Redovisning och finansiering vid Göteborgs universitet

A-nivån

A-kursen i företagsekonomi innehåller 4 delkurser om vardera 5 poäng. Deras huvudsakliga ämnesorientering framgår av kursernas rubriker:

• Översikt och problemorientering

• Elementär K/I och redovisning

• ADB och systemkonstruktion

• Ekonomisk analys och bedömning.

Inom redovisningsdelen av den andra delkursen behandlas grundläggande begrepp, termer och tekniker inom redovisning.

Undervisningen har omfattat 10 timmar föreläsning och 30 timmar lektionsundervisning samt ett antal hemarbetsuppgifter. A-kursen har givits tre gånger under det gångna läsåret. Resultat: se tabell I.

Tabell I.

Tenterande och godkända, A-nivån, Elementär redovisning

Utvecklingsarbete

Hela grundutbildningen har under läsåret varit föremål för en översyn. Från och med kommande läsår har A-nivån följande 4 delkurser:

För redovisningens del innebär detta ett något vidgat utrymme på A-nivån. Delkursen Allmän redovisning syftar till att ge redovisningskunskaper som erfordras för att deltagarna skall kunna läsa och förstå en årsredovisning och för fortsatta studier på B-nivån.

Den fortsatta minskningen av resurserna för undervisning har krävt en pedagogisk uppläggning av kursen som mera än tidigare bygger på studentens självverksamhet och som förhoppningsvis kommer att förstärka den för ämnet så viktiga färdighetsträningen. Delkursen är indelad i tre ”block”, vilka vart och ett avslutas med en hemuppgift och innefattar arbete med övningsuppgifter i en ”räknestuga” där handledning finns tillgänglig. I block 1 behandlas principerna för löpande bokföring samt bokslut på konton och bokslutstablå, i block 2 speciella problem rörande värdering och bokslutspolitik samt i block 3 frågor rörande extern informationsgivning och tekniker för att tolka redovisningsinformation.

B-nivån

Den volymmässigt tunga undervisningsinsatsen för Redovisningsavdelningen ligger på B-nivån. B-kursen består också av 4 delkurser om vardera 5 poäng:

• Internredovisning och budgetering

• Distributionsekonomi

• Externredovisning

• Administration och integration

Internredovisningskursen har omfattat 10 timmar föreläsning och 28 timmar lektionsundervisning. En föreställningsram (redovisningsplan) för redovisningens syften, principer och instruktioner presenteras. Förslag till kontoplaner studeras och blir föremål för kritisk granskning. Sambandet mellan verksamhetens planering (budgetering) och uppföljning (redovisning ex post) studeras. Avvikelser mellan förkalkylerade och efterkalkylerade kostnader och intäkter analyseras. ADB-utvecklingens betydelse för den ekonomiska rapporteringen uppmärksammas. Kursen har givits 2 gånger under läsåret. Resultat: se tabell II.

Tabell II.

Tenterande och godkända, B-nivån, Internredovisning (5 poäng)

Att omkring 50 % av de som tenterar kuggas (observera att samma student kan tentera flera gånger om han/hon misslyckas) är i och för sig otillfredsställande och ett återkommande ämne för diskussion vid avdelningen. Vi har valt att inte sänka kraven utan att satsa på att aktivera studenten under hela kurstiden. Att stormläsa de sista dagarna före tentamen är ett ineffektivt sätt att studera.

Externredovisningskursen har omfattat 19 timmar föreläsning och 30 timmar lektionsundervisning. I kursen behandlas finansiell planering, kapitalbehovsberäkning, räkenskapsanalys (särskilt finansieringsanalys) och redovisningsproblem vid varierande penningvärde. Civilrättsliga och skatterättsliga föreskrifter som rör bokslutet, sett som finansieringsinstrument, behandlas också. Kursen har givits två gånger under läsåret med följande resultat: se tabell III.

Tabell III.

Tenterande och godkända, B-nivån, Externredovisning (5 poäng)

Problemet med andelen kuggade studenter är än större inom externredovisning.

Slutsatsen här är densamma som för internredovisning. Vi satsar på ett utvecklingsarbete som skall kompensera den krympande resurstilldelningen med ökad aktivering av studenten genom självverksamhet under hela kurstiden.

Utvecklingsarbete

Inom ramen för översynen av grundutbildningen sker ett utvecklingsarbete även vad gäller Intern- och Externredovisning. B-nivån kommer i den nya uppläggningen som införs rullande (A-nivån hösten -77, B-nivån våren -78) att innefatta följande delkurser:

Vad gäller kursen Ekonomisystem kommer ökad tonvikt att läggas vid budgetering, kalkylering och dess anknytning till ekonomisystem samt konstruktion av redovisningsplan, allt med hjälp av övergripande exempel och praktikfall.

För Externredovisning kommer inga större förändringar. En viss avlastning är eftersträvansvärd. Den kommer att ske genom att redovisningsteori förläggs till ekonomisystemkursen, i gengäld kommer finansieringsdelen att utökas något.

C-nivån

Efter genomgången B-nivå väljer studenten en av fyra specialiteter på C-nivån (Administration, Distribution, Kostnads- & Intäktsanalys eller Redovisning). Redovisning var som tidigare den största kursen på C-nivån. Kursen består av tre delkurser:

• C 1.1, 5 poäng, (som innehåller avsnitten Metodfrågor, Internredovisning och budgetering, Revision och Offentlig förvaltning).

• C 1.2, 5 poäng, (som innehåller avsnitten Balansteori, Bokslutspolitik och skatter, Finansiell planering, Företagsanalys och företagsvärdering, Koncernredovisning).

• C 1.3, 10 poäng, uppsats och opposition på uppsats.

C-kursen i Redovisning och finansiering krävs för revisorsauktorisation. C 1.1 har omfattat 48 timmar föreläsning och C 1.2 52 timmar föreläsning och 10 timmar lektionsundervisning. I uppsatskursen ges handledning och seminariediskussion om 4 timmar per uppsats. Kursen har givits 2 gånger under läsåret. Resultat: se tabell IV och V.

Tabell IV.

Tenterande och godkända. C-nivån, C 1.1

Tabell V.

Tenterande och godkända. C-nivån, C 1.2

Antalet under året godkända uppsatser i kurs C 1.3 har varit 60 stycken. Vanligen är det fråga om två författare per uppsats.

Utveckling

Utvecklingsarbete på C-nivån i redovisning är jämförelsevis besvärligt på grund av kursens popularitet. Ett stort antal studenter i förening med knapp resurstilldelning ger mycket litet utrymme för t ex arbete i små grupper.

Översynen av grundutbildningen har inneburit mest radikala förändringar vad gäller C-nivån. Varje avdelning (dvs Administration, Distribution, Kostnads- och Intäktsanalys och Redovisning) ger en funktionell kurs med ämnesteoretisk orientering (C 1.1) varefter studenten kan välja relativt fritt mellan ett antal sektor- (eller yrkes-) orienterande kurser. För redovisningsämnets del är det följande alternativ som är aktuella. Se Figur 1.

Den ena C 1.2-kursen får en tyngdpunkt åt internredovisning och den andra mot externredovisning. Båda kurserna har tillämpningskaraktär med undervisningen grundad på större praktikfall.

Som den uppmärksamme läsaren ser skulle med denna konstruktion den blivande auktoriserade revisorn kunna gå igenom sin C-kurs i Redovisning och Finansiering utan en fördjupning av kunskaperna i intern redovisning vilket vi finner otillfredsställande. Vår lösning är att den som avser att söka auktorisation bör läsa båda C 1.2-kurserna plus ytterligare 5 poäng i Företagsekonomi t ex Internationellt företagande. Detta innebär att vi rekommenderar 70 poäng i Företagsekonomi, vilket är förenligt med den skrivelse som Kommerskollegium tillsänt linjenämnderna för ekonomilinjen angående kraven på teoretisk utbildning för erhållande av auktorisation. Man noterar f ö icke utan förvåning att tydligen ingen av de företagsekonomiska institutionerna i landet, möjligen med undantag för Stockholms universitet, blivit kontaktad i kommerskollegii arbete med revisorsutbildningen.

Det nya systemet för C-nivån skall börja tillämpas från hösten -78.

Grundutbildningen – prognos

Planeringsförutsättningarna inför läsåret

1977/78 är som nämnts inledningsvis ovanligt kaotiska. Den planering som normalt är avslutad i början av juni står i princip stilla i brist på besked från ovan. Det enda besked som föreligger är att vi troligen måste räkna med nedskärning i resurstilldelningen. Ett försök till beräkning grundat på informella signaler pekar på en nedskärning av undervisningen på ca 20 % vilket är helt oacceptabelt för ett tillämpat ämne som företagsekonomi (som för övrigt fortfarande behandlas som ett katederföreläsningsämne i resurstilldelningssammanhang). Samtidigt ryktas från den pågående bearbetningen av de famösa anmälningsblanketterna till universitetet att företagsekonomi kan vänta en ökning i tillströmningen på över 30 % i Göteborg. En kraftig ökning på C-nivån kan också väntas i höst. Undervisningslokalerna är redan vid nuvarande studentvolym utnyttjade till över 120 % (100 % = 8 timmar per dag) och i ett bedrövligt skick.

Genomförandet av den nyutvecklade grundutbildningen i förening med minskad resurstilldelning och ökad studenttillströmning kommer att ställa stora krav på lärarna under nästa år. Kan vi klara dessa trots de arbetsmiljömässiga hinder vi har att kämpa med kommer en milstolpe på vägen mot bättre ekonomiutbildning att passeras.