Statsauktoriserade revisorn H Erik Olesen, De Förenade Revisionsfirmaer, Köpenhamn, har många gånger presenterat idéer som retat kollegor till opposition. Här drar han upp en hel del synpunkter på revisorsyrket, som är centrala. Artikeln publiceras som en fortsättning på den diskussion auktoriserade revisorn Carl Henrik Witt påbörjade i nr 3 av BALANS. Artikeln är översatt och bearbetad av auktoriserade revisorn Erik Rydström.
I Danmark har under senare tid diskuterats vad revisionsbyråns klienter egentligen får för revisionsarvodet. Diskussionen är även intressant i Sverige. Frågeställningarna är i huvudsak allmängiltiga.
Färre revisionsbyråer
Under de senaste 7–8 åren har en kraftig strukturrationalisering ägt rum i Danmark. Antalet revisionsbyråer ägda av statsauktoriserade revisorer har minskat samtidigt som antalet statsauktoriserade revisorer kraftigt har ökat.
Man kan konstatera att ungefär en tredjedel av de yrkesverksamma revisorerna, eller gott och väl 1.000 stycken, arbetar i enmansbyråer. En tredjedel arbetar i byråer med upp till tio auktoriserade och den sista tredjedelen som delägare i större och i några fall också landsomfattande revisionsbyråer med 10 till 50 statsauktoriserade revisorer och 50 till 400 anställda medarbetare.
1 statsautoriserad | ||
2–10 statsautoriserade | 11–50 statsautoriserade |
Totalt 3.000 statsautoriserade revisorer
Många av de revisorer som arbetar ensamma har etablerat sig för länge sedan. De nyexaminerade revisorerna söker sig i stigande utsträckning till större revisionsbyråer, såvida de inte istället väljer att ta anställning i näringslivet där de kan få en bra vidareutbildning.
Den omnämnda strukturrationaliseringen i Danmark har skett senare och långsammare än t ex i vissa andra länder inom EG, t ex Holland, men har gått fortare än i de andra nordiska länderna.
I mindre revisionsbyråer behövs egentligen inte en central administration eftersom besluten kan fattas av innehavaren från dag till dag. Styrningen av de större revisionsbyråerna innefattar däremot – utöver ansvaret för att upprätthålla en yrkesmässig kvalitetsnivå – någorlunda desamma ingredienser som man finner i exempelvis handels- och industriföretag, dvs behov av integrerad styrning av löpande innovationer, medarbetarutbildning, produktanpassning, kvalitetskontroll, marknadsföring (innanför de etiska och kollegiala regler som har uppsatt vissa gränser), administration av verksamheten som sådan osv.
Vilka är klienterna
Många danska lagbestämmelser föreskriver användande av en statsauktoriserad revisor men ändå kommer största delen av revisionsbyråernas arbete från verksamheter där revisorerna inte har monopolställning (dvs där revision icke är lagstadgad).
Också de uppgifter som skall lösas av de statsauktoriserade revisorerna har fri prissättning eftersom varje uppdragsgivare som regel kan välja ny revisionsfirma när som helst oavsett om orsaken är missnöje med arvodet eller om det föreligger någon annan intressekonflikt. Större delen av de statsauktoriserade revisorernas arvoden betalas för revision och redovisning samt för rådgivning på det ekonomiska och skattemässiga området eller för andra konsultinsatser åt företagsledarna.
Ej bara stora klienter
Folk tror i allmänhet att de auktoriserade revisorerna i första hand betjänar stora företag. Detta är långt ifrån riktigt. Naturligtvis utnyttjar de stora verksamheterna nästan alla de statsauktoriserade revisorerna men antalet av mindre och medelstora klienter som utnyttjar statsauktoriserade revisorer är så stort att arvoden från dessa utgör större delen också av de statsauktoriserade revisorernas bruttointäkter.
På grund av den relativt starka konkurrens som föreligger är de arbeten som revisionsfirmor presterar i länder som t ex Danmark, Holland och Storbritannien mera marknadsanpassade än fallet är i vissa andra länder. Det finns åtskilliga västeuropeiska länder, såväl innanför som utanför EG, där revisorskåren ännu inte har nått en rimlig utbildnings- och kvalitetsnivå och där näringslivet i stället måste antingen avstå från hjälp av kvalificerade revisorer eller anlita andra länders lokala revisionsfilialer i det egna landet.
Många människor tror att revisorsutbildningen har till ändamål att lära revisorer att få räkenskaperna att stämma och att reducera det belopp klienterna skall betala i skatt. Det är i och för sig inte konstigt att revisorerna som en följd av den utbildning de tillägnar sig under sina studieår kan hjälpa klienterna med sådant, men det är dock en mycket liten del av revisorernas arbetsområden. Revisorerna skall i dag för att klara sitt arbete tillfredsställande, framförallt kunna ge klienterna råd i företagsledningsproblem och finansiell planering och på basis därav kunna uttala sig såväl till klientens egen ledning (direktion, styrelse, arbetstagarrepresentanter, aktieägare m fl) som till klientens omgivning (t ex banker, långivare, kreditgivare, affärskontakter, offentliga myndigheter etc).
Revisorernas uttalande om den reviderade verksamheten är väl ännu den förnämsta uppgiften och rambetingelserna runt denna fastlägges av samhället och av politikerna (aktiebolagslag, bokföringslag, diverse andra lagar, etc).
Trots detta anser klienten dock ofta revisorns roll vara den framtidsorienterade rådgivarens. Denna roll anses vara mest central och väsentlig också därför att revisorn har erfarenhet från kontakt med en mängd olika verksamheter och dessutom kan se verksamheten utifrån i ett större perspektiv.
Utbildning
Utbildningen i revisorsyrket i Danmark är idag dels en långvarig grundutbildning på c:a 5 år, dels en fortsatt vidareutbildning genom hela livet samtidigt som revisorn verkar i yrket. Omkring 20–25.% av varje revisors arbetstid måste på olika sätt vara anslagen till den fortsatta vidareutbildningen såvida han icke skall komma på efterkälke eftersom grundutbildningen till följd av nya lagbestämmelser och samhällets löpande förändringar blir totalt föråldrad i genomsnitt vart femte, sjätte år.
De områden som revisorernas utbildning omfattar, både grundutbildning och löpande vidareutbildning, upptar utöver revisions- och skattefrågor, en lång rad ämnen inom områdena ekonomisk rådgivning, budgetering, planläggning, rationalisering, finansiering, generationsskifte, databehandling, utlandsetableringar o s v och det är fråga om en betydande överlappning gentemot andra yrkesutbildningar. (I ett senare nummer av BALANS följer en artikel om utbildning av revisorer i Danmark.)
Framtidens revisionsbyråer skall i stigande grad kunna betjäna utländska verksamheter i det egna landet, såväl som det egna landets verksamheter etablerade i utlandet. Sådana uppgifter är så nyanserade och olika från land till land att de revisionsbyråer som tar upp denna utmaning för att tillmötesgå behoven, måste etablera mer eller mindre nära samarbete med utländska revisionsbyråer. På det sättet kan de undgå starkt ökade utbildningskostnader och kostnader för att lära in andra länders lagstiftning och sedvanor och de fördelar sålunda kostnaden härför på flera skuldror likaväl som det kan ge utbyte av know how och erfarenheter.
Samarbete med utländska byråer
Utländska revisionsbyråer har endast i relativt blygsam omfattning etablerat sig i Danmark. Däremot har förhållandevis flera danska revisionsbyråer uppbyggt samarbete med revisionsbyråer i utlandet för att bättre kunna betjäna danska företag som etablerar filialer eller dotterbolag utanför det egna landets gränser.
Utvecklingen i riktning mot ett mer komplicerat och specialiserat samhälle har medfört att revisorerna nu inte i samma utsträckning som tidigare kan ta hand om uppgifter som kräver stor tidsåtgång i förhållande till värdet av prestationen.
Det är omöjligt för en auktoriserad revisor att tillrättalägga arbetet så att han vid varje tidpunkt kan bistå näringslivet med kvalificerat arbete på områden som de ovannämnda och samtidigt kan få tid till att hjälpa arbetstagare med självdeklarationer etc.
Också i näringslivet har många företag en struktur som gör att de endast i begränsad omfattning kan använda de mest kvalificerade revisorerna (t ex detaljhandel, hantverkare etc). Av denna anledning kan det vara en fördel om det i de större revisionsfirmorna kan sammansättas arbetslag som också motsvarar de mindre klienternas behov. Klienten kan således uppnå den fördelen att han får den nödvändiga hjälpen och dessutom också har tillgång till mer kvalificerad hjälp när detta kan vara nödvändigt. Det är en fördel för klienten att hans förhållanden är välkända av någon utomstående person som kommer in i hans verksamhet och med vilken han kan skapa ett förtroendefullt samarbete. Erfarenheterna synes också visa att den mindre klienten ofta har ett större behov av en kvalificerad rådgivare än de stora företagen vilka ofta själva har kvalificerade medarbetare med de nödvändiga expertkunskaperna.
Debiteringsnormer
Revisionsbyråernas arbeten debiteras oftast efter nedlagd tid. Detta innebär att rutinuppgifter kan bli förhållandevis kostsamma, medan rådgivning i mera komplicerade angelägenheter kan ha ett värde som långt överstiger det debiterade arvodet. De statsauktoriserade revisorerna presterar vanligen endast själva en femtedel eller ännu mindre av det totala antalet nedlagda timmar på ett uppdrag, förhållandevis i form av kvalificerad tillsyn och arbetsledning av medarbetare, sammanträde med klienter, myndigheter, långivare etc eller resor för klienten inom- och utomlands.
Det för klienten helt avgörande är icke priset per timma utan den nedlagda expertinsatsen. Det som är viktigast är huruvida revisionsbyrån besitter de för klienten nödvändiga kunskaperna och om de för klienten verkligen väsentliga problemen blir lösta på ett tillfredsställande sätt. På samma sätt som det föreligger skillnader i prestationsnivå mellan utövare av andra verksamheter (t ex läkare, tandläkare, arkitekter, ingenjörer och advokater) är det naturligtvis skillnad på vad den enskilde revisorn presterar. Mycket större skillnader än vad variationerna i timpriser visar. Den klient som har en god kontakt med sin revisor och får värdefull rådgivning tappar inte koncepterna om det någon enstaka gång används mer tid för ett rutinmässigt arbete än vad som kan anses nödvändigt. Utförs revisorns arbete på samma sätt år ut och år in måste klienten däremot ställa sig frågan om inte ett revisorsbyte skulle medföra en stimulans.
En progressiv revisionsbyrå kan idag inom det fria näringslivet bäst jämföras med en rådgivande ingenjörsbyrå som också lever på att framskapa och använda sin know how.
Näringsrisken
Revisorsyrket är samtidigt ett yrke där de enskilda utövarna har en mycket hög ”näringsrisk” såväl med hänsyn till risken för stress som i ekonomiska avseenden eftersom revisionsbyrån själv ansvarar för de ekonomiska följderna om det kan påvisas att det utförda arbetet har varit bristfälligt.
Slutligen är inte revisionsyrket i första hand en uppfinning till glädje för människor som önskar en fast kontorstid med 40 timmars vecka, ledig lördag och söndag, förskonade från längre frånvaro från hemmet under resor och en sommarferie på tre–fyra hela veckor i ett sammanhang.
Statsauktoriserade revisorn H Erik Olesen, De Förenade Revisionsfirmaer.