Fråga om vad som enligt god sed på aktiemarknaden bör gälla för innehavare av konvertibler och köpoptioner vid fondemission av nytt aktieslag (Stora, Patricia)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 21 mars 1988 en framställning från Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA) och AB Patricia (Patricia). Till framställningen var fogade ett antal bilagor.

Bakgrund

Den följande redogörelsen är hämtad ur STORAs och Patricias gemensamma framställning till nämnden.

Aktierna i STORA är noterade på Stockholms Fondbörs A:1-lista med särnotering för fria respektive bundna aktier. De är utgivna i ett och samma aktieslag. Varje aktie om nominellt 25 kronor medför en röst. I STORAs bolagsordning finns intaget ett utlänningsförbehåll enligt vilket högst 23/120 av STORAs aktiekapital får genom teckning eller överlåtelse förvärvas av kontrollsubjekt.

STORA har under åren 1985–1987 upptagit tre konvertibla förlagslån vilkas utestående lånebelopp för närvarande – efter att förlagsbevis tillhörande lån 1 och 2 till betydande del återköpts – uppgår till sammanlagt ca 1 miljard kronor. Konvertering kan ske fram t.o.m. den 1 februari 1995 på lån 1 och 2 och under perioden den 22 augusti 1989–den 22 mars 1993 på lån 3. Förlagsbevisen är utfärdade till viss man eller order. Enligt villkoren för ettvart av lånen är innehavare av förlagsbevis berättigad till konvertering till bundna aktier; en mindre del, ursprungligen utgivna till kontrollsubjekt, medför dock rätt till konvertering till fria aktier. Av lån 1 och 2 har hittills sammanlagt nominellt 253.920 kronor konverterats till aktier (ca 1.000 stycken).

Under år 1984 utfärdade Patricia optionsbevis avseende rätt till köp av aktier i STORA. Bevisen, som är ställda till innehavaren, avser antingen bundna eller fria aktier. Sedan ett betydande antal optioner återköpts, kvarstår numera 1.539.121 optioner, varav 1.448.575 ”bundna” och 90.546 ”fria”. 1.168 optioner har hittills utnyttjats för förvärv av aktier i enlighet med optionsvillkoren.

Styrelsen för STORA har beslutat föreslå 1988 års ordinarie bolagsstämma att fatta beslut om fondemission, varvid för varje fyrtal gamla aktier skulle erhållas en ny aktie. Det föreslås vidare att samtliga sådana aktier skall vara fria och av ett nytt aktieslag, serie B. Nu existerande aktier kommer att benämnas serie A. Varje aktie av serie B skall berättiga till en tiondels röst.

Varje fyrtal nu existerande aktier – vare sig de är fria eller bundna – kommer således att berättiga till erhållande av en ny röstsvag, fri aktie av serie B. I samband med fondemissionen avses också att genom ändring av bolagsordningens utlänningsförbehåll vidga utrymmet för fria aktier intill maximalt 40 % av aktiekapitalet och 20 % av det totala röstetalet i bolaget.

Enligt villkoren för såväl de konvertibla förlagslånen som optionerna, skall vid fondemission beräkning enligt särskilda formler ske av konverteringskursen, förvärvspriset per aktie och det antal aktier som varje förlagsbevis respektive option berättigar till. Villkoren behandlar icke den speciella situationen där i samband med en fondemission ett nytt aktieslag tillskapas. I villkoren för förlagslånen anges att konvertering kan ske till ”nya aktier i bolaget”. Villkoren för optionerna anger att i optionsbevis angiven option ger rätt att ”köpa en aktie” i bolaget.

Den fråga nämnden prövar gäller om det är förenligt med god sed på aktiemarknaden att efter ett genomförande av fondemissionen medge rätt till konvertering uteslutande till aktier av det äldre slaget, nämligen aktier av serie A, eller om god sed på aktiemarknaden kräver att konvertibelinnehavarna vid konvertering skall erhålla dels aktier av serie A dels aktier av serie B i samma proportion som erhållits genom fondemission.

Överväganden

Vad först gäller fondemissionsbeslutets förhållande till villkoren i förlagslånen får nämnden anföra följande.

Av det föregående framgår att konverteringsvillkoren inte innehåller någon bestämmelse som besvarar frågan om vilket slag av aktier långivarna är berättigade till vid en konvertering som verkställs efter det att ett nytt aktieslag utgetts. Följaktligen får svaret på denna fråga anses bero av en tolkning av villkoren. Till denna avtalstolkningsfråga tar nämnden inte ställning.

I framställningen till nämnden har STORA utgått från att villkorens ordalydelse innebär att konvertering som görs efter fondemissionsbeslutet skall berättiga till enbart A-aktier. Om denna tolkning skulle anses vara den riktiga och det antas att konvertering kommer att ske uppkommer som en effekt av fondemissionsbeslutet att konvertibelinnehavarnas blivande andel av det totala röstetalet i STORA ökar i förhållande till de nuvarande aktieägarnas andel av detta röstetal. Förskjutningen av rösteandelar skulle enligt STORA komma att uppgå till cirka 1,3 % om full konvertering uteslutande sker till A-aktier.

De nuvarande aktieägarna kommer med andra ord att få sin maktposition i bolaget försämrad till förmån för konvertibelinnehavarna något som från principiella synpunkter kan inge betänkligheter.

I det nu aktuella fallet kan emellertid fondemissionsbeslutet inte under några förhållanden leda till annat än en mycket obetydlig förskjutning av röstfördelningen. Beslutet kan därför enligt nämndens mening inte anses strida mot god sed på aktiemarknaden.

Om istället konvertibelinnehavarna anses ha rätt att erhålla dels aktier av serie A, dels aktier av serie B med fördelning i de proportioner i vilka de skulle ha innehaft A- respektive B-aktier efter fondemissionen om de då varit aktieägare, kan mot en konvertering i enlighet härmed inte anföras några invändningar från synpunkten av god sed på aktiemarknaden.

Vad härefter gäller de av Patricia utfärdade optionerna vill nämnden uttala följande.

På samma sätt som beträffande de konvertibla skuldebreven kan villkoren i optionerna ges olika tolkningar ifråga om vilket slag av aktier som optionsinnehavaren blir berättigad till att förvärva efter fondemissionen. Ett förfarande i enlighet med det alternativ som befinnes vara det riktiga föranleder inte några erinringar från synpunkten av god sed på aktiemarknaden, oavsett vilket av alternativen som gäller.