Regeringens förslag till ny rörelsereglering för tjänstepensionsföretag innebär ett genomförande av det andra tjänstepensionsdirektivet (IORP II) som EU beslutade om 2016. I denna artikel belyser Johan Uggla och Anna Lööv hur förslaget kan komma att påverka tjänstepensionsföretagen.
Regeringen har nyligen i en departementspromemoria lämnat förslag till ny rörelsereglering för tjänstepensionsföretag (Fi 2018/02661/FPM). Förslaget innebär ett genomförande av det andra tjänstepensionsdirektivet (IORP II) som EU beslutade om 2016. Den nya lagen om tjänstepensionsföretag föreslås träda i kraft 1 maj 2019.
Förslaget innebär att en särskild form av tryggande av tjänstepension ska införas. I dag kan ett företag trygga de anställdas tjänstepensioner på tre sätt: avsättning i balansräkningen, överföring till pensionsstiftelse och premiebetalning till ett livförsäkringsföretag. Förslaget innebär att det också blir möjligt att avsätta till ett tjänstepensionsföretag. Den verksamhet som tjänstepensionsföretagen kommer att bedriva kommer att kallas för ”tjänstepensionsrörelse” och ett sådant företag måste tillhandahålla ”tjänstepensionsförmåner” för att kvala in som tjänstepensionsföretag.
Förslaget påverkar i ett första skede de försäkringsföretag som i dag tillhandahåller tjänstepensioner. Det kommer att bli möjligt för dem att i stället bedriva den verksamheten genom ett tjänstepensionsföretag. Dessutom påverkas den verksamhet som understödsföreningar och tjänstepensionskassor för närvarande bedriver med stöd av övergångsregler.
Enligt förslaget möjliggörs tre nya former av tjänstepensionsföretag:
tjänstepensionsaktiebolag,
ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller
tjänstepensionsförening.
Försäkringsföretag som tillhandahåller tjänstepension
Från och med 1 maj 2019 kan alla försäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet ansöka om att omvandlas till tjänstepensionsföretag. Omvandling till ett tjänstepensionsföretag ska enligt förslaget i princip kunna ske under obegränsad tid (samma sak föreslås gälla för omvandling från tjänstepensionsföretag till försäkringsföretag). Ett grundläggande krav är att verksamheten i ett tjänstepensionsföretag enbart består i tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner.
Det är framförallt två huvudtyper av försäkringsföretag som kan komma i fråga för omvandling till tjänstepensionsföretag:
Försäkringsföretag som tillhandahåller tjänstepensionsförsäkringar med eventuella tilläggsförsäkringar såsom sjuk- och efterlevandeskydd inklusive vissa gruppförsäkringar (renodlade företag).
Försäkringsföretag som bedriver blandad verksamhet, det vill säga de meddelar tjänstepensionsförsäkringar samt övriga försäkringar (blandade företag). Verksamheten måste i detta fall renodlas till att omfatta sådan verksamhet som uppfyller kraven för tjänstepensionsförsäkring.
För båda dessa typer av försäkringsföretag gäller i dag en övergångsreglering, enligt vilken Solvens II-regelverket inte behöver tillämpas fullt ut för tjänstepensionsverksamheten. Förslaget innebär att övergångsregleringen förlängs till och med 31 december 2022. Därför måste dessa företag senast vid den tidpunkten antingen börja tillämpa Solvens II-reglerna fullt ut eller ansöka om tillstånd att driva verksamhet enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag.
Understödsföreningar och tjänstepensionskassor
Understödsföreningar som registrerats före 1 januari 2011, har möjlighet att driva sin verksamhet i nuvarande form till och med utgången av juni 2019. Understödsföreningar som inte uppfyller kraven för tjänstepensionsföretag måste, som regelverket ser ut just nu, senast 30 juni 2019 ansöka om tillstånd att bedriva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen. Har någon sådan ansökan inte gjorts senast 30 juni 2019 måste en understödsförening enligt nuvarande regler träda i likvidation.
Även tjänstepensionskassor måste innan övergångsperiodens slut, det vill säga senast 30 juni 2019, ansöka om tillstånd till omvandling till tjänstepensionsförening enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag
ansöka om tillstånd till omvandling till tjänstepensionsföretag enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag,
ansöka om tillstånd enligt försäkringsrörelselagen, eller
ansöka om likvidation.
Vilka åtgärder krävs inför 2019?
De försäkringsföretag som står inför den omfattande process som en ombildning innebär kommer att behöva överväga om verksamheten i sin helhet uppfyller kraven för tjänstepensionsrörelse, eller om en renodling av verksamheten först behöver genomföras, exempelvis genom avyttring av sådan verksamhet som inte får bedrivas av ett tjänstepensionsföretag. Renodling av verksamhet kan exempelvis ske genom beståndsöverlåtelse eller delning eller delning (delning är för närvarande möjlig endast för de försäkringsföretag som bedriver verksamhet i aktiebolagsform).
De administrativa kostnaderna för ombildning kommer enligt vad som framgår av förslaget att variera beroende på försäkringsföretagets storlek och nuvarande organisation. En del anpassningar av IT-system kan sannolikt även komma att krävas. Detta gäller särskilt de nya kraven på beräkning av det så kallat riskkänsliga kapitalkrav som ska tillämpas på tjänstepensionsföretag. Dessutom måste ett tjänstepensionsföretag minst årligen genomföra en risk- och solvensbedömning och även rapportera resultatet av denna till Finansinspektionen (jfr. kravet på ORSA för försäkringsföretag). När det gäller kravet på företagsstyrningssystem i ett tjänstepensionsföretag överensstämmer reglerna i huvudsak med det regelverk som tillämpas för försäkringsföretag.
Trots att Finansinspektionen ännu inte presenterat något förslag till föreskrifter bör en inledande analys påbörjas så snart som möjligt av de krav som sannolikt måste vara uppfyllda inför en eventuell ombildningsprocess.
De tjänstepensionskassor som väljer att omvandla sig till tjänstepensionsföretag kommer att, i jämförelse med nuvarande regelverk, omfattas av betydligt mer omfattande krav på exempelvis företagsstyrningssystem, funktioner för riskhantering, regelefterlevnad och internrevision. Det införs även särskilda regler för utläggning (”outsourcing”) av verksamhet samt krav på framtagande av vissa typer av styrdokument.
De understödsföreningar som väljer att inte fortsätta sin verksamhet enligt något av de regelverk som står till buds behöver börja förbereda en likvidation. I finansutskottets betänkande angående ”Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar” (2017/18:FiU14) har dock utskottet tillkännagivit att regeringen skyndsamt bör ta fram ett förslag på en alternativ reglering anpassad för understödsföreningar, vilka inte är tjänstepensionskassor, som kan träda i kraft innan övergångstidens slut. Annars bör regeringen, enligt utskottet, föreslå en ytterligare förlängning av övergångsperioden för dessa understödsföreningar. Om något av dessa förslag kommer att läggas fram av regeringen är ännu inte känt.
Regeringens förslag till reglering för tjänstepensionsföretag är för närvarande föremål för remiss och en lagrådsremiss antas komma senare under hösten.
Johan Uggla är senior advisor på Kompass Advokat AB, och är specialiserad på tillståndsfrågor för bolag i finansbranschen och affärsjuridik kopplad till finansiell reglering.
Anna Lööv är advokat och partner på Kompass Advokat AB och har omfattande erfarenheter av bland annat försäkrings- och associationsrätt samt finansiell reglering.