I början av oktober presenterade Kollegiet för svensk bolagsstyrning den slutliga versionen av 2015 års Svensk kod för bolagsstyrning som träder i kraft 1 november 2015. På ett övergripande plan är ändringarna emellertid ganska små i jämförelse med tidigare revideringar och i synnerhet den övergripande revidering av Koden som gjordes 2008. I denna artikel presenterar och kommenterar Carl Svernlöv de ändringar som nu gjorts.
Den tidigare gällande versionen av Koden har gällt sedan 1 februari 2010. Bakgrunden till de justeringar som nu gjorts är att Kollegiet under 2013 genomfört flera rundabordssamtal, en öppen remissförfrågan och ett högnivåsymposium för att identifiera behov av regelförändringar. Kollegiet har också sedan 2010 utfärdat fyra anvisningar som nu har införts i Koden. Även börsernas förändrade regler har motiverat en översyn av Koden. Ett ytterligare skäl är EU-kommissionens fortsatta arbete på bolagsstyrningsområdet, med ett antal regelförslag som följd, främst:
EU-kommissionens rekommendation om kvaliteten på företagsstyrningsrapporteringen (”följ eller förklara”),
uppdaterat aktieägarrättighetsdirektiv,
direktivet om icke-finansiell information m.m., samt
direktivet och förordningen om revisorer och revision.
Av dessa initiativ har rekommendationen om kvaliteten på företagsstyrningsrapporteringen beaktats i den nya Koden. Övriga EU-regler kommer dock att föranleda ytterligare justeringar i Koden så snart implementeringen i svensk rätt står klar.
Kollegiet offentliggjorde ett första förslag till reviderad kod 5 juni 2015 för öppen remiss fram till 1 september 2015. Ett drygt femtontal remissvar inkom. Kollegiet har därefter sammanställt och analyserat inkomna svar och på grundval därav fastställt 2015 års Kod, vilken publicerades på Kollegiets webbplats 1 oktober 2015. Följande är de viktigaste nyheterna i Koden.
Tillämpningsområde och ”följ eller förklara”
Målgruppen för Koden är sedan 2008 samtliga aktiebolag vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För närvarande finns två reglerade marknader i Sverige, Nasdaq Stockholm och NGM Equity. Måhända något överflödigt noteras i Kodens avsnitt I kapitel 2 att Koden på frivillig grund ska kunna tillämpas även av andra noterade och onoterade bolag. I inledningen till kapitel III har införts tillämpningsanvisning 2–2010, om utländska bolag, vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Sådana bolag ska som tidigare för att följa god sed på aktiemarknaden, tillämpa antingen Koden eller den bolagsstyrningskod som gäller i det land där bolaget har sitt registrerade säte eller där bolagets aktier är noterade
Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att bolag som tillämpar Koden inte vid varje tillfälle måste följa varje regel i Koden utan kan välja andra lösningar som bedöms bättre svara mot omständigheterna i det enskilda fallet, förutsatt att bolaget öppet redovisar varje sådan avvikelse, beskriver den lösning man valt i stället samt anger skälen för detta. Det kan noteras att antalet avvikelser från Koden på det hela taget är ganska få. Totalt rapporterades 142 avvikelser från 21 olika regler under 2014, vilket innebär i genomsnitt knappt 1,4 avvikelser per bolag som rapporterat minst en avvikelse, vilket är samma som föregående år. För 2014 redovisade 12 procent av börsbolagen fler än en avvikelse och 88 procent av bolagen redovisade inte någon eller högst en avvikelse. (Källa: Kollegiets årsrapport 2015.) Det är oklart vad anledningen till det förhållandevis begränsade antalet avvikelser är, men i syfte att ytterligare klargöra att en avvikelse med tillhörande förklaring är helt förenlig med Koden och god bolagsstyrning anges nu mera i avsnitt I kapitel 5 av Koden att ”[e]n eller flera avvikelser från Koden signalerar ... i sig inte sämre bolagsstyrning. I många fall kan avvikelseförklaringarna snarare visa att bolaget noggrant övervägt sina bolagsstyrningsprocesser för att komma fram till den lösning man funnit bäst i varje enskilt fall.”
En intressant nyhet i sammanhanget är att det nu uttryckligen anges att avsnitt III kapitel 10 av Koden, Information om bolagsstyrning, ska följas av samtliga bolag som tillämpar Koden. Någon möjlighet att avvika och lämna en förklaring föreligger alltså inte med avseende på dessa regler.
Regler om bolagsstämma
Vad gäller reglerna om bolagsstämma i Kodens avsnitt 1, har den tidigare intetsägande regel 1.2 av 2010 års kod om utformning och tillhandahållande av kallelse och annan information inför bolagsstämma nu utgått, vilket jag föreslog redan i remissrundan inför 2010 års kod. Man har även ändrat kravet i regel 1.1 på att ange tid och ort för bolagsstämma senast i samband med tredje kvartalsrapporten, vilket ställt till med vissa tolkningsproblem, till datum och ort. Båda ändringarna är välkomna. Tyvärr valde Kollegiet dock att inte göra något åt den inneboende otydligheten i regel 1.2 (tidigare 1.3) att ”vid årsstämma ska ... såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter närvara”. Härvid har Kollegiet angett att även om ”såvitt möjligt” inte är möjligt att pröva objektivt får regeln anses så viktig att den inte bör förändras. Motiveringen kan ifrågasättas. I övrigt har den särskilda regeln om protokoll i tidigare regel 1.7 utgått för att spegla ändringar i lagen. Den sista meningen i tidigare regel 1.7 om översättning av stämmoprotokoll har influtit som en ny sista mening i regel 1.4.
Valberedning
I ingressen till avsnitt III kapitel 2 om valberedning har nu införts ett uttryckligt påpekande om att valberedningsledamöter ska överväga eventuella intressekonflikter innan uppdraget antas. Ändringen syftar till att peka på ledamöternas skyldighet att agera i bolagets bästa, vilket möjligen kan vara svårt exempelvis om ledamoten har en befattning i ett konkurrentföretag. Eftersom tillägget gjorts i ingresstexten är det dock inte en regel som valberedningsledamöterna behöver följa eller förklara.
I regel 2.1 har Kollegiets anvisning 1–2014 influtit i oförändrad form om att valberedningen särskilt har att beakta kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen och på att eftersträva en jämn könsfördelning. Regel 2.6 innehåller även ett krav på särskild motivering av valberedningens förslag till styrelsens sammansättning mot bakgrund av kravet att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.
Enligt en ny mening i regel 8.1 ska valberedningen få ta del av hela resultatet av den årliga styrelseutvärdering som ska genomföras. Regeln innebär dock inte att valberedningen har rätt att ovillkorligen få ta del av hela grundmaterialet till utvärderingen.
Styrelsen och styrelsens arbete
I avsnitt III kapitel 3 om styrelsens arbetsuppgifter har vissa klargöranden och redaktionella ändringar gjorts. Vad gäller materiella förändringar har det nu i regel 3.1 tydliggjorts att styrelsen har ett ansvar för att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker för bolaget som dess verksamhet är förknippad med. Med hänsyn till de ganska knapphändiga regler som ges i aktiebolagslagen om just riskhantering och -styrning är det anmärkningsvärt att Koden tidigare helt saknat bestämmelser om riskstyrning. Bristen har påpekats bland annat i remissvar till 2010 års kod. Som en jämförelse kan anföras de ganska detaljerade bestämmelser som ges i Kodens danska motsvarighet, Anbefalinger for god Selskabsledelse (se min och Anders Hults artikel i Balans nr 3/2012). I en internationell jämförelse ter sig den nya bestämmelsen om riskhantering som tämligen rudimentär, men den är ett steg i rätt riktning.
Vidare infogas ett hållbarhetsperspektiv i styrelsens uppgifter i ett tillägg i regel 3.1, genom att styrelsen åläggs fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga.
Vad gäller styrelseledamots uppdrag i avsnitt III kapitel 5 anges i ingressen att ”[v]arje ledamot ska agera självständigt och med integritet och se till bolagets och samtliga aktieägares intresse.” I regel 5.1 anges vidare att en styrelseledamot ska fortlöpande tillägna sig den kunskap om bolagets verksamhet, organisation, marknader med mera som erfordras för uppdraget, alltså inte endast vid tillträdet. Reglerna 5.1 och 5.2 förefaller dock tämligen självklara och hade lika gärna kunnat avskaffas i denna runda.
I regel 7.3 ges styrelsen ett vidgat ansvar för intern kontroll även i andra avseenden än den finansiella rapporteringen. Kraven på att tillse att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs är dock fortfarande knutna till den finansiella rapporteringen. I en ny regel 7.4 anges att beskrivningen av den interna kontrollen i bolagsstyrningsrapporten även ska omfatta styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen och att rapporteringen till styrelsen fungerar. Regeln är given mot bakgrund av det utökade ansvaret för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska även enligt en ny mening i regel 8.1 ange hur styrelseutvärderingen genomförts och redovisats. Syftet är att öka transparensen kring hur styrelseutvärderingen genomförs.
Ersättningar
Avsnitt III kapitel 9 om ersättningar har förenklats i vissa delar. Bland annat ersätts regeln om att styrelseledamöter inte ska erhålla teckningsoptioner med ett krav på att program riktade till styrelsen ska utarbetas av bolagets ägare och främja ett långsiktigt aktieägande. Vidare har den tidigare regeln 9.6 om så kallade villkorade förbehåll avskaffats. Regeln är oförbindande till sin karaktär och ansågs vid dess införande vara överflödig i en svensk rättslig miljö, framför allt med hänsyn till reglerna om condictio indebiti. När det gäller återkravsmöjligheter innebär ett förbehåll om detta i programvillkoren ingen egentlig förändring av de möjligheter till återkrav som redan följer av svensk rätt.
En ny fotnot tillförs till regel 9.6 (tidigare 9.7) om att bolagsstämman ska besluta om samtliga aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram till bolagsledningen för att tydliggöra att det vid sidan av Kodens regler, som ju lyder under följ eller förklara-principen, finns tvingande regler (f.a. i 16 kap. aktiebolagslagen och Aktiemarknadsnämndens uttalanden, främst uttalande AMN 2002:1) från vilka det inte är möjligt att avvika med en förklaring.
Bestämmelserna i före detta regel 9.8 om att styrelseledamöter, som inte samtidigt är anställda i bolaget, ska inte delta i program riktade till bolagsledningen eller andra anställda, vilket redan följer av Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2002:1 (som i sig är tvingande), och att aktieoptioner inte ska ingå i program riktade till styrelsen ersätts med ett tillägg i regel 9.7 om att program riktade till styrelsen ska utarbetas av bolagets ägare och främja ett långsiktigt aktieägande. Syftet med regeln, att förhindra att styrelseledamöter får en annan tidshorisont än aktieägarnas ”eviga”, avses enligt Kollegiet hanteras av regelns nya lydelse.
Sammanfattande kommentarer
Sammanfattningsvis kan konstateras att förändringarna är ganska små och i stora delar kan betraktas som redaktionella och klargörande. Inte heller i denna revidering har Kollegiet dock gått så långt som man kunnat med att avskaffa eller förenkla överflödiga regler. Visserligen bygger Kollegiets ställningstagande i denna del på ett vällovligt pedagogiskt syfte, men det har lett till att Koden fortfarande är längre och mer svåröverskådlig än den behöver vara. Flera regler om styrelsen, dess ordförande och styrelseledamöterna framstår fortfarande som överflödiga då de huvudsakligen följer av lag och praxis (även om denna praxis ändrar sig från tid till annan). Det kan också ifrågasättas om ingresserna bör vara kvar, eftersom de inte utgör fasta regler utan endast tolkningsgrunder för efterföljande regler.
Som inledningsvis konstateras kommer en större översyn sannolikt att bli nödvändig inom något år eller så när de regelförslag som är på gång genom olika EU-initiativ implementerats i svensk rätt. Sannolikt klarnar bilden ytterligare under nästa år.
Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.