Studie: Starka kopplingar mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering

Regelverken för hållbarhetsrapportering respektive finansiell rapportering är starkt kopplade till varandra och delvis överlappande. En unik studie av ett urval av jämförelsepunkter visar att den direkta eller indirekta kopplingen mellan regelverken kan vara i storleksordningen 40 procent. Syftet med studien är att visa på nödvändigheten av att hållbarhetsspecialister och redovisningsspecialister samarbetar. Det skriver Malin Karlsson, EY, och Magnus Samevik, KPMG, som ingår i den arbetsgrupp inom FAR:s Strategigrupp Redovisning som genomfört studien.

Itakt med att hållbarhetsfrågor blir alltmer centrala i företagens rapportering, framträder starka kopplingar mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering. Denna artikel diskuterar samspelet mellan EU:s nya standarder för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och de internationellt erkända IFRS® Redovisningsstandarder.

Med införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) står många företag inför kraftigt ökade krav på hållbarhetrapportering i sin årsredovisning. FAR har genomfört en studie som jämför ESRS med IFRS1 som visar på nödvändigheten av ett välutvecklat samarbete mellan hållbarhets- och redovisningsavdelningar för att uppnå en holistisk rapportering som speglar företagets finansiella och hållbarhetsmässiga prestationer.

Högre krav på extern rapportering

Aldrig förr har fokus på hållbarhetsrelaterade frågor varit så stort som nu. Hållbarhet genomsyrar hela samhället inklusive redovisningsvärlden. Inom redovisningsvärlden är detta till stor del en följd av ikraftträdandet av CSRD och liknande internationella initiativ såsom IFRS Sustainability Disclosure Standards och US SEC:s klimatrelaterade upplysningskrav.

Med högre krav på hållbarhetsrapportering och på att företag ska kommunicera tydliga hållbarhetsrelaterade mål, till exempel mål kopplade till minskade klimatutsläpp, ökar också kraven på hur detta återspeglas och genomsyrar hela årsredovisningen. Detta är något som benämns som ”connectivity”.2 Det finns många aspekter av ”connectivity”. Det kan delvis handla om överväganden kring hur klimatrelaterade frågor påverkar värdering av poster i balansräkningen och tillhörande notupplysningar, men även att datakvaliteten, processer och interna kontroller kopplat till hållbarhetsrapporteringen måste upp till samma nivå som finansiell rapportering. Finansiell rapportering är reglerad sedan mer än 100 år medan reglering av hållbarhetsrapportering är förhållandevis nytt.

FAR-studie visar att ESRS i stor utsträckning bygger på IFRS

Ytterligare en viktig aspekt av ”connectivity” är förståelse för regelverken som styr hållbarhetsrapportering respektive finansiell rapportering, och hur dessa överlappar. För att utforska denna aspekt närmare har en gruppering inom FAR:s Strategigrupp Redovisning gjort ett arbete med att gå igenom utvalda ESRS och jämföra dessa med IFRS (inklusive Conceptual Framework for Financial Reporting) för att undersöka vilka kopplingar som finns mellan regelverken. Denna fördjupningsartikel avser att beskriva och diskutera resultatet av undersökningen samt lyfta fram vikten av att företag behöver utöka sitt samarbete mellan hållbarhetsoch redovisningsavdelningen. Det finns flertalet likheter inom regelverken som tydliggör hur viktig kompetens inom såväl hållbarhetsrapportering som finansiell rapportering kommer vara för att vi ska uppnå ”connectivity” i företags rapportering. I samband med detta jämförelsearbete noterades att det finns en del konceptuella skillnader mellan IFRS och ESRS. Dessa diskuteras i FAR:s artikel ”Konceptuella likheter och skillnader mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering”.3 Genomgången och jämförelsen med IFRS har gjorts på ESRS 1 Allmänna krav, ESRS 2 Allmänna upplysningar och ESRS E1 Klimatförändringar. Dessa standarder valdes ut då ESRS 1 och 2 är grundläggande standarder som styr all hållbarhetsrapportering enligt ESRS. ESRS E1 är standarden som reglerar redovisning av klimatförändringar som flest företag förväntas träffas av och är det hållbarhetsområde som för närvarande har störst fokus med avseende på kopplingen till och påverkan på den finansiella rapporteringen.

Genomgången av ESRS-standarderna gjordes paragraf för paragraf4 och kategoriserades utifrån vilken typ av koppling paragrafen har till IFRS, i enlighet med nedan:

• 1a – Direkt koppling via avstämning: ESRS kräver en direkt hänvisning/avstämning till belopp i de finansiella rapporterna.

• 1b – Direkt koppling via indirekt avstämning: ESRS utgår från belopp i de finansiella rapporterna.

• 1c – Direkt koppling via hänvisning till begrepp: ESRS hänvisar till/baseras på begrepp som definieras av IFRS.

• 2a – Direkt koppling via struktur på reglering: Motsvarande krav som förekommer i ESRS finns i en IFRS.

• 2b – Direkt koppling via principiella resonemang: Principiella resonemang i ESRS överensstämmer med IFRS.

• 3 – Indirekt koppling: Krav i ESRS som potentiellt kan ha effekt/väcka frågor kring påverkan på den finansiella rapporteringen.

• 4 – Ingen koppling: Det finns ingen koppling mellan ESRS och IFRS.

Kategori 1 och 2 representerar två olika typer av direkta kopplingar mellan ESRS och IFRS som utkristalliserade sig via genomgången. Kategori 1a–c innebär att det finns en direkt koppling via upplysningar som lämnas både i hållbarhetsrapporten och i den finansiella rapporten medan kategori 2a–b innebär en koppling i förhållande till regleringen, där det finns flertalet likheter i grundläggande principer, logik och struktur mellan regelverken. I kategori 3 identifierades krav på upplysningar i hållbarhetsrapporten enligt ESRS, vilka innebär att företagen behöver överväga om och i så fall hur den presenterade informationen bör återspeglas i de finansiella rapporterna.

I många fall har paragraferna kunnat klassificeras i mer än en kategori, och när det har skett har klassificeringen valts utifrån den kategori som har den starkaste kopplingen till IFRS. Till exempel finns det paragrafer som kan tillhöra såväl kategori 1 som kategori 3, men i dessa fall har de endast klassificerats i kategori 1. I Appendix 1 återfinns exempel från respektive kategori.

Kopplingar mellan IFRS och ESRS 1, ESRS 2 samt ESRS E1

Det övergripande resultatet av FAR:s genomgång visar på att 41 % av paragraferna i ESRS 1, ESRS 2 samt ESRS E1 har en direkt eller indirekt koppling till IFRS. Det är alltså ett förhållandevis stort antal paragrafer som har någon form av koppling eller potentiell påverkan på siffror som rapporteras eller upplysningar som krävs enligt IFRS. Antal paragrafer som bedömts ha en direkt eller indirekt koppling är 217 av de totalt 532 paragrafer som finns i de aktuella hållbarhetsstandarderna.

Fördelning mellan direkt och indirekt koppling var på totalnivå förhållandevis lika med 22 % av paragraferna som bedömdes ha en direkt koppling, medan 19 % bedömdes ha en indirekt koppling. Givetvis skiljer sig fördelningen mellan direkt och indirekt koppling sig åt mellan de olika hållbarhetsstandarderna, vilket diskuteras vidare i efterföljande avsnitt där resultatet per ESRS presenteras.

Koppling mellan IFRS och ESRS 1, ESRS 2 samt ESRS E1

ESRS 1 Allmänna krav

ESRS 1 innehåller inga upplysningskrav utan standardens syfte är att tillhandahålla en förståelse av hållbarhetsstandardernas struktur och grundläggande begrepp som används samt de allmänna kraven för utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation i enlighet med EUs Redovisningsdirektiv. Kopplingarna mellan ESRS 1 och IFRS skiljer sig därför i karaktär jämfört med de två övriga hållbarhetsstandarderna ESRS 2 och ESRS E1 som ingått i FAR:s studie då ESRS 1 har en högre grad av direkt koppling än indirekt koppling. Paragraferna med direkt koppling utgör 30 % medan endast 6 % har en indirekt koppling. ESRS 1 har även en något högre grad av paragrafer som inte har någon koppling alls till IFRS, varken direkt eller indirekt.

Koppling mellan IFRS och ESRS 1

Majoriteten av de paragrafer som har en direkt koppling, har det på grund av att de punkterna har samma eller liknande principiella resonemang eller liknande struktur på reglering med liknande upplysningskrav som i IFRS. Till exempel så finns ett antal paragrafer som beskriver rapportering av fel i tidigare perioder som överensstämmer väl med IFRS. Även paragrafer som behandlar jämförande information, händelser efter rapporteringsperiodens slut samt ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras har många direkta kopplingar till IFRS.

ESRS 2 Allmänna upplysningar

ESRS 2 är en övergripande standard som syftar till att fastställa de upplysningskrav som gäller för samtliga företag oavsett vilken sektor de är verksamma inom och som gäller för alla hållbarhetsfrågor. Om man ska jämföra den mot IFRS så är den närmast att likställa med de övergripande redovisningsstandarderna IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. Till följd av likheterna med IAS 1 och IAS 8 finns det många direkta kopplingar mellan ESRS 2 och IFRS men samtidigt en hel del indirekta kopplingar då stor del av informationen som ska lämnas enligt ESRS 2 är övergripande kopplad till företagets hållbarhetsarbete, vilket väcker frågor om hur detta påverkar de finansiella rapporterna. Av de totala paragraferna har 44 % någon form av koppling till IFRS, där 18 % utgör en direkt koppling och 26 % en indirekt koppling.

Koppling mellan IFRS och ESRS 2

Givet likheterna med IAS 1 och IAS 8 utgör majoriteten av de direkta kopplingarna i ESRS 2 sådana direkta kopplingar som kategoriseras som 2a, det vill säga direkt koppling via struktur på reglering då motsvarande upplysningskrav enligt ESRS 2 återfinns i IFRS. Till exempel är det liknande upplysningskrav avseende källor till osäkerhet i uppskattning och utfall (IAS 1), upplysningar om byte av tillämpade principer och rättelse av fel (IAS 8). Vidare förekommer likheter med IFRS 13 Verkligt värde där ESRS 2 har likartade högre krav på upplysningar när indirekta källor används vid beräkning. Det finns även upplysningskrav kring hur företag har integrerat hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentsprogram, där liknande upplysningskrav som i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar återfinns samt krav på att lämna upplysningar om huvuddelarna i företagssystem för riskhantering och intern kontroll med avseende på processen för hållbarhetsrapportering, vilka till stor del liknar de upplysningskrav om finansiella risker som återfinns i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar.

ESRS E1 Klimatförändringar

ESRS E1 reglerar upplysningar kopplat till företags påverkan på klimatet, det arbete som vidtas för att minska klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringar, samt de risker och möjligheter som är förknippade med detta. Även i denna standard finns det en hel del kopplingar till IFRS, där 18 % av paragraferna har en direkt koppling och 25 % en indirekt koppling. Även om den övergripande statistiken liknar resultatet för ESRS 2 skiljer sig typen av direkta kopplingar åt. De direkta kopplingarna mellan ESRS E1 och IFRS återfinns endast inom kategori 1a–c då ESRS E1 innehåller flertalet krav på direkta och indirekta avstämningar mot poster i de finansiella rapporterna samt hänvisar till begrepp som definieras av de finansiella rapporterna.

Koppling mellan IFRS och ESRS E1

ESRS E1 innehåller bland annat hänvisningar till EU-taxonomin, där till exempel ESRS E1.16 kräver en förklaring och kvantifiering av företagets investeringar och finansiering till stöd för genomförandet av dess omställningsplan, med krav på hänvisning till de centrala resultatindikatorerna för taxonomiförenliga kapitalutgifter och kapitalutgiftsplaner, om tillämpligt. Detta kopplar an till flertalet IFRS som styr redovisning av olika typer av tillgångar, såsom IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella anläggningstillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, IAS 41 Biologiska tillgångar och IFRS 16 Leasingavtal. Vidare kräver ESRS E1.28–29 en beskrivning av åtgärder och resurser som är kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar där det ingår ett krav på att koppla betydande monetära belopp i kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs för att genomföra de vidtagna och planerade åtgärderna till de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna.

Vidare innehåller ESRS E1.40 krav på information om den energiintensitet som är förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan och en avstämning ska göras från detta belopp mot relevant post i de finansiella rapporterna enligt ESRS E1.43. Ytterligare exempel på direkta kopplingar är de krav som ställs i ESRS E1.64-70 avseende förväntade finansiella effekter till följd av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker. Till exempel måste företag upplysa om det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentliga fysiska risker eller omställningsrisker.

En del krav i ESRS E1 utgår även från begrepp som definieras av IFRS. Till exempel kräver ESRS E1.50 att för utsläpp inom scope 1 och scope 2 ska företaget dela upp informationen och separat upplysa om utsläpp från investeringsobjekt så som bland annat intresseföretag och joint ventures.

Som tidigare nämnt är klimatrelaterade risker en fråga som har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden med avseende på hur det påverkar de bedömningar som görs i de finansiella rapporterna. ESRS E1 introducerar till exempel obligatoriska krav på att presentera en omställningsplan, klimatrelaterade mål samt upplysningar om förväntade finansiella effekter av klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta är typexempel på upplysningar som lämnas i hållbarhetsrapporten där det kan finnas en förväntan hos användare om att de finansiella rapporterna kan påverkas. Givet detta har vi i genomgången identifierat flertalet indirekta kopplingar mellan ESRS E1 och IFRS. Ett intressant exempel på en sådan indirekt koppling är att ESRS E1.67d kräver en upplysning om skulder som kan behöva redovisas i de finansiella rapporterna på kort, medellång och lång sikt. Här kommer det krävas ständig bedömning utifrån IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar för att avgöra när kravet på att faktiskt redovisa en avsättning eller upplysa om en eventualförpliktelse i de finansiella rapporterna är uppnått.

Eftersom ESRS E1 syftar till att upplysa om klimatförändringar och klimatanpassningar finns det givetvis en hel del paragrafer som inte har någon koppling till IFRS, då IFRS inte har någon enskild standard om klimatrelaterade frågor och det finns inte heller någon plan på att införa en sådan. Exempel på paragrafer som inte har någon koppling är upplysningar om resiliensanalys avseende företagets strategi och affärsmodell, upplysningar om policyer som antagits och upplysningar om energianvändning och energimix.

Slutsats

En central iakttagelse som framkommit genom FAR:s studie av kopplingar mellan ESRS och IFRS är vikten av samarbete mellan avdelningar i företag som arbetar med hållbarhetsrapportering respektive finansiell rapportering.

Det finns många upplysningskrav som har direkta kopplingar och tillhör kategori 1 – det vill säga antingen när ESRS kräver direkt hänvisning mellan rapporterna, när upplysningen i hållbarhetsrapporten bygger på belopp som redovisas i de finansiella rapporterna eller när koncept definieras av den finansiella rapporteringen. Därför är det tydligt att hållbarhetsrapporten inte kommer kunna upprättas utan att samarbeta med dem som arbetar med den finansiella rapporteringen.

Dessutom finns det en omfattande kunskapsbas inom finansiell rapportering som behövs vid upprättande av hållbarhetsrapporter enligt ESRS. Detta återspeglas i att många upplysningskrav och grundläggande resonemang i framför allt ESRS 1 och ESRS 2 är identiska med IFRS, varför hjulet inte kommer behöva uppfinnas på nytt utan man kan dra nytta av den kunskap som redan finns inom finansiell rapportering.

Det omvända gäller också för alla upplysningskrav, till exempel kring klimatrisker, som kommer vara obligatorisk information i en hållbarhetsrapport enligt ESRS. Det blir uppenbart att de som upprättar den finansiella rapporten enligt IFRS behöver information från dem som arbetar med hållbarhetsrapporteringen för att kunna göra bedömningar av det som beskrivs i hållbarhetsrapporten påverkar den finansiella rapporteringen.

Samarbete i dessa frågor kommer utan tvekan vara en avgörande framgångsfaktor för att uppnå ”connectivity”.

Studien av kopplingar mellan ESRS och IFRS Redovisningsstandarder har genomförts av en arbetsgrupp inom FAR:s Strategigrupp Redovisning.

Appendix 1 – Exempel från genomgången