs artikel om finansieringsanalys i BALANS nr 1/1978 har Boris Carlsson, kanslichef på Bokföringsnämnden, inkommit med dessa kommentarer.
Då de tankegångar som Hasso Strandberg presenterar i sin artikel Finansieringsanalys i BALANS nr 1/1978 inte bara är ett utmärkt inlägg i debatten om en mera användarvänlig ekonomisk information om verksamheten i svenska företag utan dessutom passar mina egna funderingar, skulle jag vilja spinna vidare på temat.
Bokföringen skall enligt vad som sägs i förarbetena till bokföringslagen skötas på ett sådant sätt att de bokföringspliktiga näringsidkarna kan hålla en tillfredsställande informationsberedskap åt intressentgrupperna (företagsledning, anställda, ägare, banker etc).
Årsredovisningens redovisningsavsnitt i dagens form är fortfarande i hög grad gjord av specialister för läsning av specialister. Den sprids emellertid i stor utsträckning till icke specialister på redovisning och finansiering. Även om vinstbegrepp, bokslutsdispositioner, nyckeltal nöjaktigt förklaras för genomsnittsläsaren, torde det vara svårt för honom att få substans i uttryck och värderingar. Man lever inte av procent! Associationer till den egna plånboken, som en medelsanalys inbjuder till genom att tala om pengar in – pengar ut, bör kunna ge den ekonomiska rapporteringen mera konkret innehåll.
Strandbergs utformning av finansieringsanalysen ger en bra historieskrivning. Mina funderingar går ut på att koppla på prognosen för påföljande räkenskapsår och skapa kontinuitet i rapporteringen.
För det ändamålet är det nödvändigt att ta fram några nyckeltal ur det historiska materialet. Se nedan under avsnittet Nyckeltal och begränsningar. Skuldsättningsgraden kan på detta sätt bli en inbyggd begränsning för det fortsatta handlandet – maximalt låneutrymme beräknas – och den automatiska bindningen av likvida medel i rörelsekapital kan konkret markeras. På så sätt får nyckeltal och restriktioner sin naturliga plats i redovisningen och kan kvantifieras.
MEDELSANALYS (PENGAR IN – PENGAR UT)
Grunden för mina funderingar är Strandbergs tabell i hans artikel i BALANS. För fullständighetens skull återger jag den här: (Se figur 1)
Figur 1
AFFÄRSVERKSAMHET | NYCKELTAL OCH BEGRÄNSNINGAR | |||
|---|---|---|---|---|
Årets fakturering | 10.000 | 1 Medelsöverskott | ||
Årets rörelsekostnader exkl avskr | − 9.000 | |||
Medel från årets affärsverksamhet | 1.000 | % | ||
i % av årets försäljning | ||||
Medel använda i årets verksamhet | ||||
Lagerökning | 700 | 2 Kapitalbindning | ||
Ökade fordr | 300 | |||
Ökade skulder | − 200 (inkl långa ”passiva”) | − 800 | % | |
Nettofinansiering från årets verksamhet | 200 | i % av årets försäljningsökning | ||
EXTRAORDINÄRA POSTER | − | |||
INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||||
Brutto | 850 (allt bet) | |||
Försäljning | − 50 | − 800 | ||
Återstår att finansiera | − 600 | |||
FINANSIERINGSVERKSAMHET | ||||
Skattefinansiering | ||||
tot skatt om avsättn ej skett till obesk | ||||
reserver | 300 | |||
Beslutad skatt | − 100 | + 200 | ||
− 400 | ||||
Aktieägarfinansiering | ||||
Nyemission | 100 | |||
Kostnader | − 5 | |||
Utdelning | − 25 | + 70 | ||
− 330 | ||||
Lånefinansiering | ||||
Nya långa lån | 800 | 3 Skuldsättningsgrad | ||
Amortering | − 200 | |||
Räntor | − 150 | 3.1 % | max | |
Kostnader | − 20 | + 430 | % | BR |
+ 100 | 3.2 % | Outnyttjad | ||
Korta lån, nya | 200 | |||
Korta lån, återbet | − 300 | |||
Kostnader | − 5 | |||
Räntor | − 50 | − 155 | 4 Likvida medel | |
Ränteintäkter | + 10 | |||
Kursdiff | − | % | Disp | |
Likvida medel, minskning | − | |||
− 45 | ||||
Likvida medel vid årets slut | 155 | Behov | ||
i % av nästa års fakturering |
MEDELSANALYS, PROGNOS
MEDEL FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN
* | Faktureringen som beräknas uppgå till xxxxx kr, ger ett medelsöverskott i procent på xx % (enligt nyckeltal 1) | xxxxx kr |
* | Av faktureringsökningen xxxxx kr binds i rörelsekapital xx % (enligt nyckeltal 2) | − xxxxx kr |
* | Investeringar i anläggningstillgångar | − xxxxx kr |
* | Extraordinära poster | |
Medelsöverskott/−underskott netto före finansieringsverksamheten | ± xxxxx kr |
MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
* | Skattekrediter | ± xxxxx kr |
* | Medel från och till aktieägare | ± xxxxx kr |
* | Medel från och till långivare | ± xxxxx kr |
Max skuldutrymme enligt styrelsebeslut xxxxx kr (enligt nyckeltal 3.1) | ||
Outnyttjat skuldutrymme xxxxx kr (enligt nyckeltal 3.3) | ||
* | Ränteintäkter |
LIKVIDA MEDEL
Förändring under året enligt medelsanalys |
BEHOV AV LIKVIDA MEDEL
Disponibla medel vid årets slut | + xxxxx kr | |
Behov vid årets slut (enligt nyckeltal 4) | ||
Överskjutande belopp resp brist vid årets slut | ± xxxxx kr |
NYCKELTAL OCH BEGRÄNSNINGAR
Aktuella nyckeltal (se figuren) hämtas sålunda ur medelsanalysen, balansräkning, kassaflödesrapporter. Nyckeltalen kan sammanfattas på följande sätt:
1 | * Medelsöverskott/−underskott i procent av årets fakturering | % |
2 | * Medel som binds i verksamheten till följd av ökad fakturering i procent av faktureringsökningen | % |
3 | Skuldsättningsgrad | |
3.1 | * Högsta skuldsättningsgrad enligt målsättning | % |
Max skuldutrymme xxxxx kr | ||
3.2 | * Skuldsättningsgrad enligt BR | % |
3.3 | * Outnyttjat skuldutrymme xxxxx kr | % |
4 | * Behov av likvida medel i årsbokslut för att klara svängningar i kassaflöde under året i procent av nästa års fakturering (inkl outnyttjad checkkredit) | % |
Nyckeltalen och begränsningarna bör kunna användas för beräkningar i prognosen för påföljande år. Om ändrade förutsättningar kan komma att gälla, som motiverar ändringar av nyckeltal, bör företaget kommentera dessa särskilt i sin verksamhetsberättelse.
KOPPLING TILL BR OCH RR – KRAV PÅ RÄNTABILITET
En återkoppling till de nyckeltal, som f n används vid analys och bedömning av bolagens resultat och ställning – avkastning på kapital/räntabilitet –, kan ske med hjälp av prof S E Johanssons formel för analys av de finansiella sambanden i bolagens BR och RR, nämligen
RE= RT + (RT–RS)S/E
där
RE = räntabilitet på det egna kapitalet
RT = räntabilitet på totalkapitalet
RS = skuldräntesatsen
S/E = skuldsättningsgraden
Prognosens medelsutveckling beräknas ge
en ökning/minskning av bolagets totalkapital (nettotillgångar på | ..... kr |
och (justerad) nettovinst på | ..... kr |
som innebär en avkastning på det egna kapitalet på | ..... % (RE) |
Skuldsättningsgraden ökar/ minskar därigenom till | % (S/E) |
och ger en genomsnittlig skuldräntesats under året på | % (RS) |
Med dessa förutsättningar fås ett redovisat rörelseresultat på | .....kr |
som innebär att totalkapitalet förräntas med | % (RT) |
FÖRDELAR MED MEDELSANALYS
Man talar i termer som bör kunna förstås av envar. Företagens finansiering kan jämställas med individens – företagens kassa fungerar som den egna plånboken.
Man slipper förklara ej kontanta bokföringstransaktioner såsom avskrivningar, nedskrivningar, framtida kursförluster, obeskattade reserver etc. Lättare att förstå investeringar i anläggningstillgångar, skattekrediter etc (pengar).
Vinstbegreppet kommer ur fokus; finansiering för överlevnad och tillväxt är det slutliga målet. Vinst är endast ett medel att nå dit genom skapande av medelsöverskott i affärsverksamheten.
Intresset för RR och BR tonas ned. Bör upplevas som handlingar
för lagstadgad kontroll enligt ABL (värderingar, reserveringar, utdelning, likvidation etc)
för analyser av redovisningsspecialister (börsanalytiker, fiskaler m fl).
Nyckeltal kan ges en mening: Upplysa om kapitalbindning (rörelsekapital, likvida medel för säsongsvängningar). Soliditet bör upplevas som en begränsning (maximalt låneutrymme). Svårt få substans i dagens nyckeltal (räntabilitet, likviditet).
Genom nyckeltalen kan koppling ske till följande års prognos. Angeläget uppfylla ett kontinuitetskrav i ett företag med löpande verksamhet.
Prognosen hänger idag i luften. Separat information utan koppling till finansiella förutsättningar.
Effekterna av inflationen kan lättare förklaras genom att visa effekterna på penningflödet. Jämför Astras årsredovisning 1976 där finansieringsanalysen i löpande priser ställs mot en analys i fasta priser. Skillnaden blir en effekt på likvida medel i sista hand (belastning).
En medelsanalys skall komplettera årsredovisningen, ej ersätta något annat än möjligen den traditionella finansanalysen.
Boris Carlsson, kanslichef, Bokföringsnämnden