Aktiemarknadsnämndens uttalande 2002:20

Fråga om budgivares begäran om extrastämma i målbolaget för att välja ny styrelse under pågående budperiod och fråga om närstående

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 12 september 2002 en framställning från Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna).

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur Aktiespararnas framställning till nämnden. I ärendet har Kaupthing Bank hf och styrelsen för JP Nordiska yttrat sig. Aktiespararna har kommenterat dessa yttranden.

Aktierna i Bankaktiebolaget JP Nordiska (”JP Nordiska”) är noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Det isländska bolaget Kaupthing Bank hf (”Kaupthing”) äger ca f.n. 33 procent av aktierna i JP Nordiska sedan bolaget den 12 september ökat sitt innehav med 5 procentenheter genom förvärv.

Aktierna i Kaupthing är noterade på Islands fondbörs. Kaupthings verkställande direktör, Sigurdur Einarsson, är ledamot i styrelsen för JP Nordiska.

Kaupthing lämnade genom pressmeddelande den 29 augusti 2002 ett offentligt erbjudande till aktieägarna i JP Nordiska genom vilket Kaupthing erbjöd JP Nordiskas aktieägare 9,55 aktier i Kaupthing för varje aktie i JP Nordiska. Ett erbjudandeprospekt beräknas offentliggöras och distribueras till aktieägarna i JP Nordiska i slutet av oktober 2002. Anmälningsperioden förväntas löpa från slutet av oktober 2002 till mitten av november 2002.

Styrelsen i JP Nordiska har den 3 september 2002 behandlat erbjudandet och beslutat att från en oberoende expert inhämta en s.k. fairness opinion, dvs. ett utlåtande om huruvida erbjudandet är skäligt ur finansiell synvinkel. Avsikten har varit att styrelsen därefter skall behandla frågan om rekommendation till bolagets aktieägare.

JP Nordiska avser att publicera sin delårsrapport för kvartal 3 den 25 oktober.

Kaupthing har den 3 september 2002 begärt att styrelsen i JP Nordiska skall kalla till extra bolagsstämma, vilken skall behandla val av styrelse. Vid ett extra styrelsemöte den 11 september 2002 beslöts att sådan stämma skall hållas den 15 oktober 2002. I pressmeddelande den 16 september 2002 meddelades att Kaupthing vid den extra bolagsstämman kommer att föreslå att styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanter, skall bestå av sex ledamöter. Tre ledamöter föreslås till omval och tre till nyval. Vidare angavs att Kaupthings förslag stöds av aktieägare som kontrollerar sammanlagt 57,4 procent av kapital och röster i JP Nordiska. Bland dessa återfinns vid sidan av Kaupthing även Länsförsäkringar och Lars Magnusson.

Enligt Aktiespararnas framställning blir det den av Kaupthing vid den extra bolagsstämman tillsatta styrelsen som kommer att såväl lämna rekommendation om budet som publicera delårsrapport. Aktiespararna framhåller att denna rapport är särskilt viktig för aktieägarna eftersom dessa snart skall ta ställning till budet.

Aktiespararna hänvisar till Näringslivets Börskommittés (NBK) rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv, avsnitt II punkt 12. Enligt bestämmelsen skall målbolagets styrelse inom skälig tid före acceptfristens utgång offentliggöra sin uppfattning om erbjudandet. Som framgår av NBKs kommentar till rekommendationen är syftet med denna regel att tillgodose det stora intresse aktieägarna har av att få veta styrelsens uppfattning om budet – inte minst mot bakgrund av att styrelsen har störst insikt i förhållandena.

Aktiespararna anser att det är av största vikt att aktieägarna får ta del av styrelsens uppfattning om budet. En anledning härtill är naturligtvis som NBK anger att styrelsen i målbolaget normalt har stor insikt i förhållandena, såsom exempelvis värderingen av målbolaget, rimligheten i förespeglade synergieffekter, budgivarens lämplighet som ägare, målbolagets strategiska mål och framtidsplaner etc. Som ytterligare en anledning till att styrelsens uttalande är viktigt framhåller Aktiespararna att styrelsen har tillsatts av de aktieägare som har att ta ställning till budet och därför med fog kan antas se till samtliga aktieägares bästa, snarare än budgivarens, då den gör sitt uttalande om erbjudandet. Den sittande styrelsen kan således enligt Aktiespararnas mening antas vara förhållandevis obunden gentemot budgivaren vilket, i kombination med styrelsens insikt i förhållandena, gör att just målbolagets sittande styrelses uttalande är av särskild vikt för aktiemarknaden då den tar ställning till budet.

JP Nordiskas styrelse har beslutat att inhämta ett värderingsutlåtande från en oberoende expert innan styrelsen gör sitt uttalande om budet (jfr NBKs rekommendation avsnitt IV). Därav följer att styrelsens uttalande om budet avsetts dröja till dess värderingsutlåtande inhämtats och kunnat analyseras av styrelsen.

Om det är den nya styrelsen som gör uttalandet om budet är risken att uttalandet inte blir det insiktsfulla och från budgivarens intressen oberoende uttalande som NBK har förutsatt. Om den sittande styrelsen skulle hinna göra sitt uttalande strax innan den blir utbytt, måste det ifrågasättas dels om styrelsen fått tillräckligt med tid på sig att utforma uttalandet, dels om den sittande styrelsen förmår vara objektiv mot den budgivare som beslutat att avsätta den.

Det är Aktiespararnas uppfattning att Kaupthings agerande inte kan vara förenligt med god sed på den svenska aktiemarknaden. Aktiespararna anser att god sed i stället måste vara att låta den vid erbjudandets avgivande sittande styrelsen i målbolaget göra sitt uttalande om budet och att man avvaktar med åtgärder syftande till styrelseförändringar till dess acceptfristen löpt ut.

Aktiespararna har vidare hemställt att Aktiemarknadsnämnden prövar följande fråga.

Länsförsäkringar AB (”LF”) ägde före den 10 september 2002 ca 3,3 procent av aktierna i Kaupthing och är därigenom bland de tio största aktieägarna. Vidare är LFs verkställande direktör styrelseledamot i Kaupthing.

LF meddelade den 10 september 2002 genom ett flaggningsmeddelande att LF hade förvärvat aktier motsvarande 11,5 procent av samtliga aktier och röster i JP Nordiska. Ett bolag inom IKEA-sfären meddelade samma dag att man hade avyttrat samma antal aktier.

I ett särskilt pressmeddelande samma dag gav LF uttryck för sin uppfattning att Kaupthing är ett intressant innehav med möjlighet till god värdeutveckling. LF uppgav sig ha förvärvat en post i JP Nordiska utifrån en positiv grundsyn på det bud som Kaupthing lämnat till JP Nordiskas aktieägare.

NBKs rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv anses enligt Aktiespararna allmänt ge uttryck för en likabehandlingsprincip som innebär att en budgivare (och närstående till denne) skall behandla aktieägarna i målbolaget lika. Det finns i rekommendationen angivna undantag från denna princip.

Rekommendationen innehåller vidare regler om åtgärder vidtagna av närstående (II. punkt 11). Syftet med dessa bestämmelser torde i första hand vara att undvika kringgåenden av rekommendationen och dess syften.

Aktiespararna anser att NBKs rekommendation i denna del skall tolkas restriktivt, då det eljest skulle öppna möjlighet för förfaranden från budgivare och till budgivaren relaterade parter att agera illojalt på bekostnad av aktieägarna i målbolaget – och oftast – minoritetsaktieägarna.

Enligt Aktiespararna är LF att anse som närstående till Kaupthing. Grunden för denna bedömning är att LF ingår i kretsen av större aktieägare i Kaupthing och att LFs verkställande direktör även är styrelseledamot i Kaupthing. Aktiespararna hänvisar dessutom till LFs uttalande i pressmeddelandet den 10 september 2002. LF har enligt Aktiespararna genom sitt agerande tydligt visat att man samverkar med Kaupthing vid genomförandet av budet. LF är därmed köparen närstående vilket gör att LF enligt rekommendationen bör jämställas med köparen.

Aktiespararna anser att en samlad bedömning av föreliggande omständigheter ger vid handen att Kaupthing i det offentliga erbjudandet måste erbjuda samtliga aktieägare i JP Nordiska möjlighet att överlåta sina aktier även på de villkor som LF förvärvat aktier i målbolaget. LFs köp av aktier i JP Nordiska har eljest möjliggjort för en större aktieägare, i detta fall IKEA-sfären genom bolag, att komma i åtnjutande av villkor som ej erbjuds övriga aktieägare.

Aktiespararna har begärt att Aktiemarknadsnämnden uttalar sig i följande frågor.

1. Är det förenligt med god sed på den svenska aktiemarknaden att en budgivare i kraft av sitt befintliga aktieägande i målbolaget begär en extra bolagsstämma i målbolaget för att välja ny styrelse under pågående budperiod?

2. Om svaret på fråga 1 ovan skulle vara jakande, är det då förenligt med god sed på aktiemarknaden att begäran görs före det att målbolagets styrelse hunnit göra sitt uttalande om budet?

3. Är Kaupthings agerande i detta enskilda fall förenligt med god sed på aktiemarknaden?

4. Är Länsförsäkringar att anse som närstående till Kaupthing?

5. Är det förenligt med god sed på aktiemarknaden att inte erbjuda samtliga aktieägare i JP Nordiska samma villkor i vad avser betalningsvaluta och pris, som den aktieägare som sålt till Länsförsäkringar har erhållit?

I yttrande till nämnden har Kaupthing bl.a. anfört följande.

JP Nordiska förvärvade under 2001 fondkommissionärsfirman Matteus. I februari 2002 förvärvade Kaupthing fondkommissionärsfirman Aragon och i juni beslutade ägarna till JP Nordiska och Aragon att firmorna skulle gå samman.

Arbetet med att integrera de förvärvade verksamheterna i JP Nordiska har ställt stora krav på ledningen i bolaget. Arbetet har dessutom försvårats pga. den dramatiska nedgången i affärsflödet inom de områden som bolaget arbetar med. Integrationsarbetet har därför i accelererande takt ställt krav på kraftiga kostnadsbesparingar som även inneburit minskning av personalen. Detta arbete måste drivas av en ledning som inte bara har ägarnas utan även personalens förtroende.

Kaupthing har som största ägare i JP Nordiska sedan juni 2002 haft ett mycket stort intresse av att integrations- och rationaliseringsprocessen drivs med största kraft. Det är Kaupthings bestämda uppfattning att Kaupthing som aktiv ägare har sökt befrämja integrations- och rationaliseringsprocessen utan att ha fått erforderligt stöd och engagemang från alla styrelseledamöter.

Inför ett styrelsemöte i JP Nordiska den 3 september 2002 fördes med olika medlemmar i styrelsen i JP Nordiska diskussioner om nödvändiga förändringar i ledningen för bolaget. Då Kaupthing vid styrelsemötet mötte motstånd mot vad Kaupthing i sin egenskap av största ägare ansåg vara sådana nödvändiga förändringar som låg i alla aktieägares intresse, och dessutom styrelsemajoriteten genomdrev en annan ledningsförändring som enligt Kaupthings mening är till avsevärd nackdel för JP Nordiska, fanns inget alternativ till att omgående begära att en extra bolagsstämma sammankallades. En aktieägare som noterar att bolagsledningen utövas på ett sätt som inte längre bedöms ha aktieägarmajoritetens stöd måste kunna förlita sig på de ägarstyrningsmekanismer som lagstiftningen uppställt i aktieägarnas gemensamma intresse.

Som framgått av ett pressmeddelande från JP Nordiska av den 16 september 2002 är det inte Kaupthings önskemål att få hela styrelsen utbytt. Kaupthing har endast önskat byta tre personer i en styrelse om totalt tio medlemmar. Dock har ytterligare två styrelseledamöter förklarat, som det kan antas med hänvisning till hittillsvarande ägarförändringar, att de inte önskar fortsätta i JP Nordiskas styrelse. Det av Kaupthing önskade utbytet inskränker sig till minsta möjliga förändring för att uppnå nödvändiga förändringar i JP Nordiskas ledning och som samtidigt bättre återspeglar JP Nordiskas nuvarande ägarbild (dvs. före ett tänkt genomförande av budet). Det är inte och har aldrig varit Kaupthings avsikt att styrelseförändringen skall göras för att få en styrelse som är mer positiv till Kaupthings offentliga erbjudande.

Det är Kaupthings och Kaupthings rådgivares uppfattning att det föreligger mer än tillräcklig tid för investmentbanken att avge en fairness opinion och för den nuvarande styrelsen att begrunda denna samt avge ett uttalande i anledning av budet väl före den extra bolagsstämman den 15 oktober 2002. Styrelsen har för övrigt också haft kontroll inom lagens ramar över när stämman skall avhållas. Tiden från den 3 september till den 15 oktober är sex veckor lång. Såvitt är bekant är tidsplaneringen sådan att fairness opinion skall lämnas senast den 10 oktober 2002, medan Kaupthings bud- och noteringsprospekt bör färdigställas senast den 18 oktober 2002.

Att en styrelse efter förutsedda förändringar vid bolagsstämman den 15 oktober skulle inta en sådan partisk hållning i Kaupthings favör, att den påverkar utformningen av den delårsrapport som skall avges den 25 oktober, är ett alltför långtgående och konspiratoriskt antagande. Den nya tänkta styrelsens medlemmar är personer med gott anseende och stark integritet och är naturligen väl förtrogna med sitt ansvar gentemot JP Nordiskas samtliga aktieägare, oaktat att styrelsen valts med ett avgörande stöd av Kaupthing.

Det är i alla lägen, oavsett om ett offentligt bud föreligger eller inte, vitalt att en aktieägare bevaras vid sin rätt enligt aktiebolagslagen att vidta de åtgärder aktieägaren finner erforderliga för att bevara värdet av sitt ägande i ett bolag. Att förhindra detta i en budsituation kan medföra svåröverskådliga och allvarliga ekonomiska konsekvenser för en aktieägare som även är budgivare.

Kaupthings uppfattning är att det inte kan anses strida mot god sed på aktiemarknaden att en begäran om en bolagsstämma framställs före det att målbolagets styrelse avgivit sitt uttalande om budet.

Vad gäller Aktiespararnas frågor 4 och 5 anför Kaupthing i sammandrag följande.

Som framgår av Länsförsäkringars pressmeddelande av den 10 september 2002 har Länsförsäkringar löpande prövat möjligheten att öka innehavet av aktier i Kaupthing. Genom att säljaren av den aktuella aktieposten var beredd att sälja öppnades en sedan en längre tid sökt möjlighet. Genom förvärvet av aktieposten möjliggörs för Länsförsäkringar att genom Kaupthings offentliga erbjudande öka sitt innehav till ca 5,9 procent av aktierna i Kaupthing. Detta förutsätter dock dels att Länsförsäkringar accepterar erbjudandet, något som företaget inte förbundit sig att göra, dels att Kaupthing fullföljer erbjudandet.

Länsförsäkringars förvärv av aktieposten skedde inte på föranlåtande av Kaupthing. Inte heller har Länsförsäkringar erbjudit sig gentemot Kaupthing att förvärva aktieposten för att underlätta det offentliga erbjudandet. Beslutet att förvärva aktieposten är helt Länsförsäkringars eget och det är därför felaktigt att beskriva Länsförsäkringars förvärv som en samverkan med Kaupthing.

Inte heller är Länsförsäkringars förhållande till Kaupthing av den art som NBKs rekommendation anger för att Länsförsäkringars åtgärder skall jämställas med budgivarens. Ingen av punkterna i rekommendationens avsnitt II 11 a)–d) är tillämplig. Kaupthing och Länsförsäkringar ingår inte i samma koncern, har inte träffat en överenskommelse om att genom ett samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning. Av föregående stycken framgår även att Länsförsäkringar inte samverkat med Kaupthing i det avseende som rekommendationen avser, varken till följd av avtal eller eljest.

Kaupthing har inte informerats av Länsförsäkringar om villkoren för Länsförsäkringars förvärv av aktieposten. Såvitt Kaupthing uppfattat har dock Länsförsäkringars förvärv inte skett till villkor som varit gynnsammare för överlåtaren än villkoren i Kaupthings offentliga erbjudande. Länsförsäkringar har inte heller informerat Kaupthing om vederlagsformen.

Kaupthing hänvisar även till att det är relativt vanligt förekommande på den svenska marknaden att en budgivare, som erbjuder aktier i likvid, parallellt härmed köper aktier över börsen, givetvis mot kontant betalning.

Länsförsäkringar AB har beretts tillfälle att yttra sig över framställningen men har förklarat att man avstår och hänvisar till Kaupthings yttrande.

Styrelsen för JP Nordiska har i sitt yttrande redogjort för sin uppfattning om vad som förekommit i styrelsearbetet i berörda avseenden. Styrelsen anser bl.a. att Kaupthings skrivelse till nämnden frammanar en felaktig bild av bakgrunden till samgåendet med Aragon och integrationsarbetet. Styrelsen säger sig också vid sammanträdet den 3 september 2002 ha fått det bestämda intrycket att Kaupthing önskade att extra bolagsstämma skulle sammankallas snarast och således utan hänsyn till den kommande behandlingen av det uttalande över erbjudandet som styrelsen har att avge.

Aktiespararna understryker i sitt avslutande yttrande att aktieägarna har ett särskilt intresse av att veta att den av budgivaren oberoende styrelsen fortfarande kontrollerar bolaget. Om styrelsen innan budtidens utgång har möjlighet att genast byta ut styrelsen är det de facto budgivaren som styr bolaget och aktieägarnas valmöjlighet i samband med budet saknar betydelse. Vad skulle till exempel hända om budgivaren inte skulle fullfölja budet på grund av uppställda villkor som budgivaren disponerar över?

Aktiespararna framhåller vidare bl.a. att styrelsen representerar samtliga aktieägare i bolaget. I samband med ett offentligt bud har den en mycket viktig roll som kontrollorgan inte bara i samband med utformningen av styrelsens uttalande utan även för att säkerställa att inte budgivaren tar över bolaget i förtid eller kommunicerar en bild av bolaget som på felaktiga grunder gynnar budet. En oförändrad styrelse garanterar även i övrigt aktieägarna korrekt information om målbolagets ekonomiska ställning.

Beträffande frågorna 4 och 5 anför Aktiespararna i sitt avslutande yttrande att god sed i detta fall torde kräva att alla aktieägare erbjuds kontant vederlag för sina aktier. En aktör, som så uppenbart samverkar med och har så nära anknytning till budgivaren, som Länsförsäkringar har till Kaupthing, bör iaktta samma regler som budgivaren. Det är förvisso sant att budgivaren kan köpa aktier utanför budet. I så fall måste emellertid villkoren för dessa köp redovisas för att övriga aktieägare skall kunna bedöma om köpet gjorts i enlighet med rekommendationen eller ej. Samma krav måste även kunna ställas på Länsförsäkringar. Det faktum att Länsförsäkringar ställer sig bakom Kaupthings försök att byta ut styrelsen i JP Nordiska är ytterligare en bekräftelse på att Länsförsäkringar samverkar med Kaupthing vid det offentliga budet på JP Nordiska.

Överväganden

I Näringslivets Börskommittés (NBK) rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv, punkt II.12, finns bestämmelser om uttalande av styrelsen i målbolaget. Styrelsen skall inom skälig tid före acceptfristens utgång offentliggöra sin uppfattning om erbjudandet jämte en motivering som anger grunden för styrelsens inställning. Rekommendationen innehåller inga föreskrifter om val av styrelse under acceptfristen.

Det är enligt Aktiemarknadsnämndens mening av stor betydelse att ett målbolags styrelse kan avge ett uttalande till ledning för bolagets aktieägare avseende ett offentligt erbjudande. Denna grundsats skulle kunna sättas ur spel om en budgivare tar initiativ till att förändra målbolagets styrelse med syfte att förhindra att ett välgrundat uttalande av styrelsen framförs. Ett initiativ under pågående budperiod som har sådant syfte måste enligt nämndens mening anses strida mot god sed. Å andra sidan måste enligt nämndens åsikt en stor aktieägare i målbolaget – oavsett om denne är budgivare eller ej – även efter ett offentligt erbjudande ha möjlighet att initiera en ändring av styrelsens sammansättning, om den bedöms vara av stor affärsmässig betydelse för bolaget.

Nämnden finner inte att de upplysningar som har lämnats i det nu aktuella fallet tyder på att syftet med Kaupthings begäran om extra bolagsstämma har varit att förhindra ett välgrundat uttalande av styrelsen i JP Nordiska. Anledning saknas för nämnden att i vidare mån än så pröva de av Kaupthing uppgivna skälen för denna begäran, särskilt som den nuvarande styrelsen i JP Nordiska torde ha full möjlighet att avge ett uttalande på grundval av ett utlåtande från en oberoende expert redan före den extra bolagsstämman.

Aktiemarknadsnämnden finner därför även med beaktande av vad Aktiespararna har anfört att Kaupthings åtgärder inte strider mot god sed på aktiemarknaden i de hänseenden som avses i Aktiespararnas frågor 1–3.

Aktiespararnas två följande frågor i framställningen berör tillämpningen av bestämmelserna i NBKs rekommendation om förvärv utanför erbjudandet och om åtgärder vidtagna av närstående till köparen.

Aktiemarknadsnämnden bedömde i uttalandet 1992:2 en likartad fråga på grundval av NBKs rekommendation av år 1988. I detta ärende förelåg ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Marabou att överlåta sina aktier till det norska företaget Freia. En av Freias större aktieägare, Hydro, förvärvade en post aktier i Marabou mot kontant betalning från Trefond Invest till ett högre pris än vad som erbjöds i budet och överlät därefter aktierna till Freia på de villkor som gällde enligt det offentliga erbjudandet.

Enligt vad Hydro hade uppgivit beslutade bolaget om sitt köp av aktierna utan medverkan från Freias sida. Freia hade bekräftat detta. Nämnden utgick därför från att Freia inte hade samverkat med Hydro vid sitt förvärv av Marabou-aktierna.

Hydro hade vid den aktuella tiden ett väsentligt ägarintresse i både Freia och Marabou och enligt vad Hydro uppgivit i sitt yttrande ansåg sig bolaget ha ett betydande ekonomiskt intresse av att samgåendet mellan Freia och Marabou kunde genomföras enligt de planer som låg till grund för det offentliga erbjudandet.

Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg Aktiemarknadsnämnden att Hydro inte borde ha förvärvat Marabou-aktierna på villkor, som för överlåtaren varit förmånligare än villkoren enligt det offentliga erbjudandet, utan att först förvissa sig om att Freia, med anledning av ett sådant förvärv, skulle anpassa villkoren i erbjudandet med hänsyn härtill. Nämnden fann att Hydro genom sitt förvärv av Marabou-aktierna från Trefond hade förfarit i strid med god sed på den svenska aktiemarknaden. Samtidigt framhöll nämnden, att det inte ankommer på nämnden att anmoda eller – ännu mindre – förplikta aktörer på aktiemarknaden att vidtaga vissa åtgärder med anledning av att god sed har åsidosatts.

En liknande affär, som aldrig anmäldes till Aktiemarknadsnämnden men som starkt kritiserades av Stockholms Fondbörs, ägde rum år 1995 i samband med PriFasts bud på Stancia, då huvudägarna i PriFast under slutet av anmälningstiden förvärvade Stancia-aktier till en förhöjd kurs för att sedan överlåta dem till PriFast för en köpeskilling motsvarande budpriset.

Den nu gällande rekommendationstexten är i aktuella hänseenden delvis förändrad i förhållande till vad som gällde vid tiden för de nämnda affärerna.

Enligt punkt II.5 i den nu gällande rekommendationen skall alla innehavare av aktier med identiska villkor erbjudas ett identiskt vederlag per aktie. I punkt II.8 föreskrivs att, om köparen, sedan ett erbjudande offentliggjorts, förvärvar aktier i målbolaget enligt villkor som för överlåtaren är förmånligare än erbjudandet, skall detta höjas i motsvarande mån.

Vid tillämpningen av punkt II.8 skall med åtgärder som vidtas av köparen jämställas åtgärder som vidtas av någon till vilken köparen är närstående på sätt som anges i punkt II.11 a)–d). De delar av punkt II.11 som är aktuella behandlar två närståendesituationer, nämligen c) annan med vilken träffats överenskommelse om att genom ett samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning och d) annan som på grund av avtal eller eljest samverkar med köparen i de avseenden som rekommendationen behandlar.

Det finns enligt nämndens mening i och för sig utrymme för att uppfatta punkt II.11 d) på det sättet att en sådan samverkan som skall tilläggas betydelse inte behöver grunda sig på avtal eller annan öppen eller underförstådd överenskommelse med budgivaren. För att punkten skall bli aktuell måste det dock föreligga ett syfte att gå budgivarens ärenden eller att annars främja genomförandet av budet. Aktiemarknadsnämnden finner det inte utrett att Länsförsäkringar haft ett sådant syfte vid sitt förvärv av aktier i JP Nordiska att företaget kan anses ha samverkat med Kaupthing i det avseende som nu är aktuellt och därmed skulle vara att anse som närstående till Kaupthing. Varken LFs aktieinnehav i Kaupthing eller den omständigheten att LFs verkställande direktör även är styrelseledamot i Kaupthing förändrar denna bedömning. Aktiemarknadsnämnden har även inhämtat att Länsförsäkringar vid sitt förvärv av aktier i JP Nordiska den 10 september 2002 erlade ett pris som vid den tidpunkten inte översteg värdet av Kaupthings bud.

NBK-rekommendationen hindrar för övrigt inte en budgivare från att utanför budet förvärva aktier i målbolaget både på och utanför börsen mot kontant betalning, även om det saknas kontantalternativ i budet. Ett sådant förvärv kan ske med annan vederlagsform än i budet så länge villkoren inte är fördelaktigare.