Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:1

Frågeställning

Mot bagrund av ovanstående ombeds Aktiemarknadsnämnden uttala sig om huruvida Nordic Mines har agerat i strid med god sed på aktiemarknaden när Lau Su har erbjudits att teckna aktier i Bolaget efter teckningsperiodens utgång mot en osedvanligt hög ersättning.

Inledning

Företrädesemissionen och de övriga åtgärder som Bolaget genomförde under hösten 2015, och som är föremål för Framställan, ska ses bland annat mot bakgrund av att Bolaget under en längre tid befunnit sig i en mycket ansträngd finansiell situation. Denna var bland annat föranledd av att uppstarten av koncernens enda driftställe, Laivagruvan, visat sig mer kapitalintensiv än vad som initialt förutskickades. Sammantaget är projektet inte lönsamt vid dagens guldpris. Som noteras i det prospekt som upprättades i samband med Företrädesemissionen har Bolaget sedan det grundades 2005 ännu inte gått med operativ vinst.

Under 2013 var Bolagets ekonomiska situation sådan att Bolaget (tillsammans med samtliga icke vilande koncernbolag) ansökte om företagsrekonstruktion. Efter bland annat omförhandling av det låneavtal som koncernen ingått 2011 med vissa internationella långivare (”Projektfinansieringsavtalen”) tillsammans med en kapitalanskaffning genom nyemission som inleddes under våren 2014 kunde företagsrekonstruktionerna avslutas under tredje kvartalet 2014. Det finska dotterbolaget, Nordic Mines Oy, slutförde företagsrekonstruktionen genom fastställande av en ackordsplan (saneringsprogrammet) som löper fram till och med 2019. Om Nordic Mines Oy inte fullgjorde sina skyldigheter enligt ackordsplanen skulle bolagets borgenärer (däribland koncernens långivare enligt Projektfinansieringsavtalen) och den särskilt utsedda övervakaren ha rätt att, på vissa grunder, ansöka om förfall av ackordsplanen. Om den finska ackordsplanen skulle upphöra, fanns en överhängande risk att både Nordic Mines Oy och Bolaget skulle försättas i konkurs.

Närmare om utvecklingen under 2015

Under våren 2015 identifierade Bolaget att ett ytterligare rörelsekapitalbehov, vilket sedermera fastställdes till i storleksordningen 12 milj. euro utöver befintlig kassa, förelåg för att omgående återuppta driften vid Laivagruvan.2 Koncernens långivare meddelade också Bolaget att koncernen på ett antal punkter bröt mot Projektfinansieringsavtalen och begärde därutöver även förtydliganden från Bolaget avseende Bolagets finansiering. Mot bakgrund härav inleddes diskussioner med långivarna.

Som en följd av Bolagets finansiella situation under våren 2015 vidtog Bolaget ett antal åtgärder.

Den 4 maj 2015 offentliggjordes att styrelsen utsett en ny VD med specifik kompentens för uppdraget att säkerställa finansiering i syfte att möjliggöra en uppstart av Laivagruvan. Bolaget inledde också ett intensivt arbete tillsammans med sina finansiella rådgivare, Evli Bank och PWC Corporate Finance Debt & Capital Advisory, för att identifiera alternativa likviditetsstärkande åtgärder. De alternativ som undersöktes var bland annat olika former av kapitalanskaffning, vilket inbegrep nyemissioner, ytterligare upplåning, refinansiering av fordringarna under Projektfinansieringsavtalen exempelvis genom obligationer, konvertibellån eller andra former av mezzaninlån både säkerställda och icke säkerställda. Under detta arbete togs initiala kontakter med dels Bolagets större aktieägare, dels drygt 40 andra potentiella finansiella- och industriella investerare i enlighet med sedvanliga procedurer för sådana kontakter inbegripandes rutiner för hantering av insider information.

Den 29 maj 2015 offentliggjordes kallelsen till Bolagets årsstämma. Mot bakgrund av de diskussioner som då fördes med potentiella investerare bedömde Bolaget att det kunde finnas en möjlighet att genomföra en kapitalanskaffning i storleksordningen 12 milj. euro för återstart av Laivagruvan. Kallelsen inkluderade därför förslag till beslut avseende nyemissioner.

Den 25 juni 2015 offentliggjorde Bolaget information om att Bolagets rådgivare SRK Consulting UK Ltd identifierat negativa avvikelser i den detaljerade s.k. brytplanen. Mot bakgrund därav och efter ytterligare genomgång av mineralreserven hade Bolaget bland annat gjort bedömningen att det skulle krävas ett högre guldpris, jämfört med tidigare gjorda antaganden, för att säkerställa en tillräckligt god lönsamhet för återstarten av Laivagruvan. Bolaget tog därför beslutet att ytterligare avvakta med produktionsstarten och återkallade genom pressmeddelandet förslagen om nyemission.

Givet den nya informationen som offentliggjordes den 25 juni 2015 blev diskussionerna med potentiella investerare än svårare. Sammantaget visade sonderingar att de åtaganden som befintliga aktieägare kunde göra inte var tillräckliga. Sonderingarna med övriga potentiella investerare ledde fram till fördjupade diskussioner i några fall. Genomgående ställde sig dock investerarna skeptiska till en investering delvis beroende på Bolagets och koncernens kapitalstruktur, bland annat föranledd av åtagandena under Projektfinansieringsavtalen och den finska ackordsplanen som begränsade möjligheterna till ytterligare upplåning och omstrukturering av verksamheten, och som därmed i sin tur begränsade möjligheterna till lönsam gruvdrift med dåvarande guldpris.

Överenskommelse med koncernens långivare

Utöver diskussioner med potentiella investerare förde Bolaget under våren 2015 även diskussioner med koncernens långivare. Dessa diskussioner ledde slutligen fram till den i Framställan nämnda principöverenskommelsen som offentliggjordes den 21 september 2015 avseende Bolagets förvärv av fordringar enligt Projektfinansieringsavtalen. Principöverenskommelsen ledde till ett slutligt avtal vilket offentliggjordes genom pressmeddelande den 9 november 2015. Avtalet med långivarna innebar bland annat att:

• Bolaget förvärvade långivarnas samtliga fordringar på koncernbolag enligt Projektfinansieringsavtalen för en köpeskilling om cirka 5 milj. euro (vilket motsvarade en ytterligare nedskrivning med omkring 10 milj. euro). Förvärvet inkluderade även utestående teckningsoptioner som innehades av långivarna och därtill hörande skuldebrev.

• Avtalet innehöll vissa uppsägningsgrunder, däribland om Bolaget senast den 10 november 2015 inte hade säkrat nytt kapital motsvarande köpeskillingen (dvs. cirka 5 milj. euro) och det inte förelåg omständigheter för att anta att nytt kapital skulle säkras senast den 13 november 2015. För det fall avtalet sades upp hade Bolaget åtagit sig gentemot långivarna att samarbeta för ett upphörande av den finska ackordsplanen.

Beslut om kapitalanskaffning

Bolaget skulle genom förvärvet av fordringarna återfå full kontroll över de tillgångar som är pantsatta enligt Projektfinansieringsavtalen och skulle även i allt väsentligt vara skuldfritt. I och med detta bedömde Bolaget att det fanns nya möjligheter att gå tillbaka till samtliga de potentiella investerare som tidigare kontaktats och återuppta de då avbrutna diskussionerna. Mot bakgrund av bland annat det krav som uppställs i avtalet med långivarna avseende när nytt kapital behövde vara på plats offentliggjorde Bolaget redan den 21 september 2015 (dvs. samma dag som principöverenskommelsen med långivarna offentliggjordes) kallelse till en extra bolagsstämma den 21 oktober 2015 (”Bolagsstämman”) för beslut om att godkänna nyemissioner. Syftet med kapitalanskaffningen var att möjliggöra för Bolaget att förvärva fordringarna, återta kontrollen över pantsatta tillgångar och säkerställa att Bolaget erhöll tillräcklig likviditet för fortsatt skötsel, underhåll, miljötillsyn och löpande administration under de kommande tolv månaderna.

Det ska noteras att de diskussioner som Bolaget och Bolagets finansiella rådgivare fört med potentiella intressenter vid den här tidpunkten inte i något fall hade lett fram till konkreta avtal eller åtaganden. Att notera är också att Bolaget vid kallelsetidpunkten inte hade erhållit några avsiktsförklaringar från större aktieägare och att Bolaget gjorde bedömningen att någon tillgänglig marknad för att upphandla en emissionsgaranti inte fanns för Bolaget.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som då styrelsen publicerade kallelsen3 förelåg kring hur kapitalanskaffningen skulle genomföras försökte styrelsen skapa maximalt handlingsutrymme i det fortsatta arbetet genom att i kallelsen inkludera förslag till beslut om att godkänna dels Företrädesemissionen, dels en riktad nyemission (”Riktade nyemissionen”). Samtidigt innehöll beslutsförslagen bemyndigande för styrelsen att återkomma med vissa emissionsvillkor närmare Bolagsstämman. I kallelsen förbehöll sig styrelsen även rätten att återkalla ett eller flera av ärendena på dagordningen inför Bolagsstämman om dessa åtgärder senare skulle visa sig inte vara erforderliga.

I syfte att skydda aktieägarna från att tillföra kapital till Bolaget i en situation där kapitalanskaffningen misslyckades var Företrädesemissionen villkorad bland annat av att en tillräcklig anslutningsgrad enligt styrelsens bedömning kunde uppnås. I ett pressmeddelande den 23 oktober 2015 och i emissionsprospektet angavs att styrelsens uppfattning var att för att anslutningsgraden skulle bedömas som tillräcklig var Företrädesemissionen tvungen att tillföra Bolaget omkring 80 milj. kr. Av dessa var cirka 50 milj. kr öronmärkta till återköpet av fordringarna under Projektfinansieringsavtalen medan resterande medel skulle gå till löpande kostnader avseende skötsel, underhåll, miljötillsyn och löpande administration.

Som framgår av Framställan offentliggjordes genom pressmeddelande den 16 oktober 2015 de slutliga villkoren för Företrädesemissionen samtidigt som förslaget att Bolagsstämman skulle godkänna den Riktade nyemissionen drogs tillbaka. Bakgrunden till återkallandet var att det vid den tidpunkten dels konstaterats att de förnyade kontakterna med potentiella intressenter resulterat i att dessa förklarat sig ovilliga att investera i Bolaget eller att de ville avvakta en eventuell konkurs eller annat avvecklingsförfarande för Bolaget på vilken de då kanske skulle komma att agera för att på så sätt kunna förvärva samtliga aktier i Bolaget och även omförhandla den finska ackordsplanen, dels att styrelsen gjorde bedömningen att de parallella emissionsspåren skapade en onödig osäkerhet för befintliga aktieägare vad avsåg deras bedömning av eventuell utspädningseffekt. Det ska därför betonas att det huvudscenario som Bolaget arbetade med vid den här tidpunkten var att få Företrädesemissionen fulltecknad genom befintliga aktieägare och att några större konkreta externa intressenter då inte fanns.Koncernens långivare var under hela processen aktiva och krävde bland annat full insyn i Bolagets kapitalanskaffning. Långivarna krävde även att Bolaget aktivt och parallellt sökte alternativa finansieringslösningar i syfte att honorera köpeskillingen enligt den ingångna principöverenskommelsen.

Sedan anmälningsperioden i Företrädesemissionen löpt ut den 9 november 2015 kunde styrelsen konstatera att de teckningsanmälningar som inkommit inte var tillräckliga för att styrelsen skulle kunna förklara emissionsvillkoren uppfyllda och därmed slutföra Företrädesemissionen. Efter slutlig sammanräkning konstaterades att inkomna teckningsanmälningar motsvarade ca 30 milj. kr av maximalt ca 110 milj. kr, vilket alltså bekräftade styrelsens initiala uppfattning. För det fall Företrädesemissionen inte genomfördes fanns en överhängande risk att långivarna, som redogörs för ovan, skulle försöka avsluta den finska ackordsplanen och att Bolaget i enlighet med parternas avtal skulle behöva samarbeta för att åstadkomma detta och att detta i sin tur medförde en överhängande risk för att Nordic Mines Oy respektive Bolaget skulle försättas i konkurs.

Efter att utfallet i Företrädesemissionen stod klart för styrelsen inleddes ett nytt arbete med att kontakta potentiella investerare.

Lau Sus åtagande

På kvällen den 10 november 2015 förde Evli Bank och Lau Su en diskussion initierad av Evli Bank vid vilken det framkom att Lau Su eventuellt var intresserat av att teckna aktier i Företrädesemissionen. Bolaget hade fram till den tidpunkten uppfattat att investerarna bakom Lau Su inte varit intresserade av att delta i en nyemission av aktier i Bolaget. Däremot hade dessa investerare, tillsammans med ett antal andra investerare på sätt som redogörs för ovan, under en längre period tittat på olika alternativa investeringsstrukturer vilket även inkluderade en transaktion direkt med koncernens långivare. Förhandlingarna mellan parterna pågick fram till kvällen den 12 november 2015 då ett bindande åtagande om att teckna nya aktier i Företrädesemissionen (”Åtagandet”) ingicks. Som framgår av Framställan offentliggjordes Åtagandet innan börsens öppning dagen därpå, dvs. den 13 november 2015. Avtalet innebar bland annat att Lau Su under förutsättning att Lau Su infriade sina skyldigheter enligt Åtagandet ägde rätt till en ersättning (”Ersättningen”). Bolaget åtog sig enligt Åtagandet att, för det fall de kriterier som uppställs i 13 kap. 41 § aktiebolagslagen ansågs uppfyllda, tillse att Lau Su tilldelades ytterligare nya aktier i Företrädesemissionen och medge att dessa betalades genom kvittning av Lau Sus fordran på Ersättningen (dvs. fråga var om s.k. kvittning i efterhand). Sådan kvittning kom också att ske.

I pressmeddelandet den 12 november 2015 offentliggjordes även slutligt utfall av Företrädesemissionen och det redogjordes för hur stor andel av aktierna som tecknats med företrädesrätt respektive utan företrädesrätt.

Med anledning av att Lau Su genom infriandet av Åtagandet skulle komma att bli ny huvudägare i Bolaget (med en ägarandel om 61,5 procent av aktier och röster) hade Lau Su ansökt om och av Aktiemarknadsnämnden på kvällen den 12 november 2015 erhållit dispens från budplikt (AMN 2015:35, ”Dispensen”). Då Bolaget ansåg det betydelsefullt att Aktiemarknadsnämndens beslut offentliggjordes hade Bolaget på kvällen den 12 november 2015 hos Lau Sus legala rådgivare efterfrågat när Dispensen skulle offentliggöras.

Sedan emissionslikviden betalats in, vilket pressmeddelades den 1 december 2015, kunde Företrädesemissionen slutligt registreras den 8 december 2015 och förvärvet av fordringarna enligt Projektfinansieringsavtalen slutföras.

Dialog med Börsen

Vad gäller dialogen med Börsen kring Bolagets rörelsekapitalbehov noterar Bolaget att dessa diskussioner inleddes redan den 5 november 2015, dvs. under pågående teckningsperiod, och avsåg då huruvida det fanns ett behov av att observationsnotera Bolagets aktie. Bolaget uppfattade det som att en eventuell observerationsnotering var föranledd av Börsens uppfattning att Bolagets ekonomiska situation var mycket riskfylld och att ett överhängande konkurshot förelåg för det fall Företrädesemissionen misslyckades. Inget beslut om observationsnotering fattades dock vid denna tidpunkt utan istället överenskoms att fortsätta dialogen då utfallet från Företrädesemissionen klarnat. Kontakten återupptogs den 13 november 2015 varvid Bolaget redogjorde för Dispensen (vilken Börsen då inte hade tagit del av) och informerade även om att ett ytterligare tilläggsprospekt avseende Åtagandet hade lämnats in för godkännande till Finansinspektionen. Därefter fördes en fortsatt transparent dialog fram till dess Bolaget, på Börsens begäran, offentliggjorde ett ytterligare pressmeddelande den 18 november 2015 med information dels om att Börsen beslutat att tillfälligt observationsnotera Bolagets aktie, dels kring Åtagandet. Bolagets uppfattning är att informationen om Åtagandet redan var publicerad genom det pressmeddelande som publicerats den 13 november 2015 (se stycket ovan) samt genom emissionsprospektet tillsammans med de offentliggjorda tilläggsprospekten. Bolaget noterar att observationsnoteringen har tagits bort sedan emissionslikviden betalats in.

Lau Sus deltagande i Företrädesemissionen

Börsen gör i Framställan gällande att det sätt på vilket Lau Su erbjudits att teckna aktier i Företrädesemissionen är att betrakta som en ”förtäckt riktad emission”.

Bolaget konstaterar inledningsvis att Lau Su, vilket har redogjorts för ovan, inte förrän i tiden efter Bolagsstämman och först på kvällen den 10 november 2015, dvs. efter teckningsperiodens utgång, visat intresse av att teckna aktier i en nyemission i Bolaget.

Till följd av att det slutliga avtalet med långivarna bland annat inkluderade ett åtagande från Bolaget att under vissa förutsättningar samarbeta med långivarna för att åstadkomma ett upphörande av den finska ackordsplanen4, med sannolik konkurs som följd, genomfördes kapitalanskaffningen under tidspress. Således hade inte Bolaget möjlighet att sedan Lau Su uttryckt ett intresse av att teckna aktier i Bolaget kalla till en ny bolagsstämma, med minst fyra veckors kallelsefrist, för beslut om en riktad nyemission till Lau Su eftersom Bolaget inte hade rörelsekapital för att klara en sådan fördröjning som det hade inneburit att påbörja en ny emissionsprocess. Bolaget noterar att Aktiemarknadsnämnden i Dispensen yttrar, mot bakgrund av förfarandets karaktär av räddningsaktion, att:

”Därmed [fanns] det inte någon möjlighet att uppfylla de villkor på stämmobehandling m.m. som nämnden normalt uppställer i dessa sammanhang. På grund av de speciella omständigheterna i fallet, med bl.a. ett enligt framställningen överhängande konkurshot om emissionen misslyckas, anser emellertid nämnden att dispens ändå ska beviljas.”

Bolaget konstaterar vidare att tilldelning i Företrädesemissionen, enligt det av bolagsstämman fattade beslutet därom, skulle ske enligt följande:

”Samtliga aktieägare i Bolaget ska ha företrädesrätt att teckna de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de äger. /.../

Om inte samtliga aktier tecknats med stöd av teckningsrätter (primär teckningsrätt), ska styrelsen besluta om tilldelning av aktier tecknade utan teckningsrätter. Tilldelning ska därvid ske enligt följande:

I första hand ska tilldelning ske till dem som anmält sig för teckning och tecknat aktier med stöd av teckningsrätter, oavsett om tecknaren var aktieägare på avstämningsdagen eller inte, och vid överteckning, pro rata i förhållande till det antal teckningsrätter som sådana personer har utnyttjat för teckning av aktier och i den mån detta inte kan ske, genom lottning.

I andra hand ska tilldelning ske till övriga personer som anmält sig för teckning utan företrädesrätt och, vid överteckning, pro rata i förhållande till det antal aktier som anges i respektive teckningsanmälan och i den mån detta inte kan ske, genom lottning.

I sista hand ska eventuella återstående aktier tilldelas personer som garanterat emissionen i enlighet med deras garantiåtaganden, för det fall sådana garantiåtaganden har gjorts.”

Lau Su tecknade alltså aktierna i enlighet med tilldelningsprinciperna som beslutades av Bolagsstämman.

Som nämns ovan tecknades med företrädesrätt aktier endast för cirka 30 milj. kr av maximalt cirka 110 milj. kr. Givet detta och tilldelningsprinciperna beskrivna ovan har det således inte funnits någon konkurrens gentemot befintliga aktieägare kring de aktier som Lau Su tilldelats.

Av utfallet i Företrädesemissionen står klart att befintliga aktieägares vilja att satsa pengar i Bolaget alltså inte varit tillräcklig för att de på egen hand skulle kunna ha genomfört kapitalanskaffningen och därmed undvika en ny företagsrekonstruktion, konkurs eller annan avveckling av Bolaget.

Styrelsen gjorde, mot bakgrund av vad som redogjorts för ovan, bedömningen att det sätt på vilket Lau Su tilläts att delta i Företrädesemissionen var det enda alternativ som med tillräcklig grad av säkerhet skulle säkerställa att Bolaget undvek en sannolik konkurs.

Av emissionsbeslutet framgår att styrelsen var bemyndigad att om det behövdes förlänga teckningstiden samt att Företrädesemissionen var en s.k. högsta-emission. Som konstateras ovan fanns inte någon konkurrens om de aktier som Lau Su tilldelades. Styrelsen gjorde därmed bedömningen att det var förenligt med aktiebolagslagen och god sed på aktiemarknaden att tilldela av Lau Su tecknade aktier på så sätt som skedde.

Noterbart är också att respektive offentliggörande av tilläggsprospekten inneburit att aktieägare och andra som anmält sig för teckning av aktier i Företrädesemissionen getts möjlighet att ångra sig och ta tillbaka sin teckning av nya aktier. Således hade de som tecknat aktier bland annat möjlighet att ångra sig under perioden 16–18 november 2015, vilket var i tiden efter det att Åtagandet, Ersättningen och Lau Sus ägarandel blivit känd.

Oaktat att Bolaget inte anser att det rör sig om en ”förtäckt riktad emission”, konstaterar Bolaget också att Bolaget inför Bolagsstämman sammantaget har lämnat information om att Bolaget inte hade uteslutit möjligheterna att stärka Laivaprojektet genom samarbeten och strukturaffärer med andra aktörer samt att Bolaget hade hjälp av finansiella rådgivare för att förbereda en optimal finansieringslösning.5 Vid beslutet att godkänna Företrädesemissionen var aktieägarna således informerade om att Bolaget på grund av den utsatta finansiella situationen utvärderade ett antal finansieringslösningar tillsammans med sina rådgivare.

Bolaget kan således inte i dessa hänseenden anses ha handlat i strid med god sed på aktiemarknaden genom det sätt på vilket Lau Su erbjudits att teckna aktier i Företrädesemissionen.

Ersättningen till Lau Su enligt Åtagandet

Börsen har i Framställan vidare anfört att, för det fall Företrädesemissionen inte skulle vara att betrakta som en ”förtäckt riktad emission”, Ersättningen skulle vara oförenlig med god sed på aktiemarknaden i första hand eftersom, som det får förstås, Lau Su erhöll Ersättning såsom aktieägare. För det fall Ersättningen som sådan inte skulle strida mot god sed vill Börsen få prövat om Ersättningens storlek strider mot god sed.

Vad gäller Börsens påstående att Lau Su erhöll Ersättning såsom aktieägare konstaterar Bolaget att rätten till Ersättningen uppstod först sedan Lau Su uppfyllt sin del av Åtagandet, dvs. tecknat sig för nya aktier. Sedan det konstaterats att så var fallet fanns inte någon diskretionär rätt för Bolaget att hålla inne Ersättningen. Åtagandet måste, till skillnad från vad Börsen gör gällande, betraktas som en helhet (dvs. tilldelningen av aktierna som omfattades av Lau Sus åtagande och tilldelningen av aktierna som härrör sig från utbetalningen av Ersättningen ska ses sammantaget och var del i en överenskommelse som slöts innan Lau Su blev aktieägare i Bolaget). Att aktierna tilldelades vid olika tidpunkter följde också av emissionstekniska skäl för att möjliggöra den ovan beskrivna kvittningen. Av det sagda följer enligt Bolaget att Lau Su inte kan anses ha erhållit Ersättningen såsom en befintlig aktieägare.

Givet det föregående och att Lau Sus deltagande i Företrädesemissionen inte var att jämställa med deltagande i en riktad nyemission, blir det av Börsen åberopade uttalandet AMN 2015:2 ”Eniro” (som primärt gällde teckningsåtaganden) inte direkt tillämpligt på bedömningen av vad som ska anses vara marknadsmässig ersättning.6 Inte heller Kollegiet för svensk bolagsstyrnings rekommendation om riktade kontantemissioner blir direkt tillämplig. Ersättningens marknadsmässighet ska därför bedömas med utgångspunkt i de Aktiemarknadsnämndsuttalanden som rör emissionsgarantier. Denna klassificering stämmer också överens med vad som kommer till uttryck i Dispensen där Aktiemarknadsnämnden noterar att Lau Su trädde in i Företrädesemissionen ”närmast som en garant”.

Härvidlag är att konstatera att Bolagets risknivå, både vad avser operationell och finansiell risk, vid tidpunkten för ingåendet av Åtagandet och även såvitt kunde bedömas framåt måste betraktas som hög. Här kan bland annat pekas på bakgrunden till observationsnoteringen av Bolagets aktier som redogörs för ovan liksom det faktum att Bolagets aktieägare endast till en mindre del valt att utnyttja sin företrädesrätt i Företrädesemissionen. Lau Su visste också att Lau Su skulle behöva teckna de nya aktierna, medan en sedvanlig garant långtifrån alltid behöver infria sitt åtagande. Som nämnts ovan hade, för det fall Företrädesemissionen inte genomförts, avtalet med långivarna fallit vilket i sin tur med stor sannolikhet hade medfört att Bolaget gått i konkurs. Någon ytterligare tid för att göra om kapitalanskaffningen genom att kalla till ny bolagsstämma stod, som nämnts ovan, inte till Bolagets förfogande. Även det faktum att Bolaget och Bolagets rådgivare under lång tid bedrivit ett omfattande arbetet för att försöka identifiera investerare måste beaktas. I det arbetet ingick bland annat att hitta sedvanliga emissionsgaranter till Företrädesemissionen men också alternativ finansiering och till Lau Su alternativa investerare. Detta arbete var dock som beskrivits ovan utan någon framgång. Även i denna fråga har styrelsen, mot bakgrund av vad som redogjorts för ovan, gjort bedömningen att Ersättningen var nödvändig för att med tillräcklig grad av säkerhet kunna slutföra Företrädesemissionen och säkerställa att Bolaget undvek en än djupare finansiell kris och att några andra till buds stående alternativ inte fanns för Bolaget. Bolaget är därför sammantaget av uppfattningen att Ersättningen inte stred mot god sed på aktiemarknaden.