Fråga om budplikt utlöses av återköp respektive indragning av aktier
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 6 juni 2000 en framställning från Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB på uppdrag av en klient.
Bakgrund
Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.
Bolaget A äger aktier motsvarande 39 procent av kapital och röster i det svenska aktiemarknadsbolaget B. Bolaget B avser att återköpa egna aktier och därefter dra in dem och nedsätta aktiekapitalet i en utsträckning som skulle medföra att A:s innehav därefter motsvarade 44 procent av kapital och röster. Ändamålet med nedsättningen skulle vara återbetalning till aktieägarna, varför förslag från eller godkännande av B:s styrelse skulle krävas (6 kap. 2 § andra stycket ABL). Nedsättningen av aktiekapitalet skulle vidare kräva beslut av bolagsstämman med två tredjedelar av såväl vid stämman företrädda aktier som avgivna röster (6 kap. 2 a § första stycket ABL) och skulle således för giltighet kräva biträde av aktieägaren A.
Mannheimer Swartling har hemställt att Aktiemarknadsnämnden besvarar följande frågor:
Utlöses budplikt för A när B återköper egna aktier?
Utlöses budplikt för A när B drar in de återköpta aktierna och sätter ned aktiekapitalet?
Utlöses budplikt för A när A vid senare tidpunkt förvärvar ytterligare aktier i B?
Överväganden
Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv innehåller bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte.
Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget. Bestämmelsen förutsätter för sin tillämplighet att kontrollaktieägaren uppnått den ifrågavarande röstandelen genom ett förvärv. Budplikt utlöses följaktligen inte av åtgärder från bolagets sida som reducerar totalantalet röstberättigande aktier i bolaget och därmed innebär att en viss ägare uppnår 40 procent eller mer av röstetalet i bolaget. Svaret på fråga 1 och 2 är därför nekande; budplikt utlöses inte av B:s återköp respektive indragning av aktier.
Annorlunda förhåller det sig i den i fråga 3 skisserade situationen, där A efter indragningen av aktierna innehar mer än 40 procent av totalantalet röster i B och förvärvar ytterligare aktier i bolaget. A har visserligen, som nyss konstaterats, förts upp till och över 40 procentsgränsen genom åtgärder från bolagets sida och inte genom förvärv. Detta innebär emellertid inte att det därefter står A fritt att förvärva ytterligare aktier i bolaget. Situationen har likheter med det fallet att nämnden för ett visst förvärv lämnar dispens från budplikten. En sådan dispens kan inte anses ge kontrollaktieägaren rätt att därefter förvärva ytterligare aktier i bolaget utan att lämna ett erbjudande till övriga aktieägare. Enligt nämndens mening följer det av grunderna för rekommendationen att, i det nu aktuella fallet, varje ytterligare förvärv av aktier från A:s sida, efter indragning av de återköpta aktierna, utlöser budplikt.