Fråga om dispens från budplikt (Leksell – Elekta)
Beslut
Aktiemarknadsnämnden medger inte Laurent Leksell undantag från den budplikt som annars skulle kunna uppkomma som en följd av den i framställningen beskrivna ökningen av dennes röstandel i Elekta AB.
Ärendet
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 19 juni 2012 en framställning från Advokatfirman Vinge på uppdrag av Laurent Leksell. Framställningen rör undantag från budplikt.
Framställning
I framställningen anförs i huvudsak följande.
Laurent Leksell är, direkt och genom bolag, huvudaktieägare i Elekta AB, vars B-aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholms huvudmarknad.
Per dagen för framställningen finns i Elekta 95.298.190 aktier, varav 3.562.500 A-aktier, som berättigar till tio röster per aktie, och 91.735.690 B-aktier, som berättigar till en röst per aktie. Samtliga A-aktier innehas av Laurent Leksell och är föremål för hembud enligt bolagsordningen.
Elekta grundades av Laurent Leksell och hans far 1972 och familjen Leksell har sedan börsintroduktionen 1994 varit huvudaktieägare i bolaget. Vid tidpunkten för ikraftträdandet av lagen (2006:450) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden innehade Laurent Leksell över 30 procent av rösterna i bolaget, och har därför varit oförhindrad att förvärva ytterligare aktier utan att budplikt uppkommit.
I samband med att extra bolagsstämma i Elekta hölls den 2 april 2012 för att godkänna styrelsens beslut om emission av konvertibler med företrädesrätt för bolagets aktieägare noterades att Laurent Leksells röstandel genom utspädning sjunkit till under 30 procent. Med anledning av upptäckten anmäldes innehavsförändringen till Finansinspektionen samma dag för flaggningsändamål. Efter närmare utredning konstaterades att röstandelen sjunkit till under 30 procent av det totala antalet röster redan i december 2011, i samband med att personaloptioner utnyttjats och antalet B-aktier i Bolaget därigenom ökat. Före personaloptionsutnyttjandet i december motsvarade Laurent Leksells innehav 30,03 procent av rösterna i bolaget.
Per dagen för framställningen innehar Laurent Leksell 3.562.500 A-aktier och 2.419.925 B-aktier, motsvarande (numera) 29,87 procent av rösterna i Elekta. Laurent Leksell innehar vidare 3.562.500 konvertibler av serie A, som ger rätt att teckna 182.692 A-aktier i bolaget, och 2.500.681 konvertibler av serie B, som ger rätt att teckna 128.240 B-aktier i bolaget.
Minskningen av Laurent Leksells röstandel till under budpliktsgränsen har skett utan att några åtgärder vidtagits från Laurent Leksells sida. Laurent Leksell har aldrig haft för avsikt att minska röstandelen på det sätt som skett. Att röstandelen genom utspädning till följd av personalens optionsutnyttjanden kommit att (marginellt) understiga 30 procent framstår i stället som en närmast slumpmässig teknikalitet utan reell betydelse för bolagets ägarförhållanden. Under hela den tid som Elekta har varit börsnoterat har det varit väl bekant för aktiemarknaden att Laurent Leksell har varit huvudaktieägaren i bolaget. En ökning av Laurent Leksells nuvarande röstandel tillbaka till ursprungsinnehavet över 30 procent skulle mot den bakgrunden inte av övriga aktieägare uppfattas som, och inte heller utgöra, ett kontrollägarskifte.
I framställningen till Aktiemarknadsnämnden hemställs, mot bakgrund av ovanstående, att nämnden beviljar dispens från budplikten så att Laurent Leksell kan återställa sin röstandel till ursprungsnivån före personaloptionsutnyttjandet i december 2011, motsvarande 30,03 procent av rösterna i bolaget samt att Laurent Leksell, i likhet med vad som gällde före utspädningen i december 2011, ska kunna förvärva ytterligare aktier utan att budplikt uppkommer.
Överväganden
I 3 kap. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, LUA, finns bestämmelser om budplikt. Bestämmelserna är avsedda att skydda övriga aktieägare i samband med ett kontrollägarskifte.
Finansinspektionen får enligt 7 kap. 5 § efter ansökan medge undantag från bestämmelserna om budplikt. En ansökan om dispens från budplikt kan göras av en aktieägare i ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller någon annan med ett berättigat intresse i saken.
Finansinspektionen har med stöd i 7 kap. 10 § LUA samt 8 och 9 §§ förordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument överlåtit till Aktiemarknadsnämnden att besluta i frågor om undantag från budplikt (FFFS 2007:17).
Budplikt inträder enligt 3 kap. 1 § LUA när någon, ensam eller tillsammans med någon som är närstående enligt 5 §, genom förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ägaren i fråga ska då erbjuda sig att förvärva även resterande aktier till ett på visst sätt bestämt pris.
Reglerna om budplikt träffar inte en ägare som vid tidpunkten för budpliktsreglernas ikraftträdande (den 1 juli 2006) innehade aktier som representerade tre tiondelar eller mer av röstetalet för samtliga aktier i ett aktiemarknadsbolag. En sådan ägare är också fri att förvärva ytterligare aktier och öka sin röstandel eftersom ägaren ifråga redan anses kontrollera bolaget.
Om det finns särskilda skäl, får enligt 7 kap. 5 § LUA undantag medges från bestämmelserna om budplikt. Undantag får förenas med villkor.
I det nu aktuella fallet har utnyttjandet av vissa personaloptioner i bolaget Elekta resulterat i att röstandel för bolagets grundare och kontrollägare, Laurent Leksell, minskat från strax ovanför till strax under tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Leksell har inte avyttrat några aktier i bolaget och inte varit medveten om det inträffade. Sedan saken uppmärksammats i samband med en nyemission våren 2012 önskar nu Leksell återställa sin röstandel och efter återställandet av röstandelen bli betraktad som innehavare av mer än tre tiondelar av röstetalet från budpliktsreglernas ikraftträdande.
Aktiemarknadsnämndens har inte tidigare behandlat något helt jämförbart fall. Förhållandena har visserligen vissa likheter med andra fall där en ägares röstandel, utan ägarens egen medverkan och av närmast tekniska skäl, först gått ned under budpliktsgränsen och därefter åter ökat till ovanför gränsen (jfr bl.a. AMN 2011:8). Men det finns också väsentliga skillnader. Det har exempelvis i de fallen handlat om en mycket kort tid, en eller ett par dagar, under vilken innehavet varit under budpliktsnivån. I det nu aktuella fallet handlar det om månader och det har dessutom varit offentliggjort och känt i marknaden att Leksells röstandel minskat till under tre tiondelar. En annan viktig skillnad är att Leksell haft möjlighet att bevaka sin röstandel och verka för att denna inte skulle komma att minska på det sätt den gjorde, då det redan i samband med utgivandet av personaloptionerna gick att beräkna utspädningseffekten av desamma. Att så inte skedde måste Leksell själv ta konsekvenserna av. En annan ordning skulle riskera att underminera respekten för reglerna på aktiemarknaden (jfr AMN 1994:3). Framställningen bör mot denna bakgrund inte bifallas.