Fråga om tolkning av LUA (Arnhult – Corem)
Beslut
Den i framställningen beskrivna fondemissionen av aktier i Corem Property Group AB utlöser inte budplikt för Rutger Arnhult.
Ärendet
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 20 oktober 2017 en framställning från MAQS Advokatbyrå som ombud för Rutger Arnhult (”Arnhult”). Framställningen rör budplikt.
Framställning
I framställningen anförs följande.
Corem Property Group AB (“Corem”), org.nr 556463-9440, är ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på NASDAQ Stockholm. Corems aktiekapital uppgår till 313.392.043,25 kronor fördelat på 75.516.155 aktier. Dessa aktier är fördelade på 68.316.155 stamaktier och 7.200.000 preferensaktier. Röstvärdet för stamaktierna är en röst för varje aktie och för preferensaktierna en tiondels röst för varje aktie.
Arnhult kontrollerar i dag, med stöd av dispens från Aktiemarknadsnämnden (AMN 2010:33), indirekt ca 39,4 procent av aktierna i Corem.
Corem planerar att genomföra en fondemission genom att ge ut stamaktier, där varje stamaktie berättigar till 10 nya stamaktier. Preferensaktierna deltar enligt en bestämmelse i bolagsordningen inte i fondemissioner.
Arnhults innehav i Corem kommer genom fondemissionen att öka marginellt, eftersom preferensaktierna inte deltar i emissionen. Härigenom kommer han att överskrida den av Aktiemarknadsnämnden meddelade dispensen och budplikt, rent formellt, uppkomma för honom.
Arnhult hemställer att Aktiemarknadsnämnden uttalar att han inte behöver någon formell dispens eftersom han inte kan avstå från att delta i fondemissionen och den tilldelning som han får endast är relaterad till hans tidigare innehav. Arnhults utökade andel i Corem innebär inte heller något kontrollägarskifte.
Överväganden
I 3 kap. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) finns bestämmelser om budplikt. Finansinspektionen får enligt 7 kap. 4 respektive 5 § LUA efter ansökan ge besked om huruvida budplikt gäller och medge undantag från budplikt. Undantag får förenas med villkor. En ansökan kan göras av den som har ett berättigat intresse i saken.
Finansinspektionen har med stöd i 7 kap. 10 § LUA samt 8 och 9 §§ förordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument överlåtit till Aktiemarknadsnämnden att ge besked om huruvida budplikt gäller och besluta i frågor om undantag från budplikt (FFFS 2007:17).
Budplikt innebär att den som genom förvärv av aktier uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget.
Budplikt inträder enligt 3 kap. 1 § LUA när någon, ensam eller tillsammans med någon som är närstående enligt 5 §, genom förvärv av aktier uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Av 3 kap. 2 § första stycket 1 LUA framgår att budplikt inte utlöses av åtgärder som vidtas av bolaget och som resulterar i att en aktieägares röstandel ökar till tre tiondelar eller mer av röstetalet. Budplikt utlöses emellertid om aktieägaren i fråga därefter, på annat sätt än genom ett offentligt erbjudande om förvärv av resterande aktier i bolaget, förvärvar en eller flera aktier i bolaget och till följd därav åter ökar sin röstandel. Bestämmelsen skulle enligt nämndens mening, om inte särskilda skäl talade däremot, vara tillämplig om en ägare, som ett resultat av en sådan fondemission av endast stamaktier som beskrivs i den aktuella framställningen, uppnådde tre tiondelar eller mer av röstetalet för samtliga aktier i det emitterande bolaget.
I det nu aktuella fallet handlar det emellertid inte om att Arnhult som ett resultat av fondemissionen skulle komma att uppnå tre tiondelar eller mer av röstetalet i Corem. Arnhult innehar redan idag, med stöd av en dispens från Aktiemarknadsnämnden, aktier som representerar närmare 39,4 procent av rösterna i bolaget, men kan enligt villkoren i nämndens dispensbeslut inte öka sin röstandel genom förvärv av aktier utan att ådra sig budplikt. Något skäl att se annorlunda på frågan om uppkomsten av budplikt som ett resultat av en fondemission för det fall aktieägaren tidigare beviljats dispens finns emellertid inte (jfr bl.a. AMN 2015:22).
Budplikt uppkommer, mot bakgrund av vad nu sagt, inte om Arnhult, under de i framställningen angivna omständigheterna, förvärvar aktier genom den planerade fondemissionen av endast stamaktier. Skulle Arnhult sedermera, genom eget agerande, förvärva ytterligare aktier i Corem och därigenom öka sin röstandel, uppkommer budplikt.
Detta uttalande gäller en planerad åtgärd som inte är allmänt känd. Enligt 26 § tredje stycket första meningen i stadgarna för Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden får ett sådant uttalande inte offentliggöras av Aktiemarknadsnämnden förrän åtgärden vidtagits, gjorts allmänt känd av den som planerat åtgärden eller på annat sätt blivit allmänt känd. Uttalandet ska därför tills vidare inte offentliggöras.