Då information om prisförändringar på lager ges som komplement till den anskaffningskostnadsbaserade redovisningen är det skillnaden mellan återanskaffningskostnad och anskaffningskostnad för sålda varor som är relevant. Civilekonom Anders Gutenbrant vid Handelshögskolan i Stockholm redogör här för de två sätt efter vilka återanskaffningskostnaden kan beräknas i ett tillverkande företag.

Som en del av inflationens effekter på resultatet informerar många företag i sina årsredovisningar om den s k lagervinstens storlek. Denna information används av externa intressenter vid bedömningar av företagens resultat. I samband med beräkningar av vinst per aktie anges t ex hur stor del av denna som utgörs av lagervinster.

Mot denna bakgrund är det viktigt att klargöra dels innebörden av begreppet och dels huruvida den metod som används för beräkning av lagervinsten mäter vad den avser att mäta.

BEGREPP

Begreppet lagervinst måste preciseras med avseende på om det avser under perioden inträffade prisförändringar på lager eller under perioden realiserade prisförändringar på lager.

Periodens prisförändring på lager utgörs av:

  • prisförändringen från periodens början till försäljningstidpunkten för ingående lager

  • prisförändringen från anskaffningstidpunkten till försäljningstidpunkten för de varor som köpts och sålts under perioden

  • prisförändringen från anskaffningstidpunkten till periodens slut för de varor som ligger kvar i lager vid periodens slut.

Under perioden realiserad prisförändring på lager hänför sig till de varor som sålts under perioden och utgörs av prisförändringen från anskaffningstidpunkten till försäljningstidpunkten för dessa varor.

Mellan dessa två begrepp råder det definitionsmässiga sambandet: Realiserad prisförändring = periodens prisförändring + orealiserad prisförändring i ingående lager – orealiserad prisförändring i utgående lager. Orealiserad prisförändring i lager utgörs av skillnaden mellan lagret värderat till återanskaffningskostnad på balansdagen och lagret värderat till anskaffningskostnad (FIFO).

Definierar vi rörelseresultatet som intäkter minus varuförbrukningen värderad till återanskaffningskostnad vid försäljningstidpunkten kan vi ställa upp följande två resultaträkningar. (Se figur 1)

Figur 1

Rörelseresultat

Rörelseresultat

+ Realiserad prisförändring

+ Periodens prisförändring

Resultat vid värdering av lager till anskaffningskostnad

Resultat vid värdering av lager till återanskaffningskostnad på balansdagen

Dessa resultaträkningar uttrycker en uppdelning av det totala resultatet av verksamheten i en del som härrör från själva rörelsen och en del som beror på prisförändringar. Skillnaden består i att i ena fallet påverkar prisförändringarna resultatet den period då de realiseras och i det andra fallet påverkas resultatet den period då prisförändringarna inträffar.

Då information om prisförändringar på lager ges som komplement till den traditionella (anskaffningskostnadsbaserade) redovisningen är det således den realiserade prisförändringen, dvs skillnaden mellan återanskaffningskostnad och anskaffningskostnad för sålda varor, som är relevant.

METODER FÖR BERÄKNING AV SKILLNADEN MELLAN ÅTERANSKAFFNINGSKOSTNAD OCH ANSKAFFNINGSKOSTNAD FÖR SÅLDA VAROR

I ett tillverkande företag kan återanskaffningskostnaden beräknas på i princip två sätt beroende på redovisningens utformning.

I ett helt återanskaffningskostnadsbaserat redovisningssystem, som det t ex Philips använder, sker löpande omvärderingar av alla lager till aktuell återanskaffningskostnad. Som ett mellanting mellan detta system och ett traditionellt redovisningssystem kan man se ett system där produktkalkylerna löpande revideras så att de uttrycker den aktuella kostnadsnivån men där någon löpande omvärdering av lagren inte görs utan dessa värderas under året till fasta standardpriser. Vid uttag från lager till försäljning omvärderas produkterna till den aktuella kostnaden enligt kalkylerna. I båda dessa system får man således återanskaffningskostnaden för sålda varor direkt från redovisningssystemet.

I ett redovisningssystem som är helt anskaffningskostnadsbaserat måste återanskaffningskostnaden fastställas med hjälp av någon beräkningsmetod. Här skall två sådana beräkningsmetoder – IB-metoden och Genomsnittsmetoden – behandlas.

BERÄKNINGSMETODER

I den följande framställningen kommer vissa beteckningar att användas:

IB, UB:

ingående resp utgående lagerkvantitet

P IB, P UB:

ingående resp utgående lagers inventeringspriser

P:

genomsnittspriser under året

IB-metoden

Anskaffningskostnaden justeras med prisförändringen på ingående lagerkvantitet.

Prisförändringen mäts som skillnaden mellan utgående och ingående inventeringspriser.

IB x PUB – P IB

Genomsnittsmetoden

Anskaffningskostnaden justeras här med:

IB x (P – P

IB) + UB x (P UB – P)

Den återanskaffningskostnad som därvid erhålls kan också beräknas genom att årets inköp minskas med den volymmässiga lagerökningen värderad till årets genomsnittspris.

Inköp – (UB – IB) x P = återanskaffningskostnad för sålda varor

För båda metoderna gäller att beräkningarna skall göras för alla typer av lager – material, produkter i arbete och färdigvaror.

Användningen av de båda metoderna beskrivs med hjälp av ett enkelt exempel avseende ett tillverkande företag.

EXEMPEL

Förutsättningar

Ett företag tillverkar en produkt till vilken en typ av material används. Till varje produktenhet åtgår en materialenhet. (Se figur 2)

Figur 2

Kvartal

I

II

III

IV

Summa

Materialinköp(enheter)

170

230

100

120

620

Materialpris

1,0

1,05

1,15

1,30

Försäljning(enheter)

100

130

150

170

550

Tillverkning(enheter)

150

430

580

Direkt lön/enhet

1,0

1,2

1,2

1,2

Tillverkningsomkostnaderna är 1.440. Detta innebär en ökning från föregående år med 20 % beroende på prisökningar. TO-pålägget i utgående lager är beräknat på basis av årets faktiska TO och en ”normalkapacitet” innebärande en tillverkning av 600 enheter.

Några produkter i arbete antas inte förekomma. Dessa skall annars behandlas på samma sätt som färdigvarulagret.

Lagervärdering

IB

UB

Materiallager

50 enh à 0,95

= 47,5

90 enh à 1,3

=117

Färdigvarulager

DM

{0,9}

{1,2}

DL 50 enh à

{1,0}

= 195

80 enh à

{1,2}

= 384

TO 20

{2,0}

{2,4}

Ovanstående lagervärdering ger anskaffningskostnaden för sålda varor:

IB

47,5

195,0

242,5

Inköp

DM

682,5

DL

666,0

TO

1.440,0

2.788,5

UB

117,0

384,0

− 501,0

Anskaffningskostnad för sålda varor

2.530,0

BERÄKNING AV ÅTERANSKAFFNINGSKOSTNAD FÖR SÅLDA VAROR MED GENOMSNITTSMETODEN

Vi använder här Genomsnittsmetoden på så sätt att årets inköp minskas med den volymmässiga lagerökningen värderad till årets genomsnittspris.

Materiallagret

Lagerökningen är 40 enheter.

Genomsnittspriset beräknar vi som

(1,0 + 1,05 + 1,15+ 1,30)/4 = 1,125

40 x 1,125 = 45

Färdigvarulagret

Materialdelen. Den behandlas på samma sätt som materiallagret och vi får:

30 x 1,125 = 33,75

Lönedelen. Vid beräkningen av genomsnittspriset (egentligen den genomsnittliga lönekostnaden per enhet) tar vi hänsyn till att det inte varit någon kontinuerlig förändring av lönenivån under året utan att ökningen skett i ett steg fr o m andra kvartalet. Vi beräknar ett vägt genomsnittspris som 3/4 x 1,2 + 1/4 x 1,0 = 1,15. Lagerökningen värderat till detta genomsnittspris blir:

30 x 1,15 = 34,5

Omkostnadsdelen. De omkostnader som balanserats i utgående lager (80 x 2,4 = 192) uttrycker den genomsnittliga prisnivån under året. De omkostnader som ingår i ingående lager (50 x 2,0 = 100) uttrycker den genomsnittliga prisnivån under föregående år. Lagerökningen värderad till genomsnittspris beräknas som omkostnader i utgående lager minus omkostnader i ingående lager uttryckta i årets genomsnittliga prisnivå:

192 – 100 x 1,2 = 72

Totalt blir ökningen av färdigvarulagret värderad till årets genomsnittspris:

33,75 + 34,5 + 72 = 140,25

Återanskaffningskostnaden för sålda varor

Inköp

DM

682,50

DL

666,00

TO

1.440,00

2.788,50

Lagerökning

Material lager

45,00

Färdigvarulager

140,25

− 185,25

Återanskaffningskostnad för sålda varor

2.603,25

Anskaffningskostnaden skall således justeras med (2.603, 25 – 2.530 = 73,25).

Den på detta sätt erhållna återanskaffningskostnaden kan delas upp på de olika kostnadskomponenterna.

Material

Inköp

682,50

Lagerökning

45,00

33,75

− 78,75

Återanskaffningskostnad för materialdelen

603,75

Materialkostnad per enhet:

603,75/550 = 1,098

Den genomsnittliga faktiska inköpskostnaden per enhet var under året:

682,2/620 = 1,101

Genomsnittsmetoden innebär att materialdelen i kostnaden för sålda varor approximativt värderas till den genomsnittliga faktiska inköpskostnaden under året. Avvikelsen (1,098 jämfört med 1,101) beror på att lagerökningen värderades till 1,125 i stället för 1,101. Då lagerförändringen vanligen är relativt liten i förhållande till de totala inköpen spelar det ingen större roll hur det genomsnittspris som används för värderingen av lagerförändringen beräknas.

Beräknas genomsnittspriset i stället som ett genomsnittspris av 1:a och 4:e kvartalets priser, dvs 1,15, blir värdet av lagerökningen 70 x 1,15 = 80,5 jämfört med 78,75 ovan.

Den korrekta återanskaffningskostnaden vid försäljningstillfället för materialdelen i kostnaden för sålda varor skall beräknas som:

(100 x 1,0 + 130 x 1,05 + 150 x 1,15 + 170 x 1,3) = 630

Per enhet: 630/550 = 1,145

Genomsnittsmetoden medför i detta exempel att återanskaffningskostnaden vad avser materialdelen underskattas med 630 – 603,75 = 26,25. Orsaken är att försäljningen är koncentrerad till slutet av året medan inköpen är koncentrerade till början av året.

Lön

Årets lönekostnad

666,0

Lagerförändring

− 34,5

Återanskaffningskostnad för lönedelen

631,5

Per enhet: 631,5/550 = 1,15

Återanskaffningskostnaden per enhet för lönedelen överensstämmer med det beräknade genomsnittspris som användes vid värderingen av lagerökningen. Att så är fallet beror på att tillverkningen under första kvartalet utgjorde ungefär 25 % av den totala tillverkningen. Då den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden skall vara återanskaffningskostnaden vid försäljningstillfället utgör denna beträffande lönedelen:

100 x 1,0 + 450 x 1,2 = 640

Denna underskattning av återanskaffningskostnaden med ca 8,5 beror på att endast 18 % av den totala försäljningen låg på första kvartalet jämfört med ca 25 % för tillverkningen.

Omkostnader

Årets omkostnader

1.440

Lagerökning

− 72

Återanskaffningskostnad omkostnadsdelen

1.368

De omkostnader som här kommer att ingå i återanskaffningskostnaden för sålda varor uttrycks i den genomsnittliga prisnivån under året.

När tillverkade varor värderas till tillverkningssjälvkostnad ingår avskrivningar i lagervärdet. Antar vi att avskrivningar baserade på anskaffningskostnad ingår i exemplets lagervärden och i årets omkostnader innebär det att prisökningen för andra omkostnader varit större än de angivna 20 %. Den beräknade återanskaffningskostnaden kommer då att bestå av genomsnittlig återanskaffningskostnad för andra omkostnader än avskrivningar samt årets avskrivningar till anskaffningskostnad minus skillnaden mellan de avskrivningar som ingår i utgående lager och de som ingår i ingående lager. Denna återanskaffningskostnad kan då jämföras med anskaffningskostnaden inklusive avskrivningar.

Ingår i produkternas TO-pålägg avskrivningar baserade på återanskaffningskostnad bör man i princip inte vid beräkningen av lagerförändringen justera upp den del av TO-påläggen i ingående lager som avser avskrivningar. Gör man detta kommer i anskaffningskostnaden exkl avskrivningar att ingå skillnaden mellan avskrivningar i ingående lager och avskrivningar i utgående lager medan återanskaffningskostnaden innehåller skillnaden mellan avskrivningar i ingående lager värderade till årets återanskaffningskostnad och avskrivningar i utgående lager.

Skillnaden mellan återanskaffnings- och anskaffningskostnaden för sålda varor exkl avskrivningar kommer då att inkludera uppvärderingen av avskrivningar i ingående lager. Det belopp det här är fråga om torde dock vara obetydligt.

Enligt ED 18 (se Sten Fagerkvists artikel) skall återanskaffningskostnaden inkludera alla kostnader som uppstår vid normalt kapacitetsutnyttjande. Om detta skall tolkas så att återanskaffningskostnaden per såld enhet skall inkludera de fasta kostnader per enhet, som motsvarar ett normalt kapacitetsutnyttjande, leder det vid underutnyttjande av kapaciteten till att skillnaden mellan återanskaffningskostnaden och anskaffningskostnaden för sålda varor inte enbart beror på prisförändringar. Skillnaden p g a prisförändringar reduceras med den ökning av kostnaden per enhet som beror på ett underutnyttjande av kapaciteten.

KVARTALSVIS BERÄKNING ENLIGT GENOMSNITTSMETODEN

Gör vi beräkningarna per kvartal med avseende på material och lön får vi den korrekta återanskaffningskostnaden för sålda varor. Man tar då hänsyn till att lagerförändringen under året inte varit jämn.

Material

Volymförändring för material i material och färdigvarulagret (inköp – försäljning) beräknas för varje kvartal och värderas till resp kvartals pris:

Kvartal

1

(170 − 100) x 1,00 =

70,5

2

(230 − 130) x 1,05 =

105,0

3

(100 − 150) x 1,15 =

− 57,5

4

(120 − 170) x 1,30 =

− 65,0

52,5

Inköp – lagerförändringen blir 682,5 – 52,5 = 630, vilket överensstämmer med det tidigare beräknade korrekta värdet.

Lön

Skillnaden mellan tillverkning och försäljning beräknas och värderas till periodens genomsnittspris:

Kvartal

1

(150 − 100) x 1,0 =

50

3 − 4

(430 − 450) x 1,2 =

− 24

26

Återanskaffningskostnaden för lönedelen blir 666 – 26 = 640, vilket överensstämmer med det tidigare beräknade korrekta värdet.

Beträffande omkostnader uppkommer i detta exempel ingen skillnad vid en beräkning på kvartalsbasis.

Den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden för sålda varor blir således:

Material

630

Lön

640

TO

1.368

2.638

BERÄKNING AV ÅTERANSKAFFNINGSKOSTNADEN FÖR SÅLDA VAROR MED IB-METODEN

Inventeringspriser

P

P

IB

UB

Materiallager

0,95

1,3

Färdigvarulager

3,90

4,8

Justeringen av anskaffningskostnaden blir:

Material lager

50 x (1,3 − 0,95) =

17,5

Färdigvarulager

50 x (4,8 − 3,90) =

45,0

62,5

Återanskaffningskostnad för sålda varor blir 2.530 + 62,5 = 2.592,5.

SAMMANFATTNING AV BERÄKNINGSMETODERNAS RESULTAT

(Se exemplet i figuren nedan.)

Återanskaffningskostnad

Skillnad mellan återanskaffnings- och anskaffningskostnad

Teoretiskt riktigt värde

2.638,00

108,00

Enligt genomsnittsmetoden

2.603,00

73,25

Underskattning i %

1,3

32

Enligt IB-metoden

2.592,50

62,50

Underskattning i %

1,7

42

I exemplet ger således de båda beräkningsmetoderna en relativt sett stor underskattning av den s k lagervinsten beroende på att den tidsmässiga fördelningen av försäljningen i hög grad avviker från den tidsmässiga fördelningen av inköpen samt, vid IB-metoden, att vi har en lagerökning totalt sett under året.

ANALYS AV IB-METODEN OCH GENOMSNITTSMETODEN

Enligt vad som framgår av Sten Fagerkvists artikel i detta nummer används IB-metoden av många företag. Det finns därför anledning att närmare studera hur pass väl den återanskaffningskostnad IB-metoden ger överensstämmer med kostnaden beräknad enligt en teoretiskt riktig metod. Genomsnittsmetoden beskrivs i ED 18. Man varnar där för att använda metoden på årsbasis då lagerutvecklingen under året inte varit jämn. Då skall beräkningarna göras för kortare delperioder som visades i exemplet. Genomsnittsmetoden analyseras här för att visa hur mycket man vinner i exakthet jämfört med

IB-metoden genom att ta hänsyn till den totala lagerförändringen under året.

Analys

Förutom tidigare använda beteckningar används här:

P F:

genomsnittlig återanskaffningskostnad per enhet vid försäljningstillfället, dvs den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden per enhet.

P I:

faktisk genomsnittlig inköpskostnad per enhet under året.

F:

såld kvantitet.

I:

inköpt kvantitet.

Skillnaden mellan återanskaffningskostnaden och anskaffningskostnaden för sålda varor kan skrivas som:

(IB + I – UB)/F x PF –

– (IB x PIB + I x PI – UB x PUB)

Utvecklas detta får vi:

(1) IB (PF – PIB) + UB (PUB – PF) + I x (PF – PI)

(1) uttrycker den korrekta justeringen av anskaffningskostnaden.

Skillnaden mellan genomsnittsmetodens justering och den korrekta justeringen enligt ovan kan skrivas som.

(2) – F x (PF – PI) – (UB – IB) x (P – PI)

Av (2) framgår att genomsnittsmetoden underskattar återanskaffningskostnaden om PF är större än PI. Detta är fallet, vid stigande priser, om försäljningen i högre grad än inköpen är koncentrerade till slutet av året. Har lagervolymen ökat ökar denna underskattning om man som genomsnittspris (P) vid beräkningen använder ett pris som överstiger den genomsnittliga inköpskostnaden per enhet (PI).

Skillnaden mellan IB-metodens justering och den korrekta justeringen kan skrivas som:

(3) – F x (PF – PI) – (UB – IB) x (PUB – PI)

På samma sätt som vid genomsnittsmetoden medför IB-metoden en underskattning av återanskaffningsmetoden då PF är större än PI. Vid lagerökning blir dessutom underskattningen större ju större lagerökningen är och ju större skillnaden är mellan utgående inventeringspris (PUB) och genomsnittlig inköpskostnad per enhet (PI).

Genomsnittsmetoden ger ett korrekt resultat endast om försäljning och inköp är jämnt fördelade över året och detsamma också gäller för prisförändringen. Under dessa förutsättningar är PF = PI = P.

Under samma förutsättningar medför IB-metoden vid stigande priser och lagervolymökning en underskattning med (UB – IB) x (PUB – PI). Underskattningen ökar ju större lagerökningen är men minskar ju större UB är i förhållande till inköpen då detta innebär att skillnaden mellan PUB och PI minskar.

Allmänt gäller att den över- eller underskattning de båda metoderna medför ökar vid ökad prisförändringstakt.

BERÄKNING AV ÖVER-/UNDERSKATTNINGENS STORLEK

Beteckningar

x: utgående lager i förhållande till inköp

y: lagerförändringen i förhållande till IB

f: den andel av försäljningen som äger rum under första halvåret

i: den andel av inköpen som görs under första halvåret

p: prisförändringen under året

Den över-/underskattning som de båda metoderna ger i förhållande till den korrekta återanskaffningskostnaden kan då skrivas som

Genomsnittsmetoden

( (PF – PI) + x . y .(P – PI) / I + y – x . y) : PF

IB-metoden

( (PF – PI) + x . y . (PUB – P I) / I + y – x . y) : PF

Vid beräkningen av de olika priserna antas inköp och försäljning vara jämnt fördelade under resp halvår. Prisökningen antas vara jämn under året. PUB beräknas enligt FIFO.

Tabell 1 och 2 visar under olika förutsättningar den procentuella underskattningen (negativa värden) eller överskattningen (positiva värden) av den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden för sålda varor vid användning av Genomsnittsmetoden resp IB-metoden. (Se figur 3 och 4)

Figur 3

Tabell 1

Procentuell under-/överskattning av den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden för sålda varor vid användning av

Genomsnittsmetoden.

x = 0,3

y = 0,2

x = 0,3

y = 0,4

p= 10%

f=

0,4

0,5

0,6

0,4

0,5

0,6

i = 0,6

−1,0

−0,5

−0,0

−1,5

−0,5

0,0

0,5

−0,5

0,0

0,5

−1,0

0,0

0,5

0,4

0,0

0,5

1,0

−0,5

0,5

1,0

p=30%

0,6

−2,6

−1,4

−0,1

−2,7

−1,4

−0,1

0,5

−1,3

0,0

1,3

−1,3

0,0

1,3

0,4

0,1

1,4

2,7

0,1

1,4

2,8

Figur 4

Tabell 2

Procentuell under-/överskattning av den teoretiskt riktiga återanskaffningskostnaden för sålda varor vid användning av IB-metoden.

x = 0,3

y = 0,2

x = 0,3

y =0,4

p = 10 %

f=

0,4

0,5

0,6

0,4

0,5

0,6

i = 0,6

−1,1

−0,7

−0,2

−1,3

−0,8

−0,3

0,5

−0,6

−0,2

0,3−

0,8

−0,3

0,2

0,4

−0,2

0,3

0,8

−0,3

0,2

0,7

p = 30 %

i= 0,6

−3,1

−1,8

−0,5

−3,5

−2,2

−0,9

0,5

−1,8

−0,5

0,8

−2,1

−0,9

0,5

0,4

−0,4

0,9

2,2

−0,8

0,5

1,8

KOMMENTAR

Då det gäller att bedöma huruvida dessa beräkningsmetoder leder till ett acceptabelt resultat jämfört med en teoretiskt riktig metod är det effekten på olika återanskaffningskostnadsbaserade resultatmått som är intressant. Ser vi endast på materialdelen i kostnaden för sålda varor skall då tabellens siffror multipliceras med relationen mellan materialkostnaden och resultatet.

Av tabellerna framgår att Genomsnittsmetoden ger ett riktigare resultat än IB-metoden då återanskaffningskostnaden underskattas men ett sämre resultat då återanskaffningskostnaden överskattas.

UNDER-/ÖVERSKATTNINGEN AV SKILLNADEN MELLAN ÅTERANSKAFFNINGS- OCH ANSKAFFNINGSKOSTNADEN FÖR SÅLDA VAROR

Den relativa under-/överskattningen av den teoretiskt riktiga skillnaden mellan återanskaffnings- och anskaffningskostnader för sålda varor är oberoende av storleken på prisförändringen under året.

Beräkningen av värdena i nedanstående tabeller bygger på antagandet att det ej föreligger någon orealiserad prisförändring i ingående lager.

Då denna förutsättning ej är uppfylld innebär tabellens värden därför en viss överskattning av det fel som beräkningsmetoderna ger.

PROCENTUELL UNDER-/ÖVERSKATTNING AV DEN TEORETISKT RIKTIGA REALISERADE PRISFÖRÄNDRINGEN PÅ LAGER VID ANVÄNDNING AV GENOMSNITTSMETODEN (TABELL 1 A) OCH VID ANVÄNDNING AV IB-METODEN (TABELL 2 A).

Tabell 1

A

Tabell 2

A

x = 0,3

y = 0,2

x = 0,3

y = 0,2

f =

0,4

0,5

0,6

f =

04

05

06

i=

0,6

−31

−19

−1

i =

0,6

−36

−24

−8

0,5

−17

0

26

0,5

−23

−8

16

0,4

1

27

70

0,4

−7

17

56

x = 0,3

y = 0,4

f =

0,4

0,5

0,6

i =

0,6

−41

−31

−15

0,5

−29

−14

9

0,4

−13

10

51

Anders Gutenbrant, civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm