Planerar företagen i räntabilitetstermer?

2.1 Redovisning av räntabilitetsmått

Innan studiens primära syfte, förekomsten av uttalade målformuleringar i räntabilitetstermer kommenteras skall utvecklingen vad gäller historisk räntabilitetsformation redovisas.

Vid jämförelse med en studie från 1973, Affärsvärlden nr 3/1975 (ref av undersökn av Olof Wesström), kan det konstateras att redovisningen av räntabilitetsmått ökat kraftigt. (Se tabell 1)

Tabell 1

Andel företag som redovisat räntabilitetsmått (%)

I 1973 års årsredovisningar för A-listans ”industri m fl företag” fanns någon form av räntabilitetsmått hos 42 % av företagen, Affärsvärlden nr 3/1975 (ref av undersökn av Olof Wesström). 1975 är motsvarande andel 65 %.

En markant ökad redovisning av räntabilitet i någon form kan alltså skönjas. Vi kan dock konstatera att det fortfarande är långt kvar till enhetlighet i tillämpade mått och mätmetoder.

Detta sägs utan att närmare redovisa skillnaderna i hur man mäter, vilket framgår av den tidigare refererade undersökningen från 1973. Eftersom börsföretagen i ökad utsträckning mäter räntabilitet synes det angeläget att insikten om värdet av enhetlighet i beräkningarna också ökar. Initiativ till en standardisering av måtten skulle exempelvis kunna tas av bokföringsnämnden eller av de organisationer som finns inom redovisningsområdet, exempelvis FAR, SFF eller Börskommittén.

2.2 Framtidsinriktad information

Prognoser och/eller målsättningar för kommande år redovisas av de studerade bolagen i följande omfattning. (Se tabell 2)

Tabell 2

Antal företag som redovisat framtidsinformation

Genomsnittsföretaget redovisar enbart en försäljnings- (eller någon annan form av marknadsprognos) och/eller resultatprognos för det närmaste året. Ofta är prognoserna uttryckta i kvantitativa termer antingen som absolut belopp eller som en procentuell förändring. I ca 25 % av fallen är dock prognoserna inte kvantifierade utan är av typen ”omsättningen väntas öka något”, ”.... beräknas koncernen även i år väl kunna hävda sitt resultat.” Mer intressanta resultatprognoser ger t ex Boliden som visar på resultatets känslighet med avseende på olika nivå på råvarupriserna. Två banker (Wermlandsbanken och Upplandsbanken) redovisar sitt resultats känslighet för förändringar av diskontot.

Målsättningar och/eller prognoser för räntabiliteten förekommer som synes relativt sällan. Detsamma gäller det framförallt vid börsanalyser använda måttet ”vinst per aktie”. Våra iakttagelser från redovisningen av framtida räntabilitetsutveckling kommenteras vidare nedan.

2.3 Mål och prognoser avseende räntabilitetsutvecklingen

Då företagen i högre grad än tidigare redovisar och följaktligen även mäter historisk räntabilitet skulle detta kunna innebära att man också i ökad grad planerar i räntabilitetstermer. Men som nämnts ovan lyser redovisningen av denna eventuella planering med sin frånvaro. Undantag är för det studerade året, 1975, enbart Astra, Beijerinvest och Trelleborg. Vissa andra av de studerade företagen har dock under tidigare år redovisat mål eller prognoser för räntabilitetsutvecklingen. Detta gäller enligt vår kännedom åtminstone för PLM, Gränges och Höganäs vilka alla redovisade dylik information i 1974 års årsredovisning. I händelse av att informationen haft karaktären av en långsiktig målformulering kan det vara förståeligt att den ej upprepas varje år. Om det däremot varit fråga om ettårsprognoser synes det angeläget att utröna varför man upphört med räntabilitetsinformationen. Vår studie skulle därför kunna utökas till att omfatta flera år. Med denna reservation i minnet återgår vi till iakttagelserna för 1975.

5 industriföretag (7 %) och 3 investmentbolag (16 %) redovisade någon form, kvantitativ eller kvalitativ, av målsättning eller prognos i räntabilitetstermer eller angav annat uttalande som indikerar att företaget planerar i räntabilitetstermer. Av dessa åtta företag är det endast ovan nämnda tre företag som redovisar en målsättning/prognos i kvantitativa termer. Övriga fem företag (Billerud, Huskvarna, Borås Invest, Eiser och Ratos) skriver om sin framtida räntabilitet endast i allmänna ordalag.

Nedan citeras de åtta företagens uttalanden.

Kvantitativa uttalanden

• Astra: I bilagan ”Hur man läser ASTRA-koncernens bokslut” anges målsättningen för räntabilitet på totalt kapital (före skatt) till 8 – 10 % och på eget kapital (efter skatt) till ca 18 %. I årsredovisningen redovisas i en figur prognoser för dessa räntabilitetstal till ca 6,6 % resp ca 13,2 %.

• Beijerinvest; ”För att långsiktigt uppfylla ovannämnda krav på tillväxt och soliditet måste koncernen sträva efter att uppnå en genomsnittlig avkastning på det arbetande kapitalet på minst 20 % före skatt.”

• Trelleborg: ”Vi kräver att varje resultatområde skall förränta sitt eget kapital med 20 %.”

Kvalitativa uttalanden

• Huskvarna: ”Möjligheterna till omfördelning av kapital för att uppnå bästa effekt ur räntabilitets- och stabilitetssynpunkt är ett annat område som bevakas med största intresse.”

• Billerud: ”Den tidigare bedömningen kvarstår dock, att räntabiliteten för hela koncernen, när den beräknas för en hel konjunkturcykel på fem år, bör bli tillfredsställande.”

• Eiser Invest: ”Det är vidare helt klart att bolagets räntabilitet och därmed trygghetskravet för huvuddelen av de anställda nödvändiggör att långvarigt oräntabla delar omstruktureras, varvid tryggheten på sikt för arbetskraft i Sverige måste sättas i främsta rummet.”

• Borås Invest (Borås Wäfveri): ”Bolagets långsiktiga planering förutsätter en förbättring av räntabiliteten. Förutsättningarna härför begränsades under föregående verksamhetsår genom ovannämnda ogynnsamt samverkande faktorer. I vilken takt en förbättring kan ske är f n inte möjligt att förutsäga.”

• Ratos (Söderberg & Haak): ”Det innebär att avkastningen på såväl det totalt sysselsatta kapitalet som på eget kapital över en konjunkturcykel blir otillfredsställande. Detta kan komma att framtvinga fortsatta strukturförändringar inom Söderberg & Haak-koncernens verksamhetsområden.”

2.4 Framtidsinformation avseende företagets finansiering och kapitalstruktur

Vid given tillväxt i företagets totalkapital är räntabiliteten på eget kapital av avgörande betydelse för företagets framtida kapitalstruktur. Vi har därför kompletterat genomgången av den förekommande räntabilitetsinformationen med att studera förekomsten av uttalade målsättningar/prognoser avseende företagets kapitalstruktur samt dess likviditetsmässiga handlingsberedskap.

I tabell 3 visas ett försök till uppdelning av framtidsinformation som speciellt avser att ge intressenterna möjlighet att bedöma utvecklingen av företagets finansiering.

Tabell 3

Antal företag som redovisat framtidsinformation avseende företagets finansiering och kapitalstruktur

Den största gruppen, 1 ovan, är den där företagen i allmänna ordalag nämnt något om framtida finansiering/kapitalstruktur. Till övervägande delen har detta skett i samband med en förestående ny- eller fondemission. Några exempel: ”Nyemissioner tillför bolaget 16.2 mkr. Den kraftigt ökade internationella verksamheten medför krav på ökat rörelsekapital. Genom ökningen av det egna kapitalet förbättras bl a företagets möjligheter att erhålla lån på den utländska kreditmarknaden” (Balken). ”För att erhålla ett bättre förhållande mellan eget bundet kapital och främmande kapital avser styrelsen i AB Alfort & Cronholm att föreslå bolagsstämman att aktiekapitalet ökas från 12 mkr till 18 mkr genom fondemission”. ”Åtgärderna på finansieringssidan, bland vilka även ingår de omtalade ny- och fondemissionerna, innebär att utvecklingsprogrammet kan fullföljas även vid mycket försiktiga antaganden om vinstgenerering under de närmaste åren” (Uddeholm).

Förutom i samband med ny- och fondemissioner är andelen företag som redovisar något om sin framtida finansiering/kapitalstruktur mycket låg. Det kan observeras att få av företagen förutom A-listans industri- och bankföretag överhuvud redovisar någon framtidsinriktad information avseende den finansiella utvecklingen.

Allmänna uttalanden avseende framtida likviditet 2 är den näst vanligast förekommande kategorin av prognoser avseende finansiering och kapital struktur. Exempel ur denna grupp är Beijer, Gränges och Huskvarna. ”Koncernens likviditet skall vara hög, dels såsom handlingsberedskap för affärer, del såsom reserv för oväntade likviditetsbelastningar” (Beijer). ”Vi vill slå vakt om Gränges goda likviditet. För att dämpa effekterna på likviditeten av det försämrade resultatet har vissa investeringar 1976 och 1977 senarelagts i förhållande till planerna.” ”Det är viktigt för företaget att soliditeten förstärks och att likviditeten kan bibehållas på nuvarande nivå” (Huskvarna).

3.1 Redovisning av räntabilitetsmått

I nyemissionsprospekten återfinnes en ännu större ökning i redovisningen av historisk räntabilitet än vad vi fann i årsredovisningarna. Som tabellen nedan visar har en markant ökningförekomsten av räntabilitetsinformation skett i prospekten för 1976. Under detta år har nära hälften av företagen redovisat historiska räntabilitetsuppgifter. (Se tabell 4)

Tabell 4

Andel nyemissionsprospekt innehållande räntabilitetsmått

Procentsatserna kan jämföras med 44 % i 1975 års årsredovisningar (för samtliga undersökta företag). Se tabell 1.

3.2 Mål och prognoser för framtiden

Jämfört med utvecklingen i årsredovisningarna finns vissa skillnader i emissionsprospekten vad gäller framtidsinformation. Förekomsten av alla studerade kategorier av information har således ökat i 1976 års emissionsprospekt både i jämförelse med 1974 och 1975 års prospekt och med 1975 års årsredovisningar. (Se tabell 5)

Tabell 5

Framtidsinformation i nyemissionsprospekt

Av de tre företag som 1976 redovisar något om framtida räntabilitet i sina prospekt har två kvantifierat sin plan/prognos. Fagersta skriver: ”Resultat inkl prisvinster kommer i så fall (förväntat resultat ca 40 mkr) att motsvara ca 10 % av det justerade egna kapitalet vid årets ingång, vilket överensstämmer med beräkningarna enligt utvecklingsplanen för detta år”. ESAB redovisar räntabilitet på totalt kapital för fem år bakåt i tiden och anger målet: ”Koncernens 5-åriga långsiktsplan är baserad på kravet att ROA (Return on Assets) skall öka till 15 % 1979”. DN kvantifierar sitt räntabilitetskrav på sysselsatt kapital för enskilda investeringar (10 % för byggnader resp 15 % för maskiner, utrustning och allmänna diversifieringsinvesteringar). Vidare ges nyemissionsprospekt (tabell 6) oftare är i årsredovisningarna (tabell 3) information om framtida soliditet, framtida finansiell handlingsberedskap m m. Detta kan anses vara helt naturligt eftersom nyemissioner hänger samman med dessa begrepp.

Tabell 6

Framtidsinformation avseende finansiering och kapitalstruktur

Vidare nämns ofta något om framtida utdelning samt redovisas historiska data per aktie (kurs, utdelning, P/E, direktavkastning).

En grupp (se indelningen tabell 1) bland prospekten skiljer sig markant från övriga, nämligen bank och försäkringsbolag (endast banker har emitterat 1974, 75 el ler 76). Av 9 bankemissioner dessa tre år finns ingen information förutom formalia för själva emissionen redovisad. Enda undantaget är Sundsvallsbankens prospekt 1976 där man i de tre sista raderna med hänvisning till årsredovisningen 1975 anger föreslagen utdelning 1976 till 12 kr per aktie.