Från och med 2017 ska Agenda 2030 och de globala målen vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till, samt identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen. Kravet på redovisning enligt GRI kvarstår. I denna fördjupningsartikel skriver Christer Westermark om hur detta har påverkat bolagens årliga rapportering.

Managementtesen what gets measured gets managed har varit och är vägledande för rapportering av det som i de statligt ägda företagen betecknas hållbart företagande. Från och med räkenskapsåret 2008 är de statligt ägda företagen ålagda att upprätta hållbarhetsredovisning enligt riktlinjer utgivna av Global Reporting Initiatives (GRI) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolagsstämman. En sådan granskning utförs i allmänhet i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. De statligt ägda företagen har genomgående valt den billigare, enklare och översiktligare granskningen. Troligtvis av kostnadsskäl har man avstått från en fullständig revision av samma slag som gäller den vanliga årsredovisningen. Därmed får den översiktligt granskade hållbarhetsredovisningen inte samma status och trovärdighet som den reviderade årsredovisningen.

Regeringens mantra att styra hållbar utveckling via redovisning betonades av dåvarande näringsminister Maud Olofsson: ”Arbete med hållbarhetsfrågor är viktigare än någonsin. Rapportering driver arbetet framåt. Det som måste rapporteras är också det som blir gjort!” (Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2008, s. 24.)

Regeringens metod att styra genom krav på hållbarhetsredovisning sträckte sig betydligt längre än till de femtiofyra svenska statligt ägda företagen och kände inga nationsgränser. Näringsministern skrev i förordet till verksamhetsberättelsen för 2007, s. 3: ”Vi är stolta över att vårt arbete med hållbarhetsfrågor i de statligt ägda företagen har fått internationell uppmärksamhet. Regeringen har bland annat inlett ett samarbete med Kina och de kinesiska statligt ägda företagen.” Genom att regeringen ställer krav på hållbarhetsredovisning enligt GRIs riktlinjer ska ”de statligt ägda företagen vara föredömen, ta ledning och ligga i framkant” då det gäller hållbar utveckling.

Regeringen betonade i verksamhetsberättelsen särskilt samarbetet med Kina:

”Stort intresse från kinesiska företag

Regeringen har inlett ett samarbete med de statliga företagen i Kina kring hållbarhetsfrågor. Flera av de kinesiska företagen arbetar med socialt ansvar såsom goda arbetsvillkor och mänskliga rättigheter och intresset är stort för hur svenska statligt ägda företag förväntas informera om sitt ansvarsarbete externt. Samarbetet består bland annat av kunskapsöverföring vid gemensamma seminarier och dialog mellan företag i Sverige och i Kina. Frågan om socialt ansvarstagande var högt på agendan under statsministerns besök i Kina i april 2008.” (Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2007, s. 22.)

GRIs modell för hållbarhet och hållbarhetsredovisning

Modellen är enkel, lättfattlig och borde därför vara lätt att tillämpa. Företaget ställer upp ett hållbarhetsmål inom ett visst för företaget relevant område och fastställer en relevant indikator, dvs. något som behöver mätas för att bedöma nuläget och göra det möjligt att i ett senare skede kunna bedöma om man uppnått hållbarhetsmålet.

Vid årets slut mäter man indikatorn och konstaterar huruvida målet uppnåtts eller inte. Företaget rapporterar och kommenterar utfallet i sin hållbarhetsredovisning. Det inses omedelbart att om företaget inte i förväg uppställt något mål så är mätningen och rapporteringen av mindre värde.

Att rapportera något enbart för att det är något lätt mätbart kan vara frestande men strider mot GRIs synsätt.

Vilka effekter uppnåddes?

I min avhandling Implementering av redovisning som styrmetod (2014) som diskuterades i Balans 2/2015 visade jag att den åsyftade styrningen av de statligt ägda företagen inte hade uppnåtts. I en uppföljande artikel i Balans 3/2017 visade jag att avsedda effekter av den omhuldade managementtesen fortfarande inte hade uppnåtts.

Agenda 2030

De globala målen för hållbar utveckling är universella mål som FNs medlemsländer enades om 25 september 2015. De nya målen tar vid efter de tidigare åtta millenniemålen. Agenda 2030 har 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Agendan syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Enligt regeringen ökar Sverige ansträngningarna både nationellt och internationellt för att följa upp de åtaganden som gjordes vid FN-toppmötet för de globala målen i september 2019. Det har publicerats en handlingsplan Agenda 2030, åren 2018-2020. Där hänvisas till en reviderad ägarpolicy för de statligt ägda bolagen. Från och med 2017 ska Agenda 2030 och de globala målen vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till samt identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen. Kravet på redovisning enligt GRI kvarstår. Hur har detta påverkat bolagens årliga rapportering?

Hur har företagen rapporterat för år 2017?

I Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2017, som publicerades 2018, förekommer inte någon anknytning till Agenda 2030 bland de mål som de 46 statligt ägda företagen rapporterar.

Företagen rapporterar under rubriken Mål för hållbart företagande mellan noll mål (Bostadsgaranti och Sweden House) och tio mål (Arlandabanan Infrastructure). Vanligast (17 företag) är att man rapporterar att man har tre mål. Näst vanligast (nio företag) är fyra mål. När det gäller att rapportera utfallet, det vill säga utvärderingen av de uppsatta målen är bilden splittrad. För ungefär hälften av företagen är de uppsatta målen sådana mål som ska uppnås någon gång i framtiden. Prognosen för målens uppnående framgår inte. Ännu mer osäker blir rapporteringen om det saknas kontrollstationer för att bedöma om delmålen uppnåtts.

Hur har företagen rapporterat för år 2018?

Företagens egna mål

I Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2018, som publicerades 2019 är bilden delvis en annan. Globala mål har tillkommit som ett nytt sätt, en annan modell för att rapportera företagens arbete med hållbarhet.

Företagen rapporterar även detta år Mål för hållbart företagande. Företagen rapporterar mellan noll (Göta kanalbolag och Sweden House) och tio mål (Arlandabanan Infrastructure). Vanligast (15 företag) är att man rapporterar att man har tre mål. Näst vanligast (tio företag) är fyra mål. När det gäller antal utvärderade mål och antal framtidsmål är läget i princip oförändrat jämfört med föregående år.

Företagens globala mål enligt Agenda 2030

Inga globala mål

Vad som tillkommit är att företagen nu även rapporterar vilket eller vilka av de globala sjutton målen i Agenda 2030 respektive företag prioriterat. Företagen rapporterar mellan noll och tjugosju prioriterade mål. Fem företag prioriterar noll globala mål, nämligen Dramaten, RISE, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och VisitSweden.

Dessa fem företag har således inte identifierat något av de globala målen som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till. Man har inte heller identifierat några affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå något av de globala målen.

Det kan i några fall tycka särskilt förvånande. Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern ska såväl förvalta teaterhistorien som arbeta för teaterkonstens utveckling. Att Dramaten inte genom sin verksamhet förmår att påverka ett enda globalt mål eller ser någon affärsmöjlighet väcker naturligtvis frågor.

VisitSweden ska bidra till utvecklingen av Sverigebilden och till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Företaget anser uppenbarligen att detta uppdrag inte är förenligt med något av de globala målen i Agenda 2030.

Kungliga Operan, som är Sveriges nationalscen för opera och balett, anger ett prioriterat globalt mål, nämligen hälsa och välbefinnande. Det innebär att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Kunde inte detta mål även vara aktuellt för den andra nationalarenan, Dramaten?

RISE Research Institutes of Sweden AB är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster. Företaget prioriterar inget globalt mål.

Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Inte heller detta företag prioriterar något globalt mål.

Förekommande globala mål

Av de 17 målen i Agenda 2030 prioriterar inget företag något av de två inledande målen med totalt 15 delmål. Målen handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former överallt respektive att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Dessa två mål framstår på övergripande nivå som specifika, strategiskt viktiga områden i Agenda 2030, men har inte prioriterats av något av de statliga företagen. Det innebär att inget statligt företag anser att man genom sin verksamhet påverkar och bidrar till något av dessa mål eller kunnat identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå målen.

Sju prioriterade globala mål är det mest förekommande antalet. Tre företag (Apoteket, Infranord och Miljömärkning Sverige) prioriterar elva globala mål. Det är med några undantag en relativt jämn fördelning av de globala målens popularitet hos företagen. Mål nr 4, god utbildning för alla, har dock enbart anammats av tre företag.

Oftast förekommande mål (hos 27 företag) är mål nr 8. Målet handlar om att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Målet har tio delmål och en del av dem kan framstå som svåra att nå för vissa av företagen:

  • 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.

  • 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Bland de globala målen finns även ett klimatmål, mål nr 13, som är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess orsaker. Det målet prioriteras av 18 företag. Man kunde mot bakgrund av ämnets globala aktualitet och omfattande förekomst media och i den politiska debatten förvänta sig ett större engagemang för klimatet än enbart hos 40 procent av de statligt ägda företagen.

Sambandet mellan företagens globala mål och företagens egna mål

Sweden House saknar såväl Mål för hållbart företagande som prioriterade globala mål.

Arlandabanan Infrastructure rapporterar tio Mål för hållbart företagande och tre prioriterade globala mål:

  • Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

  • Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

  • Bekämpa klimatförändringen

Företagets tio respektive tre mål överlappar inte i något avseende varandra, vilket kan tyckas förvånande. Det visar å andra sidan på svårigheten att konkretisera de 17 globala målen på företagsnivå trots att målen är nedbrutna på 169 delmål.

I princip redovisar alla företag såväl ett antal prioriterade globala mål som ett antal mål för hållbart företagande. Man kan konstatera att under rubriken Mål för hållbart företagande förekommer inte något globalt mål, varken oprioriterat eller prioriterat. Det redovisas med andra ord två kategorier av målsättningar som ger intryck av att styra företaget oberoende av varandra. Vilka konsekvenser kan det medföra? Och hur uppfattar företagens intressenter vilken kategori av mål som företaget egentligen styrs av?

Dock finns det två företag som undantag: Göta kanalbolag och SSC, Svenska rymdaktiebolaget. Dessa två företag kopplar sina prioriterade globala mål till sina egna mål för hållbart företagande:

”Mål för hållbart företagande

I den nya affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitetsmål och säkerhetsmål samt tre huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla och anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Aktiviteter har genomförts inom dessa områden och mål kommer att sättas längre fram.”

”Mål för hållbart företagande

  • Sustainable Business Analysis modell ska appliceras på samtliga potentiella affärer.

  • Koppla Agenda 2030 till SSCs strategi genom mätbara mål.

  • Implementera en leverantörsdatabas globalt inom SSC.

  • SSCs nyckelleverantörer/partners ska analyseras genom SSCs Sustainable Business Model Procurement.

  • SSC ska efterleva miljö- och säkerhetslagar och alltid sträva efter nolltolerans gällande avvikelser från interna krav gällande miljö och säkerhet (med fokus på new Esrange).

  • Hållbarhetsmålen bedöms delvis vara uppfyllda för 2018. Arbetet att koppla Agenda 2030 till mätbara mål genomförs under 2019. SSCs ”Sustainable Business Model Procurement” är implementerad i försäljningsprocessen, modellen implementeras för inköpsprocessen under 2019.”

Olika åsikter om Agenda 2030

Sedan regeringen presenterat en handlingsplan för hur Sverige ska uppnå Agenda 2030 har kritiken har inte låtit vänta på sig. Planen sägs sakna visioner och förankring i riksdagen. Både oppositionen och civilsamhället vill se en nystart. Samtidigt menar regeringens Agenda 2030-delegation att svenskarnas kunskap om de globala målen blir allt bättre.

Det har framförts att de globala målen slår fast hur världen bör vara till år 2030 då nästan alla problem ska vara lösta, men att målen inte alls är lika tydligt formulerade eller mätbara som de tidigare milleniemålen. Ett annat problem är att många stora länders regeringar inte är längre lika positiva till internationellt FN-samarbete kring hållbar utveckling som de var när de globala målen klubbades för fyra år sen.

Målen utgör en lägsta gemensam nämnare. Det är i det ljuset man ska förstå varför ett mål som demokrati inte finns med. Som en kompromiss fastslogs istället vikten av ansvarsutkrävande.

Kritik har framförts att det inte går att inrätta demokratiska system annat än på nationalstatsnivå. Får vi globala styrsystem, som Agenda 2030 handlar om, så blir det en byråkrati som kommer att styra, och det blir inget bra samhälle. I hela västvärlden växer det fram rörelser som ställer sig emot det här. Man kan tycka vad man vill om de här rörelserna, men de är en reaktion på strävan efter globaliserade styrsystem.

Ett problem är att det är flera olika mål som Agenda 2030 vill uppnå där allt tycks vara lika viktigt och alla ska bidra med lika mycket. Alla de här 17 hållbarhetsmålen är viktiga, för vem vill inte bekämpa fattigdom, svält och miljöförstöringar. Men man kan ana att alla länder inte kan klara av att bidra lika mycket som andra, inte ens Sverige.

Agenda 2030 anger i 17 mål vad som ska göras, men det är upp till varje genomförare – land, kommun, företag eller organisation – att komma fram till hur det ska göras. Ledarskap på den nationella politiska nivån är avgörande, anser vissa forskare. Och uppgiften att hantera målkonflikter ligger hos politikerna, vilket kan vara en utmaning när politiken ofta har en betydligt mer kortsiktig agenda än till år 2030. En minst lika stor utmaning handlar om komplexiteten.

Den svåra konsten att mäta och utvärdera

Den stora fördelen med Agenda 2030, enligt forskarna, är att den har bidragit till att bredda begreppet hållbarhet och till att ge förnyad politisk kraft till nationell och internationell politik för hållbar utveckling.

Men ett par frågor återstår. Hur ska 193 länder lyckas mäta och utvärdera sina insatser på ett tillförlitligt och någorlunda likartat sätt? Och hur ska 44 svenska företag med statligt ägande lyckas göra det?

Christer Westermark, filosofie doktor och skriver om möjliga samband mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhet.