Den 18 oktober – 3 november 1975 genomfördes FARs studieresa till USA. AICPA, SEC, flera revisionsbyråer och ett företag besöktes. Kursledaren, auktoriserade revisorn Erik Rydström, redogör här kort för en del av de ämnen som togs upp till behandling.
Under senare år har flera amerikanska revisionsbyråer skakats av en serie rättsliga åtgärder som vidtagits gentemot dem. I en hel del fall tycks aktieägarna, det amerikanska rättsväsendet, affärsjournalisterna och måhända samhället som helhet ha haft svårt att acceptera de spelregler för revision som hittills funnits i USA. Även när revisionsbyråerna tycks ha följt lagar, förordningar och standards och principer har de drabbats av stämningar och också tvingats betala avsevärda skadestånd till fordringsägare och aktieägare när dessa kunnat bevisa skada som domstolarna ansett vara orsakade av brister i revisionen. Utvecklingen har varit klart alarmerande och yrkets framtid kan stå på spel om inte revisionsbyråerna lyckas komma till rätta med dessa problem.
Inom AICPA – American Institute of Certified Public Accountants – har tillsatts en särskild kommitté för att utreda vad som kan göras och vilka åtgärder som måste vidtagas för att klara ut situationen. F n kan en aktieägare, som anser sig missledd, – och således t ex har förlorat genom investering i aktier i ett visst bolag – stämma bolaget och dess revisorer. Skadeståndsanspråken blir mycket stora genom att aktieägaren – eller vanligen en advokat som specialiserat sig på sådana rättsfall – företräder samtliga aktieägare i en s k classaction. Här är uppenbarligen ändringar på gång men hittills har situationen för flera av revisionsbyråerna varit mycket kostsam. Även om försäkringar täcker förlusterna så har skadestånden drivit upp försäkringspremierna och revisionsbyråerna har säkerligen i många fall orsakats avsevärd indirekt skada.
En av orsakerna till att det blivit som det har blivit är bristande information från revisorns sida om vad revisionen innebär, under vilka betingelser den utförs. Revision är icke en exakt vetenskap, där revisorn intygar att varje siffra stämmer, inklusive decimalerna, men det känner inte allmänheten till.
Trots att principer och standards i USA är mycket utvecklade och även har varit stilbildande för andra länder, har det inte räckt för att skydda revisorerna. Information måste till för att tala om för aktieägare, journalister, domstolar och näringslivet vad revision innebär och hur den utförs.
För att leva upp till de krav som ställs på revisorerna har ”quality control” blivit ett honnörsord och en realitet. Revisionsbyråerna satsar på en intern uppcheckning av kvaliteten på det utförda arbetet. En naturlig följd härav är satsningen på utbildning. För att kunna sälja en så bra produkt som möjligt – dvs utföra revisionen på bästa sätt – fordras att revisionen utförs av välutbildad personal.
Vad gäller standards är det grundläggande arbetet överfört från revisorerna (AICPA) till FASB – Financial Accounting Standards Board, ett icke-statligt organ med representanter från näringslivet där de auktoriserade revisorerna (CPA:s) är i minoritet.
I USA har under senare år en trend mot större revisionsbyråer förekommit. Sammanslagningar har varit frekventa. Det tycks vara svårt för de mindre och medelstora revisionsbyråerna att hävda sig i konkurrensen och inför trycket från omvärlden.
För de stora revisionsbyråerna betyder SEC – Securities and Exchange Commission – oerhört mycket. SEC:s regler går längre än AICPA:s och SEC har helt andra maktmedel till sitt förfogande. Nyligen förbjöds t ex en av de stora revisionsbyråerna från att under sex månader ta några nya stora (SEC) uppdrag. Det kan väl ifrågasättas hur pass normbildande SEC är för revision i USA, men kombinationen AICPA/FASB/SEC kan aktivt påverka utvecklingen. Amerikansk redovisning och revision är tveklöst stilbildande, också för svensk revision och redovisning.
De som deltog i FARs studieresa till USA (18/10–3/11 1975) fann härutöver att den redovisningstekniska utvecklingen ligger långt framme.
För att studera några av de problem de stora multinationella företagen har för att styra och kontrollera sin organisation besöktes huvudkontoret för DelMonte Corp. i San Francisco. DelMonte valdes därför att det var ett företag som har en världsomspännande organisation och som vuxit successivt utan alltför mycket dramatik. Bland all den värdefulla information som lämnades kan nämnas problemen att kunna jämföra olika dotterbolag. I de företag, där man leasar utrustning kapitaliseras leasingavgiften så att jämförbarhet skall uppnås. Det upplystes också bl a att förlust av konfiskerad egendom var en avdragsgill kostnad. Från revisionssynpunkt kan nämnas att man satsar på att bygga ut internrevisionen i företaget. Detta sker i nära samarbete med externrevisorerna som deltar i planeringen av internrevisorernas arbete.
Ett antal rapporter från de seminarier som anordnades i USA kommer nu att sammanfattas och överlämnas till FARs kommittéer för att närmare studeras. Kursprogrammet som omfattade 12 seminarier och ett par sammanfattningar samt interna ”gruppdiskussioner” var i hårdaste laget. För att öka deltagarnas möjligheter till ett så högt kvalitetsmässigt utbyte som möjligt anordnades i Sverige såsom en integrerad del, i förväg (med dubblering i efterhand) en tvådagars kurs i amerikansk redovisning och revision. Det kan med stor sannolikhet antas att erfarenheterna från hela kursen, som stöttas av en fyllig dokumentation, kommer att stimulera de svenska revisionsbyråerna. Helt givet är att kommittéarbetet och utbildningsaktiviteterna inom FAR får nytta av den kunskap och de intryck och impulser som på detta sätt förmedlats till Sverige. Intresset för att med standards, rekommendationer och framförallt ”quality control” förbättra vårt arbete synes vara stort hos samtliga deltagare. Allt är givetvis inte tillämpligt i Sverige, men genom de enorma resurser revisionsbyråerna har i USA (c:a 110.000 medlemmar i AICPA) och de amerikanska revisorernas beredvillighet att dela med sig av sina erfarenheter är utan varje som helst tvekan ett intimare erfarenhetsutbyte till mycket stor nytta för revisionsyrket i Sverige.
Erik Rydström, auktor revisor