Fr o m den 1 september har FAR fått förstärkning på sitt kansli genom att en auktoriserad revisor anställts, Margareta Damberg, vilket redan förra numret av BALANS meddelade. Det är en helt nyinrättad befattning det är fråga om. För att BALANS läsare ska få något närmare inblick i den nya ”facksekreterarens” bakgrund och uppgifter har vi intervjuat henne här.
Hur vill Du beskriva Din bakgrund?
Jag vågar påstå att jag har erfarenheter från ovanligt många sorters revision med i bagaget när jag nu kommer till FAR – taxeringsrevision, revision vid revisionsbyrå (där jag blev auktoriserad 1971), redovisningsrevision och förvaltningsrevision av statsförvaltningen och av internationella organisationer. Dessutom har jag haft ett mellanstick som lärare i företagsekonomi vid tekniskt gymnasium.
Nu senast har jag varit revisionsdirektör vid RRV, dvs Riksrevisionsverket, där jag haft ansvar för utveckling av den statliga redovisningsrevisionen. Några månader om året har jag också under mina fyra år vid RRV ägnat åt FN-organen WHO och ILO för vilka en svensk External Auditor utsetts nu för tredje tvåårsperioden i följd. Den revisionen kommer jag f ö inte att släppa för att jag börjar på FAR.
På RRV har jag dessutom rätt ofta uppträtt som köpare av tjänster från auktoriserade revisorer, något som jag nu upplever som en mycket nyttig erfarenhet ”från motsatta sidan” och som jag tror kan komma väl till pass här på FAR.
Vilka stora skillnader upplever Du mellan revision av företag och revision av statsförvaltningen?
Först och främst tänker jag på olikheterna vad gäller den revision som på båda håll kommit att kallas förvaltningsrevision. Jag upplever det litet olyckligt att man har samma ord för något som har så olika förutsättningar och har kommit att bli så olika. I BALANS nr 5/1976 hade vi ju f ö ett s k tankeutbyte mellan RRV och redaktionen för BALANS i den här frågan. En av de väsentligaste skillnaderna tycker jag är att i företag kommer normalt bristande effektivitet till uttryck i försämrad lönsamhet och som en yttersta konsekvens konkurs eller i vart fall rekonstruktion. I statlig verksamhet finns ju normalt inte den sortens utslagsmekanism, utan ineffektiva organisationer kan fortleva. Den statliga förvaltningsrevisionen har kommit att bli en mätsticka och pådrivare – ofta den enda – för effektivitet. RRV, som ju är det revisionsorgan som svarar för den statliga förvaltningsrevisionen i allt väsentligt, har därför fått utveckla metoder för att mäta effektivitet och initiera förbättringar i den ”statliga lönsamheten”. Den statliga förvaltningsrevisorns roll och arbetsmetoder blir därmed helt naturligt mycket olika den ”privata” revisorns.
Låt mig också nämna några skillnader mellan redovisningsrevision av företag och av statsförvaltningen. Normalt utförs den statliga redovisningsrevisionen helt vid sidan av förvaltningsrevisionen, vid ett trettiotal olika revisionsenheter. Dessa är underställda de granskade myndigheternas chefer och är således i det avseendet närmast att likställa med intern revision vid större företag. En annan olikhet är att den statliga redovisningen och redovisningsrevisionen inte har några klara avnämarkrav på sig. Det har bidragit till att redovisningsrevisionen av statliga myndigheter har sämre slagkraft. Indirekt påverkar det ju naturligtvis också kvalitén på både redovisningen och revisionen.
En av mina kanske mest stimulerande men också svåraste uppgifter på RRV var att ta fram standards för revisionen, Grundläggande principer för redovisningsrevision, GPR, som presenterades i BALANS nr 1/1977. De bygger på General Accounting Office’s (RRVs motsvarighet i USA) Standards, AICPA’s, UEC’s och naturligtvis även FARs rekommendationer. På detta område, standards för redovisningsrevision, tycker jag nog att statsförvaltningen är ett steg före FAR. GPR ligger mig ju också fortfarande mycket varmt om hjärtat!
En annan mycket stor skillnad är offentlighetsprincipen i statsförvaltningen, som gör att all dokumentation från revisionen blir offentlig när ett revisionsprojekt avslutas.
Varför tror Du att det finns så få kvinnliga revisorer? Passar män bättre för yrket?
Jag har aldrig förstått dem som påstår att klienterna inte vill ha en kvinna som revisor. När jag träffar förespråkare för den uppfattningen har jag alltid en misstanke att den manlige revisorn ifråga – för det är det ju alltid – bara gör sig till tolk för sin egen uppfattning. Särskilt som jag aldrig själv från klienthåll känt den minsta avoghet. Snarare tvärtom upplever jag att jag många gånger haft lättare att få gehör för mina synpunkter – men om det verkligen berott på att jag är kvinna vet jag naturligtvis inte.
Här tror jag att det finns en del att göra för t ex FAR. Ett större antal unga kvalificerade civilekonomer borde kunna rekryteras och behållas om den ovilliga inställningen till kvinnliga revisorer som finns här och var inom kåren förändras.
Vad blir Dina uppgifter inom FAR?
Jag ska bevaka aktuella ämnesområden för auktoriserade revisorer och på olika sätt se till att FARs ledamöter får en lämpligt avpassad information och service. Vidare kommer jag att biträda FARs fackkommittéer i deras arbete och överhuvudtaget vara med i utvecklingsarbetet inom föreningen och verka för att FARs syften uppfylls.
Vad är det speciellt i dessa uppgifter som lockade Dig att axla facksekreterarmanteln?
Först och främst det stimulerande i att byta miljö efter fyra år och samtidigt få arbeta vidare inom sådana områden som har varit intressanta och givit mersmak. Jag tänker då främst på utvecklingsfrågorna, som jag ägnat mig åt på RRV och f ö började intressera mig för redan under min revisionsbyråtid.
Det känns med andra ord väldigt trevligt att sitta här på FAR med en hel rad intressanta uppgifter framför sig.
Som nybliven facksekreterare, har Du någon ledstjärna?
Ja det skulle i så fall vara att arbeta för en hög redovisnings- och revisionsstandard i Sverige och bättre kunskap vid undervisningsanstalter och hos den intresserade allmänheten om vad kvalificerad revision verkligen innebär idag. Det behöver komma fram att revision är ett mycket utåtriktat arbete med stora krav på kunskaper, allmänbildning och personliga egenskaper.