3 april 2017 antog Rådet de sedan länge aviserade ändringarna i aktieägarrättighetsdirektivet (2007/36/EG) med syfte att stärka aktieägarnas engagemang i stora företag. Tanken är att det nya direktivet (Directive of the European Parliament and of the Council amending Directive 2007/36/EC as regards the encouragement of long-term shareholder engagement) ska uppmuntra till ett öppet och aktivt ägarskap i börsnoterade bolag genom att revidera det nuvarande aktieägarrättighetsdirektivet (2007/36/EG). I denna artikel gör Carl Svernlöv en kortfattad presentation av nyheterna.
Riktlinjer för ersättning till styrelseledamöter och vd
Enligt direktivet ska aktieägare ges rätt att rösta om riktlinjer för ersättning till styrelseledamöter och verkställande direktör. Riktlinjerna bör enligt de nya reglerna bidra till företagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet och bör inte kopplas till kortsiktiga mål. Uppnådda resultat bör bedömas med hjälp av såväl finansiella som icke-finansiella prestationskriterier, inklusive i förekommande fall miljö-, sociala och styrelsefaktorer. Riktlinjerna måste också offentliggöras utan dröjsmål efter omröstning av aktieägarna vid bolagsstämman. Detta krav förefaller gå utöver redan existerande lagkrav om stämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Identifiering av aktieägarna
Medlemsstaterna ska enligt direktivet tillse att företagen kan identifiera sina aktieägare och erhålla information om aktieägares identitet från olika mellanhänder i ägarkedjan som innehar informationen. Syftet är att underlätta för aktieägare att utöva sina rättigheter och därmed öka deras engagemang i företaget. Sådan information får i nationell lag begränsas till aktieägare som innehar mer än en viss andel av kapitel eller röster, procentsatsen får inte överstiga 0,5 %. Eftersom Sverige hittills saknar ett centralt aktieägarregister blir det en intressant fråga hur denna reglering kommer att implementeras. Möjligtvis kan man tänka sig en utbyggnad av det register över verkliga huvudmän som Bolagsverket nyligen infört efter krav i EU:s penningtvättsdirektiv från 2015.
Underlättande av aktieägares rättigheter
Direktivet kräver lagstiftning som ålägger mellanmän att underlätta för aktieägare att utöva sina rättigheter, inklusive rätten att delta och rösta på bolagsstämmor. Dessa kommer också åläggas att i standardiserat och tidigt skick vidarebefordra till aktieägarna all information från bolaget som möjliggör lämplig utövning av sina rättigheter. Dessutom måste mäklare offentliggöra vissa avgifter som är hänförliga till de nya reglerna.
Öppenhet för institutionella investerare, kapitalförvaltare och proxyrådgivare
Nya krav syftar till att göra institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparenta i förhållande till aktieägarna. Institutionella investerare och kapitalförvaltare kommer enligt direktivet att bli tvungna att antingen utveckla och offentliggöra en policy om aktieägarengagemang eller förklara varför de har valt att inte göra det (följ eller förklara). Policyn ska beskriva hur de integrerar aktieägarnas engagemang i sin investeringsstrategi och de engagemangsaktiviteter de utför.
Institutionella investerare och kapitalförvaltare kommer även att bli tvungna att anta policyer för att hantera faktiska eller potentiella intressekonflikter, särskilt i en situation där de institutionella investerarna eller kapitalförvaltarna eller deras anknutna företag har ett betydande affärsförhållande med ett portföljbolag.
Många institutionella investerare och kapitalförvaltare använder sig av proxyrådgivare som tillhandahåller forskning, råd och rekommendationer avseende omröstning på bolagsstämma. Även om proxyrådgivare spelar en viktig roll i bolagsstyrning genom att bidra till en minskning av kostnaderna för analysen relaterad till företagsinformation kan de också ha ett viktigt inflytande på investerarnas röstbeteende. Med tanke på deras betydelse kommer proxyrådgivare att bli föremål för en uppförandekod.
Närståendetransaktioner
Transaktioner med närstående kan skada företagen och deras aktieägare eftersom de kan ge närståendepersoner möjligheten att tillgodogöra sig värden som tillhör bolaget. Av detta skäl föreskrivs i det nya direktivet att transaktioner med närstående ska godkännas av aktieägarna eller styrelsen för att ge ett tillräckligt skydd för företagets intressen. Företagen måste vidare offentliggöra väsentliga närståendetransaktioner vid tidpunkten för transaktionen, med all information som behövs för att bedöma att transaktionen är skälig i förhållande till bolaget.
Ikraftträdande
Nästa steg är att det nya direktivet ska offentliggöras i EU:s officiella tidning. Det träder i kraft tjugo dagar efter offentliggörandet och därefter kommer medlemsstaterna att ha upp till två år på sig för att införliva de nya bestämmelserna i nationell lagstiftning.
Carl Svernlöv är advokat på Baker McKenzie och adj. professor vid Uppsala universitet.