Fråga om det var förenligt med god sed på aktiemarknaden att förlänga teckningstiden för ett teckningsoptionslån för att möjliggöra teckning för innehavare som ej tecknat under den ordinarie teckningstiden (SCA, Skandia)
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 15 oktober 1993 en framställning från Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (SCA).
Bakgrund
Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur SCAs framställning till nämnden.
SCA utgav 1983 ett 7 % förlagslån med avskiljbara optionsbevis avseende rätt att teckna aktier i bolaget. Optionsbevisen utställdes i september 1983. Teckningstiden för optionerna sträckte sig fr.o.m. den 1 juni 1984 t.o.m. den 17 juni 1993.
Optionsbevisen för teckningsoptionerna var innehavarpapper. De var inte registrerade hos Värdepapperscentralen (VPC) och inte heller i annan ordning. I syfte att påminna optionsinnehavarna om att teckningstiden höll på att löpa ut lät SCA den 12 maj 1993 införa annonser härom i dagspressen.
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Försäkringsaktiebolaget Skandia (nedan gemensamt Skandia) inkom med sina teckningsanmälningar till SCA avseende optioner på 1.833.895 nya aktier först i början av juli 1993. Som orsak till att bolagen förbisett att teckningstiden löpte ut den 17 juni uppgavs att bolagen hade bytt datasystem för sin värdepappersbevakning och att det i samband därmed begicks ett fel som medförde att teckningsoptionerna i SCA hamnade utanför bevakningssystemet. Till följd av vissa personalförändringar brast det samtidigt i de manuella rutiner som skulle eliminera risken för dylika fel.
Även ett antal andra optionsinnehavare än Skandia underlät att utnyttja optionerna inom teckningstiden. Dessa optioner motsvarar ca 98.000 nya aktier. De optioner som ej utnyttjats omfattar därmed ca 25 % av det totala antalet optioner.
Värdet av Skandias optionsbevis var per den 17 juni 1993 ca 150.000.000 kr och värdet av övriga ej inlämnade optionsbevis ca 10.000.000 kr. Beräkningen grundas på teckningskursen 34 kr och på att kursen på SCA-aktien den 17 juni var 116 kr.
Utspädningseffekten vid ett utnyttjande av de optioner som ej i rätt tid anmälts för teckning är ca 1 kr per SCA-aktie, beräknat på börskursen den 17 juni 1993.
Skandia har hos SCA hemställt att SCA skall företa en jämkning av villkoren för icke utnyttjade optionsbevis på så sätt att teckning skall accepteras även om anmälan skett inom viss tid efter utgången av den ursprungliga anmälningstiden den 17 juni 1993. Skandia har föreslagit att frågan om en sådan jämkning skall hänskjutas till SCAs bolagsstämma och att bolagsstämman antar det förslag till beslut som framgår av bilaga till detta uttalande.
Som grund för sin hemställan om jämkning har Skandia hänvisat dels till generalklausulen i 36 § avtalslagen och grunderna för denna bestämmelse, dels till de överväganden som ligger till grund för läran om obehörig vinst.
Till stöd för att 36 § avtalslagen kan tillämpas har Skandia framhållit att den förlust som företaget skulle göra om dess teckning inte accepteras, 150.000.000 kr, inte står i rimlig proportion till försummelsen. Enligt grunderna för läran om obehörig vinst kan det inte innebära något problem att den föreslagna jämkningen skulle medföra att värdet av SCA-aktien sjunker med ca 1 kr per aktie och att detta värde tillförs de optionsinnehavare som har försuttit anmälningsfristen.
I associationsrättsligt hänseende har Skandia gjort gällande att bolagets förslag inte strider mot vare sig likabehandlingsprincipen eller generalklausulen i 9 kap 16 § aktiebolagslagen. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i fallet måste det betraktas som uteslutet att ett eventuellt gynnande av Skandia som optionsbevisinnehavare skulle bedömas som otillbörligt. Vad beträffar likabehandlingsfrågan gör Skandia gällande att det över huvud taget inte är fråga om olikheter i behandlingen av aktieägare.
Utöver SCAs skrivelse inklusive bilagor har till nämnden ingivits en kopia av en tidningsartikel innehållande ett uttalande av Sveriges Aktiesparares Riksförbund. Av artikeln framgår att förbundet stöder Skandias förslag. Vidare har nämnden mottagit en skrivelse av en privatperson (Magnus Åkerman) som i likhet med Skandia förbisett att teckningstiden gått ut.
SCA har hemställt att Aktiemarknadsnämnden prövar huruvida det med hänsyn till de av bolaget nämnda omständigheterna kan anses strida mot god sed på aktiemarknaden att SCAs bolagsstämma beslutar i enlighet med Skandias förslag.
Överväganden
Skandias förslag ger anledning till överväganden i många olika frågor. Vissa av dem är av den art att bedömningen ytterst bör ankomma på domstol. Aktiemarknadsnämnden anser sig i sådana fall böra uttala sig med viss försiktighet.
En grundläggande fråga av nyss antytt slag är huruvida ett beslut av SCAs bolagsstämma om att tillåta Skandia m.fl. att utnyttja teckningsoptionerna trots att teckningstiden gått till ända, skulle strida mot generalklausulen i 9 kap 16 § aktiebolagslagen och därför kunna upphävas efter klander. Enligt Skandias mening kan villkoren i optionsavtalen jämkas med stöd av 36 § avtalslagen så att teckningstiden förlängs. Därmed skulle en väsentlig förutsättning för klander av bolagsstämmans beslut bortfalla.
Möjligheten att jämka avtal med stöd av 36 § avtalslagen är mycket svårbedömd. I detta fall synes emellertid uppenbart att inga sådana förhållanden föreligger som typiskt sett anses kunna föranleda jämkning. Inte heller i övrigt föreligger förhållanden som talar för att jämkning bör ske. Nämnden vill särskilt peka på att bestämmelsen om viss teckningstid är obligatorisk och därmed närmast är att jämställa med en i lag angiven frist.
Mot bakgrund av det nu anförda gör Aktiemarknadsnämnden den bedömningen att det är osannolikt att en jämkning kan ske. Därmed föreligger en risk för att stämmans beslut efter en klandertalan skulle upphävas såsom innebärande en otillbörlig fördel för Skandia m.fl. och stridande mot generalklausulen.
Utöver vad som redovisats i SCAs framställning, vill nämnden peka på följande omständigheter som bör beaktas i denna del.
Den förlust Skandia gjort på grund av sitt förbiseende är visserligen mycket stor. Det är emellertid inte givet att förlusten, sedd i relation till förmögenheten, är större för Skandia än för många andra optionsinnehavare som gjort motsvarande misstag. Härtill kommer att storleken på Skandias förlust knappast kan åberopas som ett särskilt skäl för jämkning, eftersom det i framställningen förutsätts att de som förbisett fristens utgång skall behandlas lika oavsett storleken på förlusten.
Skandias förbiseende har under avsevärd tid varit känt på marknaden och kan troligen inte, om än marginellt, ha undgått att påverka kursen på SCA-aktien så att kursen blivit högre än om optionerna utnyttjats. Om optionerna nu skulle få utnyttjas, skulle detta alltså kunna leda till ekonomiska förluster för vissa aktieägare.
Frister av det här aktuella slaget brukar, enligt vad Aktiemarknadsnämnden har sig bekant, upprätthållas. SCA har uppgivit att detta också varit dess praxis. Ett skäl till rådande praxis är troligen den garanti för likabehandling som det innebär samt den ordning och reda som därigenom främjas och som är till fördel för aktiemarknaden. Motsvarande synsätt kan med fog anläggas beträffande många andra frister av liknande slag. En jämkning med stöd av 36 § avtalslagen skulle därför kunna få mycket vittgående konsekvenser.
Enligt Aktiemarknadsnämndens mening finns det i detta fall inte något utrymme för en tillämpning av grunderna för läran om obehörig vinst.
Aktiemarknadsnämnden anser på grund av det nu anförda att det skulle strida mot god sed på aktiemarknaden att genomföra åtgärder varigenom Skandia m.fl. ges möjlighet att utnyttja de ifrågavarande optionerna utan hinder av att teckningstiden har gått ut.
Bilaga Skandias förslag till beslut
Bolagsstämman beslutar uppdra åt styrelsen att avtala med innehavare av optionsbevis av serie 1 1983/93 med optionsrätt till nyteckning av aktier i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (SCA), vilka bevis vid teckningstidens utgång den 17 juni 1993 icke var utnyttjade, om jämkning av villkoren för optionsbevisen enligt följande:
Innehavare av optionsbevis som nu sagts skall äga rätt att anmäla sig för aktie- teckning på grundval av optionsrätten på de för optionsbevisen gällande villkoren även under en tidsperiod, som sträcker sig från den artonde till och med den fyrtioåttonde dagen efter den dag då förevarande bolagsstämmobeslut vinner laga kraft. Kungörelse om detta skall införas i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sundsvalls Tidning, Göteborgs-Posten och Financial Times. Meddelande om beslutet skall även tillställas för SCA kända optionsbevisinnehavare.
Vid anmälan skall, förutom aktielikvid enligt villkoren för optionsbevisen, erläggas dröjsmålsränta på likvidbeloppet från och med den 17 juni 1993 till dess betalning sker efter den räntefot som sägs i 6 § räntelagen (1975:635).
Skandia skall, sedan Skandia tilldelats aktier och registrering därav skett, till SCA tillskjuta ett ovillkorligt aktieägartillskott på 10 Mkr kronor.
Villkoren för de aktuella optionsbevisen skall i övrigt (t.ex. beträffande omräkning) gälla oförändrade intill dess registrering av mot optionerna svarande nya aktier skett.
SCA skall tillse att i anmälningsförfarandet även beaktas intresset hos optionsbevisinnehavare, som anmäler sig enligt vad som nyss sagts och som, utan att presentera optionsbevisen, ändå förmår på ett tillfredsställande sätt styrka äganderätten till desamma.
Skandia skall svara för SCAs särskilda kostnader för det nu beskrivna jämkningsförfarandet.
Styrelsen äger rätt att företa smärre justeringar i detta beslut, vilka må vara erforderliga för att registrering i anledning av jämkningen skall kunna ske hos Patent- och registreringsverket.
Med Skandia avses Försäkringsaktiebolaget Skandia och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.